Annons

Sjöfarten stor utsläppsbov - nya bränslen behövs

I Sverige och Frankrike laddar sjöfartsbolag för fraktfartyg med segel. Men enligt branschens färska färdplan är det bara en liten del på vägen mot fossilfrihet.

En konceptbild av de fraktfartyg som beställts av franska Neoline.
En konceptbild av de fraktfartyg som beställts av franska Neoline.Foto:Neoline

Sjöfarten måste, liksom övriga sektorer, bli mer hållbar. På vägen mot fossilfrihet är fraktfartyg med segel en pusselbit, vilket Dagens industri nyligen berättade om.

Så sent som i juli skrev franska Neoline på en beställning av två större segeldrivna fartyg. Och i Sverige tar rederiet Wallenius Marine fram ett koncept för ett nytt segelfartyg.

Inte minst på svensk mark pågår ett arbete för att minska branschens klimatavtryck. Tidigare i år överlämnade sjöfartsnäringen sin färdplan inom ramen för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Målet är noll i utsläpp till 2045.

”Det är en stor utmaning. Inte minst måste samhället säkerställa biobränsle i tillräcklig kvantitet och till ett konkurrenskraftigt pris. Sedan handlar det också om beteendeförändringar och att öka fartygens energieffektivitet”, säger Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart.

Fraktfartyg drivna av segel må vara kittlande intressant. Men det är en mindre del av svaret i jakten på ett lägre koldioxidavtryck.

Då gods och passagerare ska förflyttas till sjöss är vind ett möjligt drivmedel. Solenergi och batterier utgör också viktiga pusselbitar, men till stor del handlar det om att jobba med nya typer av bränslen.

Rikard Engström lyfter elektrobränslen – syntetiska bränslen som framställs från el och vatten genom elektrolys till vätgas och syrgas – som en framtida möjlighet. Centralt är biobränslen, där rederier just nu beklagar det begränsade utbudet.

Så gott som samtliga sektorer vill i dag bli fossilfria med hjälp av biobränsle. Hur ser du på den ekvationen?

”I termer av vilket det totala behovet eller efterfrågan i samhället är kan jag inte uttala mig. Men det finns enorma möjligheter att producera mer”, säger Rikard Engström. 

Sjöfarten är i dag en stor utsläppsbov. Att fokus ändå ligger på att flytta trafik från väg och järnväg handlar enligt Rikard Engström om att de systemen inte ska korka igen helt.

”Transporterna kommer enligt Trafikverket att öka med 65 procent till 2040. Då krävs samtliga transportslag enskilt såväl som i samverkan”, säger han. 

Ett hinder på vägen mot fossilfrihet som branschen identifierat i färdplanen är bristande lönsamhet. Rikard Engström konstaterar att politiska beslut krävs på nationell såväl som på lokal nivå.

Därtill måste större transportköpare ta sitt ansvar, menar han.

”Det handlar inte minst om att våra större industrier måste öka andelen transporter som går vattenvägen.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?