1515
Annons

Satsningar på manligt entreprenörskap bidrar till ojämlikhet

Offentliga medel som bidrar till att kvinnor går ner i arbetstid, tar ut mer föräldraledighet och minskar sin livsinkomst? Det låter otidsenligt, men är i praktiken konsekvensen av dagens satsningar på entreprenörskap, enligt en ny avhandling.

”Det är anmärkningsvärt att så många män med statens stöd kan bygga upp sina bolag utan att man tar hänsyn till kvinnans villkor”, säger Matilda Eriksson vid Stockholms universitet.

Entreprenörskap möjliggörs inte sällan av att kvinnor tar större ansvar för hushållet.
Entreprenörskap möjliggörs inte sällan av att kvinnor tar större ansvar för hushållet.Foto:Most Photos

Varför går det offentliga stödet för entreprenörskap i så betydande utsträckning till män? Och vad säger det om vad som krävs för att starta ett bolag?

Det var under sina 10 år på Västerås Science Park som frågorna om entreprenörskap och jämställdhet började hagla allt tätare i Matilda Eriksson, som nyligen disputerat vid Företagsekonomiska institutionen hos Stockholms universitet.

”Man kan säga att stöden är statens förlängda arm för att å ena sidan främja entreprenörskap och tillväxt, och å andra sidan främja jämställdhet. Men det jag såg var att det i första hand är män som tar del av stöden och startar företag”.

Hon såg hur männen slet hårt för att bygga bolagen under tidiga morgnar och sena kvällar. Men hennes hypotes var att kvinnor spelade en avsevärt mycket större roll i ekvationen än vad som syntes med blotta ögat.

”Jag tänkte att det måste finnas betydligt fler kvinnor i en entreprenöriell kontext än de kvinnor som startar bolag”, säger Matilda Eriksson.

Funderingarna lade så småningom grunden till hennes avhandling. I den har hon djupintervjuat 12 kvinnor som lever i heterosexuella relationer med entreprenörer som fått offentligt stöd. Sedan har hon jämfört det med reformerna som syftar till att främja entreprenörskap, och vad de säger om jämställdhet. Hon upptäckte att det finns en målkonflikt mellan att främja entreprenörskap och jämställdhet.

Kvinnorna berättar hur de tagit ut hela föräldraledigheten och gått ner i arbetstid för att möjliggöra sin partners företagande. Dessutom har deras löner gått till familjens löpande kostnader medan männens inkomster investerats i bolaget. Bara tre av de intervjuade var delägare, i resten av fallen koncentrerades ägandet till männen. Enligt Matilda Eriksson har de intervjuade olika sätt att legitimera sitt agerande, men generellt vill de inte se det som ojämställt.

”Jag tänker att det i en intervju inte är så lätt att säga att man känner sig överkörd. Som kvinna ska du inte stå tillbaka för din man, så den berättelsen är inte helt enkel för dem. De tackar nej till drömjobb och avstår från att utbilda sig, men det är inte lätt att skildra sig som ojämställd i ett samhälle som premierar motsatsen”.

Enligt Matilda Eriksson uttrycker policydokumenten en snäv syn på entreprenörskap. Det beskrivs som något som utövas av individen, samtidigt som hennes intervjuer visar att det i allra högsta grad är en kollektiv insats. Än smalare är definitionen av jämställdhet, där man i policydokumenten helt bortser från relationen mellan den ofta manliga entreprenören och den han lever med.

”Vi pratar bara om den företagande kvinnan, men reflekterar inte över förutsättningarna för de kvinnor som lever med en företagande man och hur jämställdheten för dem ser ut”, säger Matilda Eriksson.

”Vi vet att entreprenörskapet bidrar till ojämställdhet”, säger Matilda Eriksson.
”Vi vet att entreprenörskapet bidrar till ojämställdhet”, säger Matilda Eriksson.Foto:Oskar Omne

Tidigare forskning har visat att entreprenörskap gynnas av ojämställda förhållanden, där företagets resultat stiger om partnern tar större ansvar på hemmaplan. Ju mer tid en entreprenör lägger på hushåll och barnomsorg desto mer sjunker företagets livslängd. Det finns därmed en konflikt mellan målen om att både främja entreprenörskap och ekonomisk tillväxt samtidigt som man främjar jämställdhet.

Så hur kan man förändra styrmedlen för entreprenörskap för att också främja jämställdhet?

”Det är ju 10.000 kronorsfrågan och jag önskar att jag hade ett enkelt svar, men det är komplext. Ett steg i det lilla är att börja involvera och ta hänsyn till familjeaspekten. Dels för att det kan gynna tillväxt, men också för att vi vet att entreprenörskapet bidrar till ojämställdhet”, säger Matilda Eriksson.

Hon tycker att uppföljningen av de jämställdhetspolitiska målen borde breddas, och till exempel inkludera hur kvinnors livsinkomster, kapital och karriärmöjligheter påverkas av det manliga entreprenörskapet.

”Det är min uppmaning till de som sitter på makten. Det är anmärkningsvärt att så många män med statens stöd kan bygga upp sina bolag utan att man tar hänsyn till kvinnans villkor. Jag är öppen för en dialog om hur arbetet med att främja entreprenörskap och jämställdhet kan förändras och förbättras”.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?