1515
Annons

Skev bild av miljötillstånden – ynka 2,5 procent får avslag

Tre av fyra ansökningar om miljötillstånd får grönt ljus av svenska domstolar och under perioden 2020-2021 har endast 10 ansökningar fått avslag, visar en kartläggning Di har gjort. 

Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv, till höger anser att tillståndsprocesserna är problematiska trots statistiken.
Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv, till höger anser att tillståndsprocesserna är problematiska trots statistiken.

Hela Sverige riskerade att stanna och hundratusentals jobb stod på spel. Så lät det i somras efter att Mark- och miljööverdomstolen avvisat en ansökan om täkttillstånd från Cementa eftersom dess miljökonsekvensbeskrivning ansågs vara bristfällig. 

Sedan dess har flera fall uppmärksammats där stora företag inte fått igenom sina ansökningar eller där handläggningen ansetts ta oproportionerligt lång tid. Liberalerna beskrev nyligen tillståndsprocesserna som kafkaartade och föreslog flera ändringar. Även moderaternas partiledare Ulf Kristersson har på senare tid tryckt på att ”miljöbalken behöver ses över i grunden”.

Men de uppmärksammade fallen tillhör en minoritet, visar en kartläggning Di gjort av de senaste två årens domar hos Mark- och miljödomstolen.

Av de 393 ansökningar om att antingen bedriva miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet, där det fallit en slutgiltig dom under perioden, har enbart tio avslagits, vilket motsvarar en andel på 2,5 procent. 

”Det är sällan som företag får avslag. Det som nu har uppmärksammats, framför allt med Cementa och LKAB, är att tillståndsmyndigheterna avvisat ett par ansökningar med hänvisning till att de har varit bristfälliga. Och mitt intryck är att det har skett på goda grunder”, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

Under den senaste tvåårsperioden har 18 fall har avvisats och därmed inte prövats i sak, vilket ofta sker när rätten anser att en ansökan är ofullständig, som i Cementas fall. 37 fall har avskrivits, vilket kan bero på att ansökan dragits tillbaka, och 31 fall har fått utfallet ”övrigt”. Det kan exempelvis innebära att ett tillstånd som beviljades i en deldom haft specifika villkor, exempelvis en prövotid, som upphävs.

297 av de 393 fallen har helt eller delvis bifallits. 

Svenskt Näringsliv har riktat skarp kritik mot de svenska tillståndsprocesserna.

”Bland de stora aktörerna som jag pratat med vittnar nästan samtliga om stora problem i tillståndsprocesserna”, säger Nicklas Skår, miljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Men sett till hur få fall det är som avvisas, är det inte dåligt av storbolag som Cementa att råka ut för det?
”Så enkelt är det inte. Om man ser till Cementa så är det många som säger att de gjorde en dålig ansökan, men vi lät en fristående advokatbyrå granska den. Och de kom fram till att det var en utmärkt ansökan. Att man inte får igenom en ansökan behöver inte betyda att man gjort något fel”, säger Nicklas Skår.

Jonas Ebbesson anser däremot att kritikstormen mot tillståndsprocesserna och myndigheternas roll i dem kommit till eftersom Cementa inte hörsammat den återkoppling de fått tidigt i ärendet.  

Ett annat bolag som stött på patrull i domstol är LKAB. Gruvjätten nekades ett nytt tillstånd för utökad malmbrytning i oktober eftersom fastighetsägare med bergvärme i Kiruna inte hade bjudits in till samråd på ett korrekt sätt. Just i det fallet anser Jonas Ebbesson att det tycks ha tagit orimligt lång tid för domstolen, tre år, att komma fram till beslutet om att avvisa ansökan. 

Men generellt menar han att det är viktigt att prövningarna får ta tid, speciellt när det handlar om nya anläggningar.

”Det ska vara seriösa prövningar. När man bygger stora infrastrukturanläggningar får det effekter i decennier, kanske sekel. Även om vissa enskilda näringsidkare kan bli frustrerade ibland, är det viktigt att det går till på det här sättet, för både kvaliteten och legitimiteten i besluten”, säger han.

Att få en klar översikt av det genomsnittliga tidsintervallet mellan att en ansökan kommer in och att tillstånd beviljas är svårt eftersom att detta ofta meddelas i en deldom. Mediantiden från att en ansökan kommer in till det att det tas ett slutgiltigt beslut ligger däremot mellan 356 och 378 dagar på fyra av landets fem mark- och miljödomstolar.

Den femte regionen, Umeå, sticker ut med 550 dagars medianhandläggning. En orsak, tror Nicklas Skår, kan vara den typ av verksamheter som lämnar in ansökningar där. 

”Vissa verksamheter som gruvor har oproportionerligt långa handläggningstider. Och det har inte att göra med den miljömässiga påverkan utan att det finns en stark opinion, vilket gör att myndigheterna, för att inte få kritik, tar med alla möjliga upptänkliga frågor. Det kanske är okej med fyra år för en ny gruva men snittiden vi räknat fram är på sju till åtta år”, säger Nicklas Skår.

De förändringar av tillståndsförfarandet, för att skynda på processerna, som politiker efterfrågar bör göras på rätt sätt, menar Jonas Ebbesson.

”Det finns naturligtvis inget självändamål med att göra domstolsprövningarna krångliga. Varje ändring som kan göras för att slimma processerna, utan att tappa i kvalitet eller kontroll, är välkommen”, säger han.

 


Svenska uppstickare vill vinna slaget om vågorna

Elproduktionen från vågenergi behöver öka för att världen ska nå nollutsläpp 2050, och nu slåss flera bolag om att bli först med storskalig kommersiell användning. Svenska Corpower Ocean siktar på att ta in lika mycket kapital i år som de gjort sedan starten, och just nu genomför bolaget de sista testerna innan deras teknik prövas i skarpt läge.

”Vi ska bli ett Vestas för vågkraft”, säger vd Patrik Möller.

Foto:Corpower Ocean/Jack Mikrut
På testanläggningen i Västberga utanför Stockholm sitter tre tekniker och studerar kurvor över elproduktionen. Hörselskydden dövar ljudet från det konstgjorda testet av vågkraftverket som gungar fram och tillbaka.
På testanläggningen i Västberga utanför Stockholm sitter tre tekniker och studerar kurvor över elproduktionen. Hörselskydden dövar ljudet från det konstgjorda testet av vågkraftverket som gungar fram och tillbaka.Foto:Jack Mikrut
Hanna Nordqvist och Patrik Möller studerar den invändiga konstruktionen. Teknikerna har lagt särskilt stor vikt vid arbetet med växlarna.
Hanna Nordqvist och Patrik Möller studerar den invändiga konstruktionen. Teknikerna har lagt särskilt stor vikt vid arbetet med växlarna.Foto:Jack Mikrut

Det låter som en åkattraktion på ett nöjesfält. Men istället för sommarjobbande ungdomar sitter tre fysiker på rad och studerar kurvor på dataskärmar. Ljudet kommer från världens största testanläggning för vågkraft - Corpower Oceans i Västberga utanför Stockholm, där man simulerar vågornas rörelser för att optimera elproduktionen i bolagets nybyggda, nio meter höga vågkraftverk.

”Det är så mycket bättre att hitta felen innan man går i havet”, säger vd:n, som styrt företaget sedan 2012.

Snart är det upp till bevis. I slutet av sommaren går frakten till Portugal där bojen ska placeras ut i havet för att testas på hur väl den klarar stormar och hur mycket el den genererar i skarpt läge. Beroende på resultatet kommer tekniken justeras till en slutlig version.

”Ju mer data vi hinner få desto bättre, för i nästa steg ska vi bygga tre nya maskiner som vi siktar på att få typcertifierade”, säger Patrik Möller.

Så här tänker sig Corpower Ocean att framtida vågkraftparker med deras teknik kan se ut. Bojar placeras ut i kluster med 150 meters mellanrum. Vd Patrik Möller är hoppfull.
Så här tänker sig Corpower Ocean att framtida vågkraftparker med deras teknik kan se ut. Bojar placeras ut i kluster med 150 meters mellanrum. Vd Patrik Möller är hoppfull.

Det innebär att kraftverken kan massproduceras och möjliggör för kunderna att bygga stora vågkraftparker. Corpower Ocean planerar att placera ut bojarna i kluster med 150 meters mellanrum, vilket då skulle generera tre gånger så mycket el som en vindkraftpark på samma yta. 

Men klockan tickar. För att bli certifierade behöver den slutliga modellen vara i drift minst 8000 timmar, det vill säga dygnet runt i nästan ett år. 

”Dit ska vi nå till mitten av 2025. Då blir vi troligtvis först i världen med det.”

Corpower Oceans hr-chef Hanna Nordqvist pekar på linjalen som ska visar hur stora vågorna är. Ju högre vågor desto mer energi skapas inuti bojen.
Corpower Oceans hr-chef Hanna Nordqvist pekar på linjalen som ska visar hur stora vågorna är. Ju högre vågor desto mer energi skapas inuti bojen.Foto:Jack Mikrut

Potentialen i vågenergi är betydligt större än dagens sol- och vindkraft, och produktionen är dessutom jämnare. Enligt det internationella energiorganet IEA är marin elproduktion viktig för att nå nollutsläpp 2050, men utvecklingen måste gå snabbare. Tekniken har inte nått en bråkdel så långt som sina förnybara syskon.

”Utmaningen är att designa en maskin som överlever den värsta stormen, samtidigt som den levererar tillräckligt mycket el i förhållande till storlek och kostnad. Historiskt har de antingen gått sönder eller blivit jättestora, tunga och dyra och då har inte ekonomin gått ihop. Men det problemet har vi löst”, säger Patrik Möller.

Hittills har bolaget säkrat drygt 60 miljoner euro, motsvarande cirka 642 miljoner kronor, från investerare som EIT Innoenergy, Corespring New Technology och SEB Greentech VC. Det ska räcka till att genomföra det första fullskaliga testet i havet. För att därefter kunna ta ytterligare ett steg, att få ett typgodkännande och börja producera till kunder, siktar Corpower Ocean på att ta in ytterligare 30 till 50 miljoner euro i slutet av året.

”För en bevisad teknik finns det kapital, det såg vi i vår senaste runda som övertecknades tre gånger. Men man behöver lägga fram bevis för att investerare ska se att bolaget är värt att satsa på, både tekniskt och kommersiellt.”

Två av bolagets anställda studerar bojkonstruktionen, tillverkad som ett gigantiskt garnnystan av glasfiber. Det gör att bojen väger lite samtidigt som den är tålig.
Två av bolagets anställda studerar bojkonstruktionen, tillverkad som ett gigantiskt garnnystan av glasfiber. Det gör att bojen väger lite samtidigt som den är tålig.Foto:Jack Mikrut

Om teamet bakom den blå jättebojen lyckas bevisa det återstår att se. Corpower Oceans teknik är bara en av många olika som just nu tävlar om att komma först. Det är fortfarande osäkert vilken teknik, storlek och utformning som i slutändan kommer vinna mark. Finska Wello har till exempel designat sina kraftverk som båtar, medan danska Wavepiston valt plattor som ligger på ett radband och brittiska Bombora en form av studsmattor på havsbotten.

”Det har varit lite vilda västern av idéer, men vi ser hoppfullt på att det finns fler än vi som kommer med lösningar som verkligen fungerar och att det på sikt blir en konsolidering”, säger Patrik Möller.

En sak som skiljer Corpower Ocean från andra aktörer, menar han, är att de skyndat långsamt och testat i många steg.

”Det bygger trovärdighet på marknaden, och därför ser vi nu stora elbolag som jobbar med Corpowers teknik.”

Corpower Oceans vd Patrik Möller framför den nio meter höga bojen som snart ska testas i skarpt läge. Han vill att bolaget ska bli nästa Vestas för vågor.
Corpower Oceans vd Patrik Möller framför den nio meter höga bojen som snart ska testas i skarpt läge. Han vill att bolaget ska bli nästa Vestas för vågor.Foto:Jack Mikrut

Bolaget har redan kunder som portugisiska energibolaget EDP och projektutvecklaren Simply Blue Group, som antingen betalar för att få tillgång till bolagets tekniska data eller för att få hjälp med att utvärdera och designa vågkraftsparker baserat på Corpower Oceans teknik. Om allt går väl kan det så småningom leda till stora ordrar. Och enligt vd:n står ytterligare kunder redo att sluta avtal, som han ännu inte kan namnge. På sikt är visionen att bli som vindkraftsjätten Vestas för vågor.

”Vårt mål är att bli ett stort maskinföretag och skapa en stor ny svensk exportindustri där vi säljer, installerar och driftar utrustning för vågkraftsparker runt om i världen”, säger Patrik Möller.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?