1515

Så vet du om ditt bolag omfattas av EU-taxonomin

En stor grupp svenska bolag kommer inom kort att behöva redovisa hur deras verksamhet förhåller sig till EU:s nya gröna taxonomi. Här är bolagen som berörs och vad de måste tänka på.

Foto:Most Photos

Vid nästa årsskifte är det dags för svenska bolag att ansluta sig till den nya gröna EU-taxonomin. Tony Christensen är hållbarhetsrådgivare på Enact och håller kurser i hur bolag ska redovisa i enlighet med taxonomin. Och intresset är enormt. 

”Bolagen är osäkra, de behöver information och ny kunskap kring det här. De vill verkligen förstå vad som behöver göras”, säger han. 

Läs mer: Bolund om taxonomimissen: ”Bara bolag med 500 omfattas” 

Viktigast för samtliga bolag är att stämma av om de ens berörs av de nu gällande kriterierna för taxonomin, nämligen utsläppsminskning och klimatanpassning.

”Alla bolag måste veta om det här är något som berör dem. I så fall får de planera för att göra den analysen under året. Om inte, så behöver de inte planera lika intensivt i nuläget.”

I nuläget omfattas elva branscher och omkring 70 ekonomiska aktiviteter. 

”Har bolagen verksamhet där gäller för bolagen att analysera huruvida de uppfyller satta krav eller inte. Det är steg ett i alla lägen”, säger Tony Christensen. 

Just nu finns dock begränsat med information. 

Tony Christensen.
Tony Christensen.

”Vi har de officiella dokumenten att förhålla oss till, så vi får göra tolkningar av det. I juni kommer nya riktlinjer för hur bolagen ska redovisa. Så det kommer ny information hela tiden, det är verkligen under ständig uppdatering. Men man får hela tiden jobba utifrån den information som finns och se till att uppdatera sig.”

Taxonomin kommer att kräva resurser från företagen, olika mycket beroende på hur mycket företagen berörs. Men Tony Christensen har inte bilden av att bolagen kommer att tvingas till nyanställningar eller liknande. 

”Det kommer att ta kraft inledningsvis att få strukturen på plats. Många av de här har redan bra koll på sitt hållbarhetsarbete och personer på plats som jobbar med hållbarhetsredovisning. Men sen är det så klart ett helt nytt ramverk att förstå det. Kanske krävs det extra resurser i kartläggningen också.”

Hur omfattande kartläggning som måste till beror på vilken typ av bolag det rör sig om. 

”Är du ett bolag som levererar en produkt – då är det den typen av produkt du ska analysera. Är du däremot ett investmentbolag eller tillhör de här industrigrupperna som äger hundratals bolag inom ramen för koncernbolaget – då måste titta på varje innehav, varje bolag. Det blir ett jättearbete. Det blir verkligen en kartläggning.”

De bolag som just nu står utanför taxonomin, kan de slappna av?
”Delvis kan de väl slappna av, de kan ju inte göra jobbet fullt ut just nu. Samtidigt kommer det att vara fördel att vara ‘taxonomy aligned’, som det heter. Det kommer att vara bra att ha en hög andel av omsättningen som är i linje med taxonomin.”

Tony Christensen säger att han upplever en frustration hos många bolag som står utanför taxonomin. 

”Många vill göra den här analysen men omfattas just nu inte av regelverket eftersom det är fokus på klimatet nu. Under våren kommer vi att se utkast på de nya ekonomiska aktiviteter som omfattas, det gäller bland annat cirkulär ekonomi, vatten och ekosystemtjänster. Då kommer helt nya krav. Så det vi ser nu är verkligen bara steg ett.”

Även om bolag med färre än 500 anställda inte omfattas av taxonomin så är det väl en fördel även för dem att vara taxonomianpassade?
”Det är det absolut, särskilt om jobbar med olika typer av kapital, om de använder sig av obligationsmarknaden eller börsen eller har ägare som är börsnoterade. Då kommer det att vara en fördel. Dessutom ser man redan en ganska stor nedsippringseffekt. Det kan finnas små bolag som annars inte hade påverkats av det här, men som ändå måste göra analysen.”

 

 


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?