1515
Annons

Så tycker regeringen om nya klimatlagarna

Kompromissförslag från ordförandelandet Frankrike har gjort att Sveriges regering nu kan tänka sig att stödja reglerna för att motverka skövling av regnskog i Amazonas.

På tisdagen möts EU-ländernas miljöministrar, här Annika Strandhäll (S).
På tisdagen möts EU-ländernas miljöministrar, här Annika Strandhäll (S).Foto:Fredrik Sandberg/TT

Förra veckan röstade EU-parlamentet om de sista klimatregelverken som ingår i EU-kommissionens paket ”Fit for 55” som syftar till att minska klimatutsläppen med 55 procent till år 2030. På tisdagen möts EU-ländernas miljöministrar för att besluta om sina ståndpunkter inför den kommande trepartdialogen där det slutgiltiga förslaget ska knådas fram.

Aktuell Hållbarhet har tidigare skrivit om att den svenska regeringen vill se en långsammare utfasning av utsläppsrätter för att kunna fasa in klimattullarna (CBAM), men dagordningen innehåller fler ämnen som ska avhandlas: nationella utsläppsminskningar, kolsänkor i markanvändningsförordningen, årtal för när alla nytillverkade bilar ska ha nollutsläpp, den sociala klimatfonden samt förslaget för att förhindra skogsskövling.

När det gäller nationella bindande utsläppsminskningar, den så kallade förordningen om ansvarsfördelning, har EU-kommissionen föreslagit en total skärpning från 30 till 40 procent till år 2030, jämfört med 2005. Sverige tillhör de fem länder med tuffaste målet om en utsläppsminskning på 50 procent. Regeringen konstaterar att nationella mål är en förutsättning för att nå EU:s klimatmål, och att regeringen verkat för och fått gehör för den ståndpunkten.

På markanvändningssidan har ordförandelandet Frankrike lanserat kompromisser som den svenska regeringen är nöjd med. Exempelvis att målet inte beskrivs som en total kolsänka med 47 miljoner ton utan en ökad kolsänka med 4 miljoner ton. För att överkomma problem med årliga variationer i kolinlagringen så har det också införts årliga budgetmål som ska komplettera 2030-målet om totalt minst 310 miljoner inbundna ton.

Svenska regeringen menar att den nu kan acceptera totalmålet. Vidare menar regeringen att det nationella målet kan godtas om det finns flexibilitet, alltså att Sveriges utsläppsminskningar på annat håll kan användas för att möjliggöra avverkning. Tidigare har det funnits förslag på en tuff sanktion: de som inte klarar sin klimatsänka ena året skulle tvingas öka sitt koldioxidupptag följande år med åtta procent. Den sanktionen har bland annat Sverige lyckats förhandla bort.

På bilsidan förespråkar regeringen tuffare utsläppskrav än de som EU-kommissionen föreslagit. Istället för 2035 vill regeringen att alla nytillverkade bilar från år 2030 ska vara nollutsläppande fordon.

Regeringen har länge varit kritisk till den sociala klimatfond som nu ligger på bordet. När ett utsläppshandelssystem för byggnader och vägtransporter införs vill EU-kommissionen även se en social klimatfond som kan hjälpa hushåll och mycket små företag att ställa om. Den ska inordnas i EU:s budget men till 25 procent finansieras via auktionerade utsläppsrätter. Regeringen är fortfarande kritisk: fonden är för stor och nya utgiftsposter för EU ska inte smygas in utanför budgetprocessen på det här sättet.

När det gäller EU-kommissionens förslag som syftar till att minska avskogningen i bland annat Amazonas så har regeringen varit kritisk. Bland annat eftersom den fruktat att reglerna kan inskränka svenskt skogsbruk. Ordförandelandet Frankrike har tagit fram ett kompromissförslag med en begränsad definition av skogsförstörelse som ska gälla under en övergångsperiod under tiden som förordningens effekter utvärderas. Efter möte med EU-nämnden har regeringen nu fått klartecken att stödja förslaget – om det förtydligas att det gäller omställning av urskog till skogsplantage.

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera