1515
Annons

Sänkta krav i flygets klimatprogram - slipper klimatkompensera

Minskat resande under pandemin har fått den globala flygorganisationen ICAO att justera ner nivåerna för branschens klimatkompensation. Ett år efter de nya kraven står det klart att inget svenskt bolag behövt kompensera för utsläpp.

”Det finns olika sätt att se på det, antingen som att verktyget inte fungerar ur ett miljöperspektiv eller att bolagen uppnått en koldioxidminskning”, säger Marie Hankanen, sakkunnig inom miljö på Transportstyrelsen.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Det var inte lätt för medlemsländerna inom den internationella flygorganisationen ICAO att enas om hur branschens klimatutsläpp skulle regleras. Men hösten 2016 kom man till slut överens om styrmedlet CORSIA (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation), med målet att uppnå en så kallad koldioxidneutral tillväxt efter 2020.

Tanken var att sätta en grundnivå för utsläppen och låta flygbolag köpa klimatkompensationskrediter som bidrar till utsläppsminskningar i andra sektorer om ursprungsgränsen överskrids.

Sedan kom pandemin.

Passagerarantalet rasade - men också utsläppen. Det fick organisationen att dra i handbromsen och justera utgångsnivån. Från början skulle den vara ett snitt mellan 2019 och 2020 års utsläppsnivåer, men eftersom utsläppen från internationell flygtrafik minskade med 56 procent 2020 ansåg man att den nivån skulle bli för svår att förhålla sig till när eller om flygindustrin kommer igång igen efter pandemin. Därför ändrade ICAO grundnivån till att bara gälla 2019 års utsläpp. I praktiken innebär det att gränsen för när branschen behöver kompensera för sina utsläpp har höjts från 435,5 miljoner ton koldioxid till 606 miljoner ton.

”I Europa vill vi ha ett mer ambitiöst program, men det är en svår och känslig politisk fråga. Drar vi för hårt kanske vi tappar stödet för CORSIA, och det vill man inte. Man vill ha med sig de ovilliga staterna som står för en stor del av de globala utsläppen av koldioxid”, säger Marie Hankanen, som även sitter med i ICAO:s miljökommitté.

I en första fas är det frivilligt för bolagen att delta, däremot är det obligatoriskt att rapportera sina utsläpp. I Sverige är det Naturvårdsverket som sammanställer utsläppssiffrorna. Något resultat finns inte att ta del av än, men Olle Palmqvist, som jobbar som handläggare inom myndighetens utsläppshandelsenhet, förväntar sig inte att branschen överskridit gränsen eller kommer göra det de närmsta åren.

”Baslinjen baseras ju på utsläppsnivån före pandemin, så vi förväntar oss inte att några aktörer kommer behöva klimatkompensera under pilotfasen 2021-2023. Men jag vet inte om de har gjort det, i sådana fall kanske det är av andra skäl”, säger han.

När Di kontaktar flygbolagen BRA, SAS SAS -1,60% Dagens utveckling , Nova Airlines (Apollo) och Tui, som alla frivilligt anmält sig att lyda under CORSIA, bekräftas bilden. Både SAS och Nova Airlines bekräftar att de inte kommer behöva köpa någon klimatkompensation inom ramen för CORSIA för fjolåret.

”Däremot koldioxidkompenserar SAS alla biljetter för Eurobonus-medlemmar, för ungdomsbiljetter, och för SAS personalbiljetter och tjänsteresor”, skriver SAS kommunikationschef Freja Annamatz i ett mejl och uppger att det motsvarar 52 procent av passagerarrelaterade koldioxidutsläpp.

Tui:s siffror genomgår i skrivande stund verifiering, men eftersom researrangörens program varit mer begränsat än ett normalår bedömer de att de inte heller kommer behöva köpa krediter inom det nya regelverket. Istället har de köpt klimatkompensation på egen hand.

”Vi ställer oss generellt positiva till CORSIA men vill göra mer utöver regelverket och därför klimatkompenserar vi utsläppen från alla flygresor i Norden samt även busstransport och boende för de som bokat hållbarhetscertifierade hotell, skriver Adam Györki, kommunikationschef för Tui i Norden.

Frågan är vad CORSIA fyller för funktion, när många flygbolag ändå klimatkompenserar på eget initiativ på grund av för lågt ställda krav. Marie Hankanen på Transportstyrelsen vidhåller att verktyget ändå är viktigt, även om hon befarar att kraven sänks ytterligare efter att ICAO:s generalförsamling samlas i höst.

”Vi förväntar oss att ovilliga stater som Brasilien och Kina kommer argumentera om att det fortfarande är pandemi och försöka komma undan. Men vi tycker det är viktigt att hålla fast vid systemet som princip. Risken är annars att det blir ett lapptäcke av olika åtgärder, och det var för att man inte ville ha det som man införde CORSIA. Då måste man ha tålamod.”, säger hon.

Samtidigt finns kritik mot klimatkompensation, delvis efter avslöjanden om att det finns krediter som inte tillför någon extra nytta, som att bevara träd som ändå inte riskerar att skövlas. Andra argumenterar för att det är bättre att fokusera på att reducera sina utsläpp istället.

En av dem är flygbolaget BRA, som är kritiska till att CORSIA förlitar sig på klimatkompensation. Det riskerar att begränsa satsningar på utsläppsminskande åtgärder, menar hållbarhets- och kommunikationschefen Maria Fiskerud och pekar på bolagets egen vilja att investera i bioflygbränsle och elflyg.

”Vi önskar att CORSIA ses som en lägstanivå så att de inte hämmar de som vill gå snabbare fram”, säger hon.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?