1515
Annons

Så vet du om ditt bolag omfattas av EU-taxonomin

En stor grupp svenska bolag kommer inom kort att behöva redovisa hur deras verksamhet förhåller sig till EU:s nya gröna taxonomi. Här är bolagen som berörs och vad de måste tänka på.

Foto:Most Photos

Vid nästa årsskifte är det dags för svenska bolag att ansluta sig till den nya gröna EU-taxonomin. Tony Christensen är hållbarhetsrådgivare på Enact och håller kurser i hur bolag ska redovisa i enlighet med taxonomin. Och intresset är enormt. 

”Bolagen är osäkra, de behöver information och ny kunskap kring det här. De vill verkligen förstå vad som behöver göras”, säger han. 

Läs mer: Bolund om taxonomimissen: ”Bara bolag med 500 omfattas” 

Viktigast för samtliga bolag är att stämma av om de ens berörs av de nu gällande kriterierna för taxonomin, nämligen utsläppsminskning och klimatanpassning.

”Alla bolag måste veta om det här är något som berör dem. I så fall får de planera för att göra den analysen under året. Om inte, så behöver de inte planera lika intensivt i nuläget.”

I nuläget omfattas elva branscher och omkring 70 ekonomiska aktiviteter. 

”Har bolagen verksamhet där gäller för bolagen att analysera huruvida de uppfyller satta krav eller inte. Det är steg ett i alla lägen”, säger Tony Christensen. 

Just nu finns dock begränsat med information. 

Tony Christensen.
Tony Christensen.

”Vi har de officiella dokumenten att förhålla oss till, så vi får göra tolkningar av det. I juni kommer nya riktlinjer för hur bolagen ska redovisa. Så det kommer ny information hela tiden, det är verkligen under ständig uppdatering. Men man får hela tiden jobba utifrån den information som finns och se till att uppdatera sig.”

Taxonomin kommer att kräva resurser från företagen, olika mycket beroende på hur mycket företagen berörs. Men Tony Christensen har inte bilden av att bolagen kommer att tvingas till nyanställningar eller liknande. 

”Det kommer att ta kraft inledningsvis att få strukturen på plats. Många av de här har redan bra koll på sitt hållbarhetsarbete och personer på plats som jobbar med hållbarhetsredovisning. Men sen är det så klart ett helt nytt ramverk att förstå det. Kanske krävs det extra resurser i kartläggningen också.”

Hur omfattande kartläggning som måste till beror på vilken typ av bolag det rör sig om. 

”Är du ett bolag som levererar en produkt – då är det den typen av produkt du ska analysera. Är du däremot ett investmentbolag eller tillhör de här industrigrupperna som äger hundratals bolag inom ramen för koncernbolaget – då måste titta på varje innehav, varje bolag. Det blir ett jättearbete. Det blir verkligen en kartläggning.”

De bolag som just nu står utanför taxonomin, kan de slappna av?
”Delvis kan de väl slappna av, de kan ju inte göra jobbet fullt ut just nu. Samtidigt kommer det att vara fördel att vara ‘taxonomy aligned’, som det heter. Det kommer att vara bra att ha en hög andel av omsättningen som är i linje med taxonomin.”

Tony Christensen säger att han upplever en frustration hos många bolag som står utanför taxonomin. 

”Många vill göra den här analysen men omfattas just nu inte av regelverket eftersom det är fokus på klimatet nu. Under våren kommer vi att se utkast på de nya ekonomiska aktiviteter som omfattas, det gäller bland annat cirkulär ekonomi, vatten och ekosystemtjänster. Då kommer helt nya krav. Så det vi ser nu är verkligen bara steg ett.”

Även om bolag med färre än 500 anställda inte omfattas av taxonomin så är det väl en fördel även för dem att vara taxonomianpassade?
”Det är det absolut, särskilt om jobbar med olika typer av kapital, om de använder sig av obligationsmarknaden eller börsen eller har ägare som är börsnoterade. Då kommer det att vara en fördel. Dessutom ser man redan en ganska stor nedsippringseffekt. Det kan finnas små bolag som annars inte hade påverkats av det här, men som ändå måste göra analysen.”

 

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Vattenfall bygger ny vindkraft i Tyskland

Svenska Vattenfall får snurra igång tyskt havsbaserat vindkraftsprojekt. Projektet väntas ge fossilfri el till över en miljon tyska hushåll, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Den havsbaserade vindkraftsparken ska byggas 85 kilometer utanför ön Borkum på den tyska Nordsjökusten. År 2027 väntas den anslutas till det tyska elnätet och parken kommer då att ha en effekt om 908 MW årligen. Det motsvarar elkonsumtionen för över en miljon tyska hushåll.

Energijätten förvärvade det havsbaserade vindkraftsprojektet redan 2016, men nya upphandlingssystem gjorde att projektet auktionerades på nytt. Vattenfall använde sig då av företrädesrätten och behåller nu ansvaret för att utveckla parken.

”Vi är mycket glada över att ha fått kontraktet för detta projekt. Den snabba utbyggnaden av förnybar energi är nyckeln till att permanent minska Tysklands beroende av fossila bränslen”, säger Catrin Jung, chef för havsbaserad vindkraft på Vattenfall.

Vattenfall har sedan innan de tyska vindkraftsparkerna ”Dantysk” och ”Sandbank”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera