1515

Så ska blå mat slå ut det röda köttet

Mat från haven kommer framåt att ta allt större plats på vår tallrik, menar forskarna. För att öka produktionen krävs satsningar på vattenbruk – med insatser från såväl politik som näringsliv. 

Musselodling
MusselodlingFoto:Most Photos

Omkring år 2050 kommer den globala efterfrågan på blå mat att ha fördubblats. Den slutsatsen drar hundratalet ledande forskare som de senaste åren genomfört en rad studier inom ramen för det globala initiativet Blue Food Assessment, under ledning av Stockholm Resilience Center, Stanford University och initativet EAT. 

De första resultaten har just publicerats, och syftet har varit att sätta blå mat – i det här fallet animaliska livsmedel från haven – på agendan. 

”Ett annat syfte har varit att visa på att grön och blå mat är sammankopplade. Förmågan att producera blå mat påverkas till viss mån av avrinning, föroreningar, övergödning och annat från landbaserade system”, säger Beatrice Crona, professor i hållbarhet vid Stockholms universitet och en av ordförandena för BFA. 

En tredje önskan hos forskarna har varit att ”packa upp” den akvatiska maten, som Crona uttrycker det. Ska världen gå från en konsumtion på 80 miljoner ton till 155 miljoner ton på tre decennier, så gäller det att fokusera på de arter som är både miljömässigt hållbara och så näringstäta som möjligt.

”Då får vi en win win. En torsk är till exempel inte lika näringsrik som sill eller böckling och musslor.”

Beatrice Crona
Beatrice CronaFoto:Jesper Frisk

Forskarna räknar med att en del av det röda kött som nu konsumeras ska kunna ersättas av arter från havet. Några belägg för att så kommer att ske finns inte och Beatrice Crona säger att det aldrig skett tidigare. Men, påpekar hon, vi står nu inför ett historiskt skifte. 

”Våra beräkningar tar höjd för mer blå mat och mindre rött kött, även om osäkerheterna är stora. Frågor du oss så kommer vi att behöva tänka om kring vad vi äter, att vi kommer att få lära oss ta in nya arter.”

Den stora ökningen av akvatisk mat kommer främst att ske genom ökad vattenbruksproduktion, inte genom fiske. I Norge och Chile produceras i dag mycket lax på det sättet, men störst på marknaden är Kina, som också har större diversitet i produktionen. 

”De har musslor, skaldjur och många olika typer av karp. Den äts i Asien men har ännu inte slagit på den europeiska eller amerikanska marknaden”, säger Beatrice Crona.

I Sverige annonserade regeringen i fjol en satsning på 7 miljoner kronor årligen 2020–2025 för att ”skapa förutsättningar” för en ökad vattenbruksproduktion. Beatrice Crona tycker inte att det är tillräckligt om man på allvar menar att man vill satsa på sektorn.

Hon lyfter fyra punkter som självklara att fokusera på om politik och näringsliv vill bidra till att branschen ska nå sin fulla potential. 

* Såväl inhemska som internationella strategier för livsmedel bör arbeta för att ta den akvatiska maten i beaktande och inte bara – som tidigare – fokusera på landbaserade livsmedel.

* Arbeta för att alla skadliga subventioner till fiskeflottor slopas. ”Det är en av de mest lågt hängande frukter vi har”, säger hon.

* Verka för en diversitet i den akvatiska produktionen. Både vad gäller antalet aktörer och den mat de odlar.

* Verka för att i alla instanser öka transparensen i värdekedjorna, båda vad gäller fiske som akvakultur. ”Utan det är det väldigt svårt att nå en hållbar produktion”, säger Beatrice Crona. 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?