1515
Annons

Skogsbråk om nya kraven: ”Hårt slag mot svenskt skogsbruk”

Skogsägare med ett innehav på 13 hektar eller mer måste från och med nästa år klimatanalysera sitt skogsbruk för att klassas som hållbara enligt EU:s nya taxonomi. 

”Det kommer att bli administrativt betungande för mindre skogsägare”, säger Skogsindustriernas Magnus Berg.

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, och Emma Wiesner, EU-parlamentariker (C).
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, och Emma Wiesner, EU-parlamentariker (C).Foto:TT

Är den svenska skogen grön? Ja, under vissa omständigheter, är EU:s svar på frågan i den nya taxonomi som är tänkt att styra kapital till hållbara investeringar.

Regeringen och skogsindustrin luftade båda sitt missnöje till det utkast av taxonomin som lades fram i november. I det slutgiltiga förslag som lades fram i veckan hade kraven för skogsbruk mildrats på en del punkter.

”Vi har lättat på administrationsbördan för skogsägare”, sade Marcel Haag, direktör på EU-kommissionens generaldirektorat för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, under en pressträff.

Skogsbruk räknas som en hållbar aktivitet i taxonomin vilket gynnar möjligheterna till lån, offentligt stöd och investeringar. Men en förutsättning är att flera detaljerade kriterier uppnås.

För att grönklassas måste skogsägare med ett innehav på 13 hektar eller mer klimatanalysera effekten av skogliga åtgärder.

Magnus Berg, näringspolitisk chef på branschorganisationen Skogsindustrierna, tycker att det färdiga förslaget är bättre än utkastet från november. Men han vänder sig mot kravet på en klimatanalys.

”Särskilt för de som har lite skog är det svårt att se hur de ska kunna göra en komplicerad analys. Det kommer att bli administrativt betungande”, säger han.

I ett tidigare utkast omfattades endast skogsägare med innehav på 25 hektar eller mer av kravet. På den här punkten kommer alltså fler skogsägare att beröras. Det är något som får Emma Wiesner, EU-parlamentariker för Centerpartiet, att studsa till.

”Man har ringat in även mindre ytor av skog vilket i princip omfattar majoriteten av de svenska skogsägarna”, säger hon.

För att räknas som en grön aktivitet behövs dessutom en skogsbruksplan som ska ses över vart tionde år. Emma Wiesners tolkning är att kraven för hållbarhet går utöver de som ställs på det befintliga svenska skogsbruket.

”Som det är skrivet räknas dagens konventionella skogsindustri inte som hållbar. Det blir ett hårt slag mot svenskt skogsbruk som inte kan ta del av de gröna pengarna”, säger hon.

En del utländska EU-parlamentariker har kallat taxonomins mildrade krav för ett resultat av svenska påtryckningar. Men regeringen var under onsdagen inte helt på det klara med effekterna. Frågan behövde analyseras närmare, uppgav finansmarknadsminister Åsa Lindhagen till TT.

Skogsbolagen SCA SCA B +1,58% Dagens utveckling och Stora Enso STE R +1,80% Dagens utveckling , som båda är stora skogsägare, är inte heller färdiga med sin analys.

”Det finns fortfarande oklarheter när det gäller tillämpningen. Vi kommer att fortsätta följa processen noga”, säger Björn Lyngfelt, kommunikationschef på SCA, som dock välkomnar förändringarna från utkastet till det slutliga förslaget.

Stora Enso ser positivt på EU-kommissionens målsättning med taxonomin och tror sig för egen del vara väl positionerade att uppnå kriterierna för ett hållbart skogsbruk.

”Vi kommer dock att behöva göra en mer noggrann analys av förslaget och till exempel titta på effekterna på mindre skogsägare”, säger Stora Ensos presschef Carl Norell.

Inte heller på EU-nivå är frågan helt avgjord. Taxonomin är ett levande dokument, betonar EU-kommissionen. Kriterierna för skogsbruk kommer därför att ses över i samband med att andra direktiv och lagstiftningar presenteras.

Dessutom har miljörörelser runtom i Europa visat missnöje med att skogsbruket, och även bioenergin, inkluderas i taxonomin och därmed under vissa villkor kan komma i fråga för grön finansiering.

I protest mot vad de anser är förlåtande och ovetenskapliga kriterier för skogsbruk och bioenergi i taxonomin har tre organisationer pausat sitt deltagande i EU:s expertgrupp för hållbara finanser. Till dessa hör Världsnaturfonden, WWF.

Peter Roberntz, som är senior rådgivare för skogsfrågor på WWF, tycker att skogsbruk i det här läget över huvud taget inte borde inkluderas i taxonomin.

”Skogsbruk är per definition inte hållbart. Man måste utveckla ändamålsenliga och effektfulla kriterier som kan inkluderas i taxonomin. Där har man inte riktigt landat”, säger han.

”Det är ganska provocerande när regeringen på EU-nivå hävdar att vi har ett hållbart skogsbruk i Sverige, när många sociala och miljömässiga intressenter inte alls anser att det är så”, säger han vidare.

Läs mer om taxonomin: Bioenergi, skog, fastigheter och vattenkraft: här är nya EU-taxonomin

Återvunna solpaneler väntas bli mångmiljardmarknad

Marknaden för återvinning av solpaneler kommer uppstiga till 20 miljarder kronor 2026 och 40 gånger mer 2050, enligt den norska energikonsulten Rystad Energys senaste analys.

”Ett naturligt område för Sverige att briljera inom”, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Foto:ADAM IHSE / TT

I dag värderas den globala marknaden för återvinning av solpaneler, som kan innehålla silver, koppar, aluminium och flera sällsynta jordartsmetaller, till runt 1,7 miljarder kronor. Rystad Energy väntar sig att siffran kommer att stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år.

”Det låter rimligt. Solkraft är världens snabbast växande kraftslag och när man har exponentiell tillväxt går det väldigt fort. Det finns mycket att tjäna här och inte bara pengar. Det handlar också om miljövinsterna”, säger Anna Werner.

Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.
Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.Foto:Jann Lipka

Bland faktorerna som kommer driva utvecklingen är ökningen av antalet installerade solpaneler som väntas fortsätta öka framöver. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer installerad kapacitet från solkraft gå från 165 till 600 GW inom unionen fram till 2030. Det internationella energiorganet IEA räknar med att solkraft kommer stå för 40 procent av världens energiförsörjning 2050. 

Tillsammans med att efterfrågan på mineralerna solpanelerna innehåller ökar, vilket väntas leda till högre priser och osäkrare leveranserna, skapas ett ökat behov av återvinning, enligt Rystad Energy. 

”Redan i dag finns det i Sverige ungefär 100.000 solanläggningar vilket innebär att antalet paneler kan räknas i miljontal”, säger Anna Werner. 

En annan faktor som väntas ha en påverkan är ökade regleringar. Peter Bennich, expert på Energimyndigheten, uppger att EU arbetar med att öka kraven på att i produktionen av olika produkter förenkla för nedmonteringen och återvinningen av dem. 

”Det är en jätteviktig fråga eftersom vi ska gå mot ett cirkulärt ekonomisamhälle. Jag jobbar mest med energieffektivitet där det kommit mer ekodesignkrav på reparerbarhet och återvinningsbarhet på exempelvis kylskåp och lampor. Men nu har EU börjat ställa krav på alla produkter”, säger han. 

Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.
Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

För närvarande jobbar EU på krav om information från solpanelsproducenter om vilka mineraler som produkterna innehåller. 

”Det är ett viktigt steg eftersom det gör det lättare att återvinna panelerna. Nästa steg kan vara skärpta krav på hur insamlingen och återvinningen ska gå till samt vem som gör det. Annars får vi ett jätteberg av skrot som man inte kan ta hand om. Det gäller alla produkter”, säger Peter Bennich.  

Svensk Solenergi ser gärna att det redan nu börjar byggas en anläggning i landet för att kunna återvinna solpaneler. 

”Vi borde ha både en fabrik och en återvinningsanläggning. För mig är det här ett naturligt område för Sverige att briljera inom. Den största anläggningen ligger i Frankrike och det känns trist att ett så kärnkraftstungt land ligger före oss med en så viktig och uppenbart lukrativ solaffär”, säger Anna Werner. 

Något som också kan öka värdet av återanvändning och återvinning är ökade koldioxidskatter, enligt Rystad Energy. Både utvinning och raffinering av metaller leder till stora utsläpp.

”Jag vet egentligen inte varför det dröjer med en återvinningsanläggning. Det borde hänt i går. Vi går gärna in och är med i en satsning. Det vore bra för hela landet”, säger Anna Werner.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera