Annons

Så ska blå mat slå ut det röda köttet

Mat från haven kommer framåt att ta allt större plats på vår tallrik, menar forskarna. För att öka produktionen krävs satsningar på vattenbruk – med insatser från såväl politik som näringsliv. 

Musselodling
MusselodlingFoto:Most Photos

Omkring år 2050 kommer den globala efterfrågan på blå mat att ha fördubblats. Den slutsatsen drar hundratalet ledande forskare som de senaste åren genomfört en rad studier inom ramen för det globala initiativet Blue Food Assessment, under ledning av Stockholm Resilience Center, Stanford University och initativet EAT. 

De första resultaten har just publicerats, och syftet har varit att sätta blå mat – i det här fallet animaliska livsmedel från haven – på agendan. 

”Ett annat syfte har varit att visa på att grön och blå mat är sammankopplade. Förmågan att producera blå mat påverkas till viss mån av avrinning, föroreningar, övergödning och annat från landbaserade system”, säger Beatrice Crona, professor i hållbarhet vid Stockholms universitet och en av ordförandena för BFA. 

En tredje önskan hos forskarna har varit att ”packa upp” den akvatiska maten, som Crona uttrycker det. Ska världen gå från en konsumtion på 80 miljoner ton till 155 miljoner ton på tre decennier, så gäller det att fokusera på de arter som är både miljömässigt hållbara och så näringstäta som möjligt.

”Då får vi en win win. En torsk är till exempel inte lika näringsrik som sill eller böckling och musslor.”

Beatrice Crona
Beatrice CronaFoto:Jesper Frisk

Forskarna räknar med att en del av det röda kött som nu konsumeras ska kunna ersättas av arter från havet. Några belägg för att så kommer att ske finns inte och Beatrice Crona säger att det aldrig skett tidigare. Men, påpekar hon, vi står nu inför ett historiskt skifte. 

”Våra beräkningar tar höjd för mer blå mat och mindre rött kött, även om osäkerheterna är stora. Frågor du oss så kommer vi att behöva tänka om kring vad vi äter, att vi kommer att få lära oss ta in nya arter.”

Den stora ökningen av akvatisk mat kommer främst att ske genom ökad vattenbruksproduktion, inte genom fiske. I Norge och Chile produceras i dag mycket lax på det sättet, men störst på marknaden är Kina, som också har större diversitet i produktionen. 

”De har musslor, skaldjur och många olika typer av karp. Den äts i Asien men har ännu inte slagit på den europeiska eller amerikanska marknaden”, säger Beatrice Crona.

I Sverige annonserade regeringen i fjol en satsning på 7 miljoner kronor årligen 2020–2025 för att ”skapa förutsättningar” för en ökad vattenbruksproduktion. Beatrice Crona tycker inte att det är tillräckligt om man på allvar menar att man vill satsa på sektorn.

Hon lyfter fyra punkter som självklara att fokusera på om politik och näringsliv vill bidra till att branschen ska nå sin fulla potential. 

* Såväl inhemska som internationella strategier för livsmedel bör arbeta för att ta den akvatiska maten i beaktande och inte bara – som tidigare – fokusera på landbaserade livsmedel.

* Arbeta för att alla skadliga subventioner till fiskeflottor slopas. ”Det är en av de mest lågt hängande frukter vi har”, säger hon.

* Verka för en diversitet i den akvatiska produktionen. Både vad gäller antalet aktörer och den mat de odlar.

* Verka för att i alla instanser öka transparensen i värdekedjorna, båda vad gäller fiske som akvakultur. ”Utan det är det väldigt svårt att nå en hållbar produktion”, säger Beatrice Crona. 

 

Innehåll från EKNAnnons

Så gör du en perfekt låneansökan – enligt banken

Fredrik Josefsson är Head of Entrepreneurs & High Growth på SEB.
Fredrik Josefsson är Head of Entrepreneurs & High Growth på SEB.

I tuffa tider behöver företag ofta extra finansiering – samtidigt kan det vara svårare att få lån. Men du kan förbättra dina chanser att få finansieringen som ditt företag behöver. Här ger Fredrik Josefsson från SEB sina fyra tips för hur du ska förbereda din låneansökan och ditt möte med banken.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din exportaffär

Fredrik Josefsson är Head of Entrepreneurs & High Growth på SEB. Som initiativtagare till SEB:s tillväxthub Greenhouse har han sett 5 000 svenska företag växa och han vet därför vilken roll extern finansiering spelar i företagens utveckling. Men hur säkrar man som företagare den så viktiga finansieringen från banken? Fredrik Josefsson säger att den enskilt viktigaste faktorn för huruvida ett lån beviljas – oavsett marknadsklimat – är återbetalningsförmågan.

– Att vi ser att lånet kan betalas tillbaka är det som fäller avgörandet. Det gäller oavsett det allmänna marknadsläget, men i oroliga tider som dessa är det ännu viktigare.

För att visa på god återbetalningsförmåga gäller det att noga förbereda er låneansökan och mötet med banken. Här är Fredrik Josefssons fyra tips för hur du får banken att säga ja.

1. Räkna, resonera och prognosticera

Att visa på starka finanser är viktigt i mötet med banken. I det ingår att kunna resonera kring frågor som hur stabil er bransch eller verksamhet är i oroliga tider, hur trygg företagets kundbas är och hur kundernas köpbeteende kan påverkas av stigande priser. Visa detta i olika prognoser.

– Kassaflöden, balansräkning, orderingång, tillväxt – det finns en rad prognoser som banken vill se när vi tittar på en låneansökan. Vill du imponera på oss är mitt tips att ta höjd för olika händelseutvecklingar. Visa upp både en konservativ och en realistisk prognos, säger Fredrik Josefsson.

2. Visa på kostnadskontroll

Enligt Fredrik Josefsson är det viktigt att kommunicera att företaget förstår det nuvarande marknadsläget. Just nu är det synonymt med att visa på god kostnadskontroll.

– Vi vill gärna se att det finns flexibilitet och att ni har möjlighet att snabbt skala ned vid behov. Även här är det bra att presentera olika scenarier. Vad händer till exempel med era marginaler om en leverantör höjer sina priser och vilka alternativa lösningar har ni då? Kan ni till exempel outsourca vissa tjänster om det behövs och därmed sänka era fasta kostnader så är det bra att lyfta.

3. Minska finansieringsbehovet och bankens risk

Genom olika metoder kan företag minska både sina finansieringsbehov och den risk som banken tar på sig när den lånar ut pengar till företaget. Båda åtgärderna gör det lättare att få finansieringen i hamn.

För att minska ert finansieringsbehov kan ni exempelvis försöka sänka era kostnader eller öka användningen av förskottsbetalningar inom verksamheten. För att minska bankens risk kan ni ta in en aktör som Exportkreditnämnden, EKN, i en affär som har koppling till export.

– Eftersom EKN kan dela risk med oss på banken så gör deras medverkan det lättare för oss att säga ja. Dessutom är ett samarbete med EKN ännu ett tecken på att företaget verkligen tänker till och har kontroll på situationen, säger Fredrik Josefsson.

4. Låt företagsrådgivaren vara rådgivare

Inte alla företag ser bankens företagsrådgivare som en faktisk rådgivare, och det kan vara en miss i sig. Bankens rådgivning innebär en fördjupad kontakt som ger företaget värdefulla insikter om banken och vice versa.

– Vi uppmuntrar till dialog, särskilt nu. Dialogen är viktig för att vi ska förstå alla mjuka värden som finns i bolaget och det kan verkligen göra skillnad. I vår rådgivning kan vi också hantera saker som vi själva vet är viktiga för banken när det kommer till finansiering, säger Fredrik Josefsson.

Läs mer om hur EKN:s garantier kan hjälpa banken att finansiera nya exportsatsningar

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera