Vi befinner oss i ett hus som fått högsta betyg i det internationella certifieringssystemet Leed. En stolt vd, Anders Danielsson, plåtas på det gräsklädda taket.
“I det här projektet lyckades vi uppnå Leed Platinum”, säger han om byggnaden – Skanska SKA B -0,52% Dagens utveckling s huvudkontor – och lyfter fram materialval samt energieffektiva lösningar för ventilation och kyla som viktiga faktorer.
Personligen gillar han bina.
“Det är roligt att de faktiskt producerar honung, så att vi kan dela ut burkar som presenter.”
Skanska är det bolag som får högst poäng i kategorin Kapitalvaror när Dagens industri, Aktuell Hållbarhet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet rankar 109 börsbolag. Bland konkurrenterna i klassen finns bygg- och fastighetsbolag och verkstadsindustrins tungviktare, högt upp placerar sig SKF, Trelleborg och ABB.
Varför placerar ni er högst i kategorin?
“För att vi tar ansvar. Vi ser att det är rätt för samhället, men vi ser också att det finns affärsmöjligheter i det.”
Skanska har satt ner hållbarhetsfoten i två omgångar, enligt vd:n – som varit på bolaget sedan 1991.
Först i slutet av 1990-talet då tätningsmedlet Rhoca-Gil läckte från tunnelbygget genom Hallandsåsen, vilket resulterade i att alla bolagets enheter blev miljöcertifierade enligt ISO 14001.
Sedan drygt tio år senare, under finanskrisen.
“Den blev en trigger för oss – vad behöver vi göra för att överleva? 2008 började vi se hållbarhet som en affärsmöjlighet.”
Då utgjorde de gröna projekten omkring 10 procent av den svenska omsättningen, i dag är andelen drygt 75 procent.
Skanskas klimatmål i Sverige ligger nära politikens: år 2045 ska bolaget nå nettonoll, med en minskning på 85 procent av utsläppen. Resterande får vid behov kompenseras genom minusutsläpp på annat håll. Bolagets mål inkluderar dock hela värdekedjan, vilket gör det särskilt utmanande.
Enligt egna beräkningar kan man klara en halvering av utsläppen med känd och beprövad teknik. För klimatneutralitet krävs innovationer, där kolfri stål och cement blir av stor betydelse.
Hur ser du på att era mål är så beroende av innovationer som ni inte rår över?
“Vi är en stor aktör och kan påverka andra aktörer, särskilt här i Norden”, säger Anders Danielsson och framhåller krav på hållbarhet i offentliga upphandlingar som en nyckel.
Han kallar klimatmålen för tuffa, men realistiska. Sverige, med 25 procent av den totala omsättningen, ses som ett pilotfall. På övriga marknader finns interna CO2-mål – dock ännu hemliga.
Ändå kan Skanska ganska snart komma att höja klimatribban – rejält. Bolaget räknar i detta nu på möjligheten att ansluta sig till Science Based Targets, med målet att göra sin del för att uppvärmningen globalt inte ska överstiga 1,5 grader.
Är det realistiskt med 1,5 grad?
“Ja, annars skulle vi inte sätta upp det som ambition. Jag tror att det är det som behövs.”
Skanskas storlek medför ett extra ansvar. Men att vara en stor aktör innebär inte per automatik att arbetet blir enklare, resonerar Anders Danielsson.
“Ett stort bolag kan investera i ny utveckling och ny teknik. Samtidigt är det mer utmanande att driva förändringsarbete i en stor organisation.”
Ett av de områden där Skanska presterar sämst i rankningen är anti-korruption. I bagaget har man ett antal skandaler, men vd håller inte med om att arbetet är eftersatt.
“Vi arbetar väldigt systematiskt. Vi har en uppförandekod för alla anställda och vi är anpassade till Transparency International.”
Ni har lämnat Brasilien och Ryssland. Beror det på korruptionen eller dåliga affärer?
“Det är en kombination. Vi kompromissar inte med vår uppförandekod. Är det så att vi inte kan göra affärer och vara lönsamma i ett land, då avstår vi hellre.”
Är det svårare med social hållbarhet?
“Det är nyare. Men vi kan bidra. Byggbranschen är näst största arbetsgivare efter vårdsektorn.”
Anders Danielsson lyfter ett projekt i Vivalla i Örebro, där långtidsarbetslösa fick praktik som bostadsbyggare, vilket i nästan vartannat fall ledde vidare till jobb.
Vad är ni sämst på i hållbarhetsarbetet?
“Vi har 40 projekt i Sverige där vi förbundit oss att jobba med social hållbarhet – av 2.000 projekt totalt. Där finns en outnyttjad potential.”