1515
Annons

Så stor blir industrins nota när EU stryper gratis utsläppsrätter

Gratis tilldelning av utsläppsrätter från EU har blivit en intäktskälla för många svenska bolag. När unionen gör sig redo att strypa tillgången kan bolagen gå miste om en inkomstkälla.

Stora Enso, SSAB och Boliden ligger i topp tio av de bolag som får flest gratis utsläppsrätter varje år.
Stora Enso, SSAB och Boliden ligger i topp tio av de bolag som får flest gratis utsläppsrätter varje år.Foto:Stora Enso/Anders Wiklund,TT/Johanna Norin
Ellen Larsson, analytiker inom risk advisory på SEB
Ellen Larsson, analytiker inom risk advisory på SEBFoto:Moment Studio

Nästan hälften av utsläppsrätterna inom EU:s handelssystem ETS delas ut gratis till unionens industrier. Skälet har varit att skydda den inre marknaden från konkurrens från länder med lägre krav på klimat- och miljö.

Varje år under perioden 2021-2025 tilldelas svenska verksamheter nästan 17,5 miljoner utsläppsrätter gratis. Om dessa skulle handlas till snittpriset på den europeiska energibörsen EEX under fjolåret skulle de ha kostat cirka 9.9 miljarder kronor.

Systemet har länge fått kritik för att vara alltför generöst. När EU nu siktar på att sänka utsläppen inom unionen med 55 procent till 2030 jämfört med nivån 1990 behöver systemet stramas åt. På onsdagen röstade EU-kommissionen ja till ett förslag om att successivt fasa ut gratistilldelningen mellan 2027 och 2032 för vissa branscher.

Det innebär sannolikt att några företag kommer få högre kostnader när de istället behöver köpa utsläppsrätter, medan andra kommer förlora en intäktskälla.

Den svenska pappers- och massaindustrin får betydligt fler utsläppsrätter än de gör av med, som alltså kan säljas vidare. I fjol hade sektorn ett överskott på 2,5 miljoner utsläppsrätter, värda 2,2 miljarder kronor om de skulle handlas i dag. Bland de som årligen går med stort plus finns till exempel SCA (överskott på 346.908 utsläppsrätter i fjol), Stora Enso (överskott på 685.650 utsläppsrätter i fjol) och Billerud Korsnäs (överskott på 527.296 utsläppsrätter i fjol). Trots det tillhör pappers- och massaindustrin en av de branscher som föreslås få fortsatt gratis tilldelning av utsläppsrätter, eftersom de inte kommer omfattas av EU:s nya koldioxidtull. Både parlamentet och kommissionen föreslår dock att deras tilldelning per producerat ton ska minskas med en dryg tredjedel jämfört med dagens nivåer, från och med 2026.

Däremot kommer stål- och cementindustrin, med det förslag EU-parlamentet röstade ja till, inte längre få någon gratistilldelning. SSAB och Cementa, får i dag visserligen färre utsläppsrätter än de behöver och måste årligen kompletteringsköpa fler på den europeiska energibörsen. Men prislappen går inte att jämföra med om de hade behövt betala för alla sina utsläpp. För SSAB skulle då fjolårets prislapp blivit 2,9 miljarder kronor* istället för 362 miljoner*.

Trots det går det inte att med säkerhet säga hur EU-åtstramningen kommer påverka svenska verksamheter, eftersom många bolag hoppas ha uppnått nettonollutsläpp redan innan utfasningen blir verklighet. SSAB välkomnar till exempel skärpningen.

”Vi har som mål att ställa om hela vår verksamhet och få bort i princip alla våra utsläpp till omkring 2030, och det är bra att fri tilldelning fasas ut för det ökar takten i industrins omställning. I längden måste det kosta mer att släppa ut, säger SSAB:s presschef Mia Widell.

Åtstramningen behöver inte nödvändigtvis innebära minskade vinster för de utsläppande bolagen, enligt Ellen Larsson, analytiker på SEB, eftersom de kan ta betalt för sina ökade kostnader.

”Visst blir det dyrare för industrin om de måste köpa utsläppsrätter istället för att få dem gratis. Samtidigt kan det finnas en större tolerans hos bolagen för att det blir dyrare i och med att konkurrenter utanför EU måste betala samma pris genom det nya tullsystemet”, säger hon.

Tullsystemet, som kallas CBAM, ska skydda industrierna mot ”koldioxidläckage” och klubbades också av parlamentet under onsdagen. Att tullarna på importerade varor fungerar är ett villkor för att EU ska genomföra åtstramningen. Det är också en förutsättning för att utsläppsrättshandeln ska vara rättvis, menar SSAB:s Mia Widell.

”Vi måste också se till att fossilfria produkter inte tappar konkurrenskraft globalt. De som vill gå före och satsa på den gröna omställningen ska inte missgynnas av systemet”, säger hon.

Hur högt priset på utsläppsrätterna kommer att ligga då utfasningen börjar, 2027, är osäkert. Det påverkas dels av energipriser och konjunkturläget. Dessutom kan företag köpa på sig utsläppsrätter lång tid i förväg och spara i flera år, vilket gör att det inte går att sätta ett likhetstecken mellan bolagens utsläpp och priset på utsläppsrätter. Varje år finns ett överskott på omkring 1,5 miljarder utsläppsrätter som bolag köper på sig i spekulationssyfte eller för att prissäkra, enligt Ellen Larsson.

Så det är väldigt osäkert hur mycket högre kostnaderna för att släppa ut kommer bli?

”Ja, och dessutom är det ett politiskt system. Med dagens energipriser finns en förväntan om att politikerna skulle kunna ingripa om det blir alltför dyrt att producera”, säger Ellen Larsson.

* snittpris på utsläppsrätter 2021 (53.30 euro/ton), torsdagens växelkurs EUR/SEK

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera