1515
Annons

Scanias vd om omställningen till el: ”Det behövs en Marshallplan”

Scania kan tänka sig att finansiera såväl laddstolpar som delar av elnätet för att bidra till en elektrifiering av transportsystemet. Men det är bråttom, påpekar vd Henrik Henriksson.

”Det behövs en Marshallplan. Nästan lite ministerstyre också”, säger han inför FN:s klimatmöte i New York.

Scanias vd Henrik Henriksson.
Scanias vd Henrik Henriksson.Foto:Filip Erlind

När Di träffar Henrik Henriksson återstår bara en helg innan han ska till FN:s klimatmöte i New York för att tala om industrins omställning. Men nu är det stor klimatdag på Scania och vd:n står i nybilshallen och leder ett quiz för bolagets servicetekniker.

Rätt svarar den grupp som traskar till hörnan för alternativ D. ”Hela 96 procent av en lastbils CO2-utsläpp uppkommer när produkten används.”

Han ska återkomma till det.

Först får Henrik Henriksson svara på varifrån han fått sitt engagemang för klimatet.

En del tillskriver han Scania och bolagets grundläggande värderingar. En del säger han kom när han blev pappa till sina båda döttrar: 

”Jag blev förälder, började läsa på och insåg att det här ser inte bra ut alls. Jag vill kunna säga till mina barn att jag gjorde vad jag kunde.”

Syftet med Scanias klimatdag är att utbilda samtliga anställda i frågor om klimat och hållbarhet. Minst en timme stoppar produktionen i alla länder, och högste chefen säger att han inte räknat på vad det kostar företaget.

”Den här är bara en del av resan att driva hela bolaget mot en förändring inom transportindustrin.”

En av de främsta utmaningarna framåt är kommande elektrifiering. Scania skrev nyligen på Di Debatt tillsammans med Volvo och Fossilfritt Sverige att man ”är beredda att investera miljardbelopp för att snabbt producera lastbilar som genom olika tekniker går på el”, men att det kräver tydlighet från regeringen ”när det gäller mål och löften om var och när en laddinfrastruktur kan vara på plats”.

Att producera lastbilar är kärnan i er verksamhet. Är ni beredda att även bygga ut infrastrukturen?

”Jo, de möjligheterna finns. Vi kan välja en affärsmodell där vi antingen säljer en elektrisk lastbil eller där vi säljer kostnad per kilometer. Då kan vi inkludera infrastruktur i det.”

Henrik Henriksson säger att Scania i en sådan modell skulle kunna producera lastbilen, tillhandahålla underhåll – och den energi, det bränsle, som krävs. 

”Men för att göra det behöver vi infrastrukturen. Det skulle vi också kunna ta på oss. Att gå ihop med Statoil eller Circle K och sätta upp stolpar. Men grejen är att grundinfrastrukturen inte finns i Sverige i dag.”

Du syftar på elnäten?

”Precis.”

Efter en inte helt okomplicerad uträkning av vad som skulle krävas för att kunna ladda lastbilsbatterier på de svenska vägarna landar han en slutsats som säger att det krävs 60 megawatt för ett truckstop som det i Värnamo.

”Den kabeln finns inte. Värnamo skulle slockna. Och den kabeln kan inte vi ta ansvar för att bygga. Den vill vi att politikerna och gärna staten investerar i. Precis som man gjorde i Banverket en gång i tiden.”

Ni kan inte finansiera lite av den där kabeln?

”Det skulle man kunna göra. Jag tror att man måste göra det i olika typer av konsortium. Det där är ju Vattenfalls kärnaffär.”

Ni kan gå ihop med dem?

”Exakt, det kan man göra.”

Strax efter er artikel presenterades regeringens budget. Är du nöjd med responsen från de styrande?

”Det är positivt att det tillsätts en elektrifieringskommission. Sen är frågan vad den får för omfattning och tidsram.”

Scanias vd säger att han uppskattar att politiken sträckt ut en hand för att hitta en samverkan med näringslivet. Men han poängterar att tiden är knapp: 

”Jag tror till exempel att när det gäller att ta beslut för elektrifieringen av motorvägssystemet i Sverige, då kan vi inte vänta till 2025. Vi kan inte heller vänta på att det ska in i infrastrukturplanen 2022, det blir också för sent.”

Inser vi hur bråttom vi har?

”Jag tror att politikerna i vissa avseenden börjar förstå det. Men inom vissa frågeställningar måste man våga ta beslut inom ett eller två år. Det behövs lite grann som en Marshallplan, en form av sense of urgency. Nästan lite ministerstyre också. Det har vi inte i Sverige, men någon som pekar med hela handen.”

Ni är på väg att ansluta till Science Based Targets initiative. Kan man förvänta sig uppdaterade mål från er?

”Ja, det kan man nog.”

Här återvänder Henrik Henriksson till frågan i quizet för de anställda och konstaterar att Scania ännu inte har något mål för de där 96 procent av utsläppen som sker då lastbilen används av kunden. 

När sätter ni scope 3-mål?

”Det är den nöten vi ska knäcka, men vi måste klara det. I dag har vi 400 000 lastbilar uppkopplade i hela världen. Med den realtidsdatan får vi något att mäta utsläppen mot. Då tror jag att vi kan sätta ett scope 3-mål.”

Ett av era nuvarande mål är att halvera CO2-utsläppen från egna landtransporter per transporterat ton till 2025. Samtidigt vill ni transportera fler och fler ton. Men klimatet bryr sig bara om absoluta halveringar per årtionde. 

”Ja, den nöten vi måste knäcka. Frågan är vad vi kan uppnå de närmaste fem åren? Om vi skulle ha elektriska motorvägar i Sverige till 2030, då skulle utsläppsminskningarna gå extremt snabbt på slutet. Därför är besluten nu när det gäller infrastruktur så viktiga. Annars skjuter vi brytpunkten framåt.”

Är svaret alltid att allting måste öka? 

”En del av det här är att ställa om mer till tåg och klimatomställd sjöfart. Vi försöker själva att köra så mycket som möjligt på tåg. Vi hade gärna sett att det fanns dubbel kapacitet på tåg.”

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Vattenfall bygger ny vindkraft i Tyskland

Svenska Vattenfall får snurra igång tyskt havsbaserat vindkraftsprojekt. Projektet väntas ge fossilfri el till över en miljon tyska hushåll, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Den havsbaserade vindkraftsparken ska byggas 85 kilometer utanför ön Borkum på den tyska Nordsjökusten. År 2027 väntas den anslutas till det tyska elnätet och parken kommer då att ha en effekt om 908 MW årligen. Det motsvarar elkonsumtionen för över en miljon tyska hushåll.

Energijätten förvärvade det havsbaserade vindkraftsprojektet redan 2016, men nya upphandlingssystem gjorde att projektet auktionerades på nytt. Vattenfall använde sig då av företrädesrätten och behåller nu ansvaret för att utveckla parken.

”Vi är mycket glada över att ha fått kontraktet för detta projekt. Den snabba utbyggnaden av förnybar energi är nyckeln till att permanent minska Tysklands beroende av fossila bränslen”, säger Catrin Jung, chef för havsbaserad vindkraft på Vattenfall.

Vattenfall har sedan innan de tyska vindkraftsparkerna ”Dantysk” och ”Sandbank”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera