1515
Annons

Så ska bolag kunna dömas i Haag – för miljöbrott

Drygt femtio år har gått sedan världen började diskutera en kriminalisering av storskalig miljöförstöring, ekocid. De senaste åren har frågan tagit fart på allvar, med flera länder som förespråkar en uppdatering av lagen. Men i Sverige vill regeringen inte lyfta frågan – trots stundande FN-möte i Stockholm.

Skövlingen av Amazonas är ett aktuellt exempel på vad som kan kvala in som ekocid.
Skövlingen av Amazonas är ett aktuellt exempel på vad som kan kvala in som ekocid.Foto:TT

”Luften vi andas tillhör inte någon nation ensam – vi delar den. De stora haven delas inte upp av nationella gränser – de är vår gemensamma egendom.”

Så säger statsminister Olof Palme (S) i invigningstalet till Stockholmskonferensen 1972. Mot bakgrund av att USA i Vietnam nyttjar kemiska stridsmedel som Agent orange, nämner han ekocid för att beskriva de brott som begås mot miljön. Han blir därmed en av de första politikerna att lyfta begreppet.

Sedan dess har femtio år passerat, och först under senare tid har frågan om att kriminalisera ekocid återigen börjat röna intresse.

”Det är intressant, om än inte överraskande, att Sverige hör till de länder som är mest på tå för att ta det här ett steg till”, säger Eleanor Sharpston QC, som i egenskap av tidigare generaladvokat vid EU-domstolen ägnat mycket tid åt miljörättsliga frågor.

Eleanor Sharpston QC, tidigare generaladvokat vid EU-domstolen, tror att en kriminalisering av ekocid snart blir verklighet.
Eleanor Sharpston QC, tidigare generaladvokat vid EU-domstolen, tror att en kriminalisering av ekocid snart blir verklighet.Foto:Privat

Att ta frågan om ekocid ”ett steg till” skulle innebära att storskalig miljöförstöring plockades upp i som brott Romstadgan, och att skyldiga därmed skulle kunna få stå till svars vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Eleanor Sharpston, som kommer från Storbritannien men är bosatt i Luxemburg, har ägnat sig åt frågan i ett par års tid. När hon säger att Sverige står på tå syftar hon bland annat på det arbete som pågår på flera fronter inför högnivåmötet Stockholm +50. Inte minst inom delar av näringslivet förs intensiva diskussioner, säger hon.

Utåt sett märks mindre företag som Houdini och Polarbröd, vilka uttalat sig för en lagstiftning. Även större aktörer aktualiserar ekocid. Inom Investor pågår diskussioner, hållbarhetschef Viveka Hirdman-Ryrberg säger dock att man vill studera frågan mer på djupet innan man tar ställning.

Så vad skulle det innebära om ekocid blev ett internationellt brott, jämte folkmord och brott mot mänskligheten?

Eleanor Sharpston jämför med en snickares verktygslåda, vilken måste innehålla såväl små som stora verktyg.

”Samma sak gäller då du ska skydda miljön. I dag saknas straffrättslig lagstiftning på högsta internationella nivå inom miljöområdet. Vi har bara de små verktygen. Om ekocid kriminaliserades skulle vi få tillgång till ett större verktyg.”

Sharpston poängterar att en lagstiftning om ekocid skulle jämna ut spelplanen, till fördel för de aktörer som i dag sköter sig. Nina Macpherson, tidigare chefsjurist på Ericsson och i dag ordförande i Ecocide Law Alliance, är inne på samma spår.

”Om Sverige har högre miljökrav än andra länder, så kan det missgynna svenska företag. Med en gemensam lagstiftning blir konkurrensen mer rättvis”, säger hon.

Nina Macpherson, tidigare chefsjurist på Ericsson och i dag ordförande i Ecocide Law Alliance, menar att en ekocid-lag generellt sett skulle gynna svenska företag.
Nina Macpherson, tidigare chefsjurist på Ericsson och i dag ordförande i Ecocide Law Alliance, menar att en ekocid-lag generellt sett skulle gynna svenska företag.Foto:Claes-Göran Flinck

Att företag och andra aktörer kan komma att ställas till svars i Haag för sina handlingar är inte otänkbart. Nina Macpherson nämner skövlingen av Amazonas som ett aktuellt exempel på ekocid.

Men både hon och Eleanor Sharpston påpekar att en ekocid-lags främsta förtjänst skulle vara att skapa medvetenhet kring frågorna. De är också överens om att de som i dag förespråkar att Romstadgan ska utvidgas inte alls är verklighetsfrånvända idealister.

”Jag tror absolut att vi har en realistisk chans att få in ekocid som ett femte brott i stadgan”, säger Macpherson.

I juni i fjol presenterade en panel bestående av en rad tunga jurister ett förslag på hur brottet skulle kunna definieras. Några månader senare uppmanade investerarnätverket ICGN världens regeringar att kriminalisera ekocid. Två händelser som förespråkare menar fört debatten avsevärt framåt.

Att Sverige ligger i framkant, som sägs högre upp i texten, är dock en sanning med modifikation. I flera andra länder – från små ö-stater till större nationer som Belgien och Frankrike – har regeringsföreträdare ställt sig bakom en lagstiftning. Så inte i Sverige. Enskilda riksdagsledamöter från V, MP och S har motionerat om ekocid, men då frågan om Sveriges hållning ställs till miljödepartementet får Di ett svar som är fjärran från det tal med vilket Palme lät inviga Stockholmskonferensen.

I ett mejl skriver Tove Kullenberg, pressekreterare hos miljöminister Annika Strandhäll (S), att Romstadgan utgör en ”balanserad och svårförhandlad kompromiss” som inte bör öppnas ”annat än om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för konsensus”.

Tova Lindqvist, som startat Youth for Ecocide Law som arbetar med Stockholm +50, påminner om att regeringen den här gången lovat lyssna särskilt till den yngre generationen.

”Vi som är unga vill se ett systemskifte. Därför måste Sveriges regering vara modig och driva på för en ekocid-lag. Vi måste få något annat än bara tomma ord.”

Tova Lindqvist, från Youth for Ecocide Law, tycker att Sverige har ett ansvar att gå före i kravet på en ny lagstiftning.
Tova Lindqvist, från Youth for Ecocide Law, tycker att Sverige har ett ansvar att gå före i kravet på en ny lagstiftning.Foto:Privat

 


Inte en krona i stöd till Stockholms omställning

I fjol infördes ett nytt stöd för att underlätta för småföretag att göra en grön omställning. Men skillnaden mellan regionerna är stora, visar Di:s kartläggning. Mer än hälften av stödet delades ut i Skåne, medan jätten Stockholm inte godkände en enda ansökan.

Foto:Most Photos

Sverige vill bli ledande i klimatomställningen, och näringslivet spelar en viktig roll. Samtidigt är en övervägande majoritet av landets småföretag där kostnader kan utgöra ett hinder för omställning, enligt organisationen Företagarna.

Därför lanserade Tillväxtverket för ett drygt år sedan så kallade affärsutvecklingscheckar för grön omställning. Det är i grunden ett EU-bidrag för att driva på en hållbar återstart efter pandemin, som kan sökas via landets regioner. Checkarna riktar sig till mindre företag som vill göra en genomlysning av hur bolaget kan accelerera sitt hållbarhetsarbete och blir därmed ett sätt att delfinansiera en hållbarhetsanalys – en investering bolag annars kanske drar sig för att göra då det är svårt att på förhand veta hur och när den kan räknas hem. 

Sammanlagt fick 28 bolag i fjol dela på nära fem miljoner kronor för konsulttjänster som hjälper till att utveckla företagen i en hållbar riktning, till exempel genom att minska svinn, byta förpackningar eller öka spårbarheten i leverantörskedjan.

En av de regioner som lyckats bäst med att nå ut med, och få företag att söka, stödet är Region Jönköpings län, som godkänt affärsutvecklingscheckar på nära 1,4 miljoner kronor till sju företag. Regionen är industritung, och flera av företagen som fått stödet är verksamma inom plastindustrin, som är särskilt stor i regionen.

”Där finns det utmaningar i att ställa om till en hållbar produktion, eftersom det materialet beter sig annorlunda och gör att man behöver utforma tillverkningen på andra sätt. För att kunna ta satsningen vidare behöver man ta in expertis för att se om det funkar. Det kan vara dyrt, så för att överbrygga risken subventionerar vi det”, säger Mikael Gustafsson, sakkunnig sektionen för innovation och företagande i Region Jönköpings län.

Men i andra delar av landet har efterfrågan på stödet inte varit lika stor. Regionerna Västmanland, Blekinge och Dalarna uppger alla att de inte har fått in några ansökningar. Samtidigt har företagen i stora delar av norra Sverige inte ens haft möjligheten att söka stödet, eftersom varken Regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland eller Jämtland Härjedalen erbjuder det. Däremot kan det finnas andra, motsvarande stöd. 

”Vi har redan en hållbarhetscheck som gäller både social hållbarhet, miljö och klimat. Därför har vi valt att använda det här medlet till ett generellt investeringsstöd, inte specifikt i form av checkar för konsultkostnader. Det är ett val vi gjort utifrån behoven i vår region”, säger Katarina Molin, chef för företags- och projektfinansiering på Region Västerbotten. 

Mikael Gustafsson, sakkunnig sektionen för innovation och företagande i Region Jönköpings län, och Katarina Molin, chef för företags- och projektfinansiering på Region Västerbotten.
Mikael Gustafsson, sakkunnig sektionen för innovation och företagande i Region Jönköpings län, och Katarina Molin, chef för företags- och projektfinansiering på Region Västerbotten.Foto:Johan W Avby/Malin Grönborg

När det gäller huvudstadsregionen Stockholm har man visserligen fått in ett antal ansökningar, men ingen har hittills godkänts eftersom företagen inte har bedömts vara berättigade till stöd.

”Det är lite trögt på vissa ställen. Vi tror att det beror på en kunskapslucka, dels hos det företagsfrämjande systemet, dels hos företagen som inte känner till vilka möjligheter som finns”, säger Tony Meurke på Tillväxtverket, som ansvarar för fördelningen av stödet.

För att komma runt problematiken med att de som söker inte är berättigade har man i Skåne valt att aktivt vägleda de företag som visar intresse.

”Ibland behöver de hjälp att formulera sig rätt eller komma vidare på andra sätt innan de kan söka, och då hjälper vi dem på vägen”, säger Sara Anderhov som jobbar med företagsutveckling på Region Skåne.

Det har gett resultat. Nästan hälften av bolagen som beviljades stöd i fjol finns i Skåne, där 14 företag fick dela på 2,8 av de sammanlagt 4,9 miljoner som godkändes runt om i landet. Förklaringen är att regionen samarbetat med många företagsfrämjande aktörer i regionen som exempelvis Sustainable Business Hub och Industriellt Utvecklingscentrum Syd, och har marknadsfört stödet i flera kanaler, enligt Sara Anderhov, som har stora förhoppningar på att deras arbete ska ge resultat.

”När vi har jämfört de företag som fått andra affärsutvecklingscheckar (checkar finns för utveckling inom bland annat digitalisering och kompetens, Di:s anm.) med en kontrollgrupp ser vi fantastiska resultat. Vi har inte hunnit göra någon sådan jämförelse med hållbarhetsverktyget än, men det finns stor potential”, säger hon.

Dag och Anna Klockby har fått stöd av Tillväxtverket för sitt företag Gärsnäs möbler.
Dag och Anna Klockby har fått stöd av Tillväxtverket för sitt företag Gärsnäs möbler.Foto:Lars Jansson

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?