1515
Annons

SEB satsar på grönt riskkapital - ska jaga klimatets Spotify

SEB vill hitta miljöteknikens Spotify. Nu startar banken SEB Greentech, för att investera i nordiska bolag inom klimat och miljö.

Sara Öhrvall, chef för digitalisering på SEB.
Sara Öhrvall, chef för digitalisering på SEB.Foto:Jesper Frisk
Markus Hökfelt, chef för SEB Greentech.
Markus Hökfelt, chef för SEB Greentech.Foto:Louise Nylund/SEB

Storbanken SEB SEB A -0,97% Dagens utveckling har de senaste åren gjort sig kända som en strategisk investerare i startupbolag inom fintech. Nu får bankens ”investeringslåda”, SEB Ventures, en grön syster i form av nystartade SEB Greentech, med målet att investera i nordiska bolag inom klimat och miljö.

”Sverige ligger långt fram inom greentech, samtidigt kan det kapital som investeras i sektorn inte på långa vägar mäta sig med nivån på annat riskkapital. Det förvånar mig, inte minst med tanke på den globala omställningsagendan på klimatområdet”, säger Sara Öhrvall.

Hon är chef för digitalisering på SEB och har ett övergripande ansvar för bankens hållbarhetstransformation.

SEB Greentech har ett investeringskapital på 300 miljoner kronor, som kan komma att öka till 1 miljard kronor i takt med att man identifierar bolag att investera i. Enligt banken kan det till exempel handla om investeringar inom förnybar energi, energilagring, vatten- och jordbruksteknik, cirkulära affärsmodeller och avfallshantering.

2016 valde SEB:s riskkapitalarm att fokusera på investeringar i fintech, delvis eftersom det låg nära bankens kärnområde. Har ni tänkt om?

”Faktum är att många av de lösningar som just nu utvecklas på klimatområdet bygger på data och artificiell intelligens, och sådana tjänster är vi i banken definitivt intresserade av att applicera på vår egen verksamhet. Även bolag vars verksamhet ligger utanför våra kärnområden kommer vi kunna stötta, både genom kunskap men också genom att skapa en mötesplats mellan dem och våra bolagskunder”, säger Sara Öhrvall.

SEB Greentech kommer att ledas av Markus Hökfelt, som rekryteras från rollen som fondchef för Almi Invests Greentechfond. 

Greentech, som tidigare kallades cleantech, är en sektor som det senaste decenniet haft svårt att locka kapital. En anledning som brukar lyftas fram är att många investerare brände sig på sektorn under cleantech-boomen 2005-2009. 

Andra orsaker är att tekniken bolagen utvecklar ofta är kapitalintensiv och att investeringshorisonten kan vara längre än för traditionella riskkapitalinvesteringar, menar Markus Hökfelt.

”Inom riskkapitalinvestering räknar man ofta med en tidshorisont på 3-5 år. För investeringar i miljöteknik kan det handla om upp till sju år. Det kräver tålamod”, säger han.

Sverige har en historia av att producera starka bolag inom it-och teknik, men än så länge finns ingen motsvarighet till Spotify på greentech-sidan, menar Markus Hökfelt.

”Men något håller definitivt på att hända. Det finns många spännande mindre bolag, men också en grupp företag som satsat på hårdvarutung spjutspetsforskning och som nu har några år på nacken. Jag ser en stor potential till uppsida”.

 

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?