1515

Skandalen en viktig läxa för börsjätten

Få bolag har varit så skandalomsusade som SCA på senare år. Trots det – eller kanske just därför – hör skogskoncernen nu till de som företag som får högst poäng på området antikorruption i Dagens industris nya rankning.

Katarina Kolar, hållbarhetschef på SCA och Louise Brown, korruptionsspecialist och styrelsemedlem i Transparency International i Sverige.
Katarina Kolar, hållbarhetschef på SCA och Louise Brown, korruptionsspecialist och styrelsemedlem i Transparency International i Sverige.Foto:Anna-Clara Eriksson och Christine Olsson/TT

Det sägs att bolag drabbade av korruption är bäst på att hantera korruption.

Huruvida det är helt sant eller ej vet inte forskningen, men fallet SCA SCA B -1,80% Dagens utveckling tar i alla fall inte död på föreställningen.

Den skandaldrabbade skogskoncernen är ett av de bolag som får högst poäng inom området antikorruption när Dagens industri, Aktuell Hållbarhet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet rankar 110 börsbolag inom tre sektorer (se faktaruta).

“När händelser inträffar ser vi över våra rutiner. Vi är inte okänsliga, utan vill göra rätt”, säger Katarina Kolar, hållbarhetschef på SCA.

Fyra år har gått sedan SvD avslöjade hur SCA lade mångmiljonbelopp på jaktresor och privata flygresor. Flera chefer delgavs misstanke om mutbrott, men åklagaren lade ned utredningen. I dag har bolaget delats i två, och hygienföretaget Essity har börsintroducerats.

Katarina Kolar framhåller att delar av koncernledningen har bytts ut, men säger att inte mycket har förändrats i hur bolaget gör affärer.

“Vi har sett över rutinerna för representationsjakt. Vi försöker också ha ett systematiskt arbete med utbildning och uppföljning. Att hålla frågorna levande i organisationen är avgörande.”

SCA uppfyller sex av de nio parametrar som bolagen utvärderas utifrån inom området antikorruption. Mer arbete finns alltså att göra. 

Och resultatet i rankningen överlag kan knappast sägas vara lysande – i snitt kryssar bolagen endast tre av nio parametrar.

Exempelvis följer inte ett enda svenskt företag ISO37001, standarden för förebyggande av mutor, vilket gör att Sverige skiljer ut sig från övriga Europa. 

Ett viktigt syfte med den nya rankningen är dock att den ska vara ta sikte på framtiden och belysa områden där det finns potential till förbättring.

Att Sverige – trots sin identitet som “hållbarhetsnation” – kan göra mer i arbetet mot korruption bekräftas av Louise Brown, vice ordförande i Transparency International Sverige. Hon talar om “den nordiska myten”.

“Den nordiska marknaden är relativt skyddad, vilket gör att vi saknar vanan att förebygga och tackla den här typen av risker”, säger hon.

I rapporten “Exporting Corruption”, som utvärderar 44 länder utifrån hur de uppfyller OECD:s konvention mot mutor, konstaterade Transparency International nyligen att Sverige har en bit kvar till de absoluta föregångarna. 

En ökning av antalet utredningar om mutbrott gör visserligen att vi klättrar och får betyget tre på en fyrgradig skala, vilket innebär en ‘’måttlig efterlevnad”. 

Men vi får fortsatt kritik för svag lagstiftning och låga nivåer för bolagsböter, med en maxgräns på 10 miljoner kronor.

Det senare anses vara betydelsefullt. Dels för att miljoner i straff för brott som allt som oftast äger rum på miljardmarknader inte har tillräckligt avskräckande effekt, dels för att det antas säga något om Sveriges syn på korruption.

“Signalen blir att vi inte tycker att frågan är så viktig”, säger Louise Brown.

Krävs det att bolag först råkar ut för en korruptionsskandal för att verkligen förstå riskerna?
“Alla som jobbar med det här gör den bedömningen. Även Världsbanken.”

I de flesta fall uppstår problemen främst på exportmarknader, något som vi har påmints om under hösten då anklagelser mot Ericsson och Telia har fortsatt att skapa rubriker.

Louise Brown tycker att det är viktigt att inse att vi inte kan exportera svensk affärskultur.

“Kulturen bygger på långvariga vanor och arbetssätt. Det betyder att du måste ha tydliga verktyg och processer i ditt arbete.”

Ett bolag som har fått erfara hur svårt det kan vara att driva verksamhet på andra marknader – och som tagit konsekvenserna av det – är Skanska. 

Sedan ett decennium tillbaka gör byggbolaget inga affärer i Ryssland, och efter påstådda mutbrott arbetar det sedan ett par år för att lämna Brasilien.

“Vi vill bygga förtroende långsiktigt. Då måste fokus ligga på marknader där man kan driva den positiva utvecklingen", säger Helena Sundén, ansvarig för etik och regelefterlevnad på Skanska och tidigare generalsekreterare för Institutet mot mutor.

Fördelarna med ett arbete kring etiska frågor viktiga att lyfta fram. Amerikansk forskning visar att i snitt 7 procent av bolagens omsättning försvinner i korruption. 

Företag med ett högt förtroende är också mer produktiva.

“Mutan som metod är kostsam. Dels för att du får ökade kostnader, både direkt och i form av juridisk risk och förtroendeskada, och dels för att färre resurser går till reell konkurrenskraftig affärsutveckling”, säger Louise Brown.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?