Di har tidigare rapporterat om att EU röstat om kvotering i bolagsstyrelser. Nu har ett slutgiltigt förslag klubbats efter förhandlingar. Men Sverige och flera andra länder kommer att undantas från regeln. Både de som redan har infört liknande lagstiftning och de länder som anses ha kommit tillräckligt långt slipper undan.
Redan år 2012 lade EU-kommissionen fram sitt förslag om att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent av ledamöterna i storbolagens styrelser. Fast sedan tog det stopp i stor oenighet bland medlemsländerna – ända fram till att Tyskland i fjol fick en regering utan kristdemokratiskt konservativa CDU.
När Tyskland sade ja försvann den tidigare blockeringen, vilket gjorde att EU:s ministerråd och EU-parlamentet i somras hittade fram till en uppgörelse som nu slutligen bekräftats av både medlemsländerna och parlamentet.
Tanken är att till juli 2026 se till att 40 procent av styrelseledamöterna i börsnoterade företag är kvinnor, eller av det kön som är underrepresenterat. Bolag med färre än 250 anställda ska inte omfattas.
De nya reglerna innebär att EU-länderna ska införa effektiva sanktioner för företag som inte når målen. Länderna får dock avgöra själva vilka påföljder som ska gälla – exempelvis böter. Vissa undantag ges dessutom för länder som redan närmar sig målen eller redan infört effektiv lagstiftning.
Sverige har länge sagt nej till förslaget. Den dåvarande S-regeringen ville visserligen säga ja i våras, med hänvisning till de undantag som getts, men fick ge sig för en majoritet i riksdagen. I stället hamnade Sverige på motståndarsidan tillsammans med Polen, Ungern och Slovakien.
”Riktigt, riktigt pinsamt”, tycker EU-parlamentsledamoten Carina Ohlsson (S) som i stället gläds över tisdagens slutliga ja i Strasbourg.
”Skam den som ger sig får man säga när man håller på med jämställdhetsfrågor. Man får hålla i och hålla ut”, säger Ohlsson på en svensk pressträff.
