1515
Annons

Så mycket kostar det att rädda världen – enligt forskare

Vartenda kilo koldioxid som vi släpper ut efter valdagen den 9 september måste vi också suga upp för att ha en chans att klara FN:s mål om max 1,5 graders uppvärmning. Med ett pris på 1.000 kronor per ton CO2 är det möjligt, hävdar forskare. 

Foto:Pontus Lundahl/TT

Bara några timmar innan klockan slår valdag i Sverige passerar jorden sin kanske mest kritiska gräns på – tja, i värsta fall oöverskådligt lång tid.

Då har nämligen människans aktivitet orsakat utsläpp av koldioxid så stora att allt vi därefter låter sippra ut i atmosfären åter måste sugas upp, om vi ska ha en chans att klara målet om max 1,5 graders uppvärmning. Detta enligt forskningsinstitutet MCC, som anger den senaste rapporten från FN:s klimatpanel som källa.

Varför är det här viktigt?

En återblick på 2015 års klimatmöte i Paris ger svaret.

Då enades världens länder om att man skulle sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, i stället för de 2 grader man dittills talat högst om. 

Och den nya formuleringen antogs inte utan orsak. 

För fattigare stater kan de tiondelar som skiljer de båda målsättningarna åt göra hela skillnaden. Mellan att kunna bo kvar i sina hemländer eller tvingas emigrera, mellan liv och död.

Är det då helt kört?

Nej, inte enligt de forskare som ägnar sig åt det som kallas minusutsläpp.

Genom olika tekniker för att suga koldioxid ur luften kan vi fortfarande klara 1,5 grader. 

Men med anledning av den gräns vi nu ser ut att passera tycker Anders Lyngfelt, professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola, att det är hög tid att få fart på debatten.

I synnerhet i valtider, där svenska beslutsfattare lovat att ta täten i klimatarbetet:

”Tekniskt och ekonomiskt klarar vi det. Den stora utmaningen ligger på det politiska planet”, säger han. 

Den metod han framhåller som just nu mest användbar – vilken även FN:s klimatpanel pekat på – är Beccs, eller bio-CCS, där koldioxid fångas in vid diverse punktutsläpp och sedan lagras i jorden. 

Ännu ett skäl till varför svenska politiker borde ta särskilt intryck är att vi här har bättre förutsättningar för minusutsläpp än de flesta andra länder i världen, enligt Anders Lyngfelt.

”I Sverige kan exempelvis skogsindustrin nyttja Beccs. Vi har mer än 30 miljoner ton CO2 i stora punktkällor som kan fångas in på det sättet”, säger han. 

Andra tekniker för negativa utsläpp är inlagring av kol i jordbruksmark och skogsplantering, vilka i debatten ofta lyfts som goda exempel. 

Anders Lyngfelt anser att alla metoder måste användas, men framhåller Beccs som mycket säkrare:

”En skog kan brinna och på kort tid släppa loss stora mängder CO2. Det är inte en lika säker väg till minusutsläpp.”

Eftersom koldioxidbudgeten för max 1,5 graders uppvärmning nu tar slut, argumenterar Anders Lyngfelt för att ett annat slags budget ska bli verklighet. 

”Den som släpper ut CO2, borde få betala vad det kostar att fånga in den. Ett pris på 1.000 kronor per ton bör räcka”, säger han.

Räknat på koldioxidintensiteten i den globala ekonomin skulle en sådan prisnivå motsvara omkring 5 procent av BNP. Då har man inte tagit i beaktande att lägre nivåer växthusgaser i atmosfären leder till vinster för såväl samhälle som individer, eftersom en rad risker kan undvikas.

”De verkliga samhällsekonomiska kostnaderna skulle bli långt lägre än 5 procent av BNP. Ett skäl är att man i de flesta fall skulle hitta billigare sätt att undvika CO2-utsläpp på, och därmed slippa kostnaden”, säger Anders Lyngfelt.

De flesta av de scenarier FN:s klimatpanel dragit upp räknar med storskaliga negativa utsläpp, ändå är det värt att påpeka att forskarvärlden är kluven. En vanlig kritik mot Beccs är att tekniken tar stora arealer land i anspråk och därför kan utgöra ett hot mot såväl biologisk mångfald som matproduktion.

Viktigaste för att undvika framtida katastrofer är och förblir att sluta förbränna fossila bränslen – helst här och nu. 

Ny startup vill hjälpa företag engagera anställda i klimatarbetet

Genom att samla in data för varje anställds utsläpp av växthusgaser, kan råd ges för vad de kan förbättra. Plattformen Climate Club riktar sig till företag som vill gå i bräschen för klimatomställning och har redan lockat storkunder som Facebookägaren Meta.

Plattformen Climate Club håller koll på de anställdas utsläpp, som till exempel uppstår genom matsvinn och tjänsteresor, och ger rekommendationer om hur man kan minska sitt klimatavtryck.
Plattformen Climate Club håller koll på de anställdas utsläpp, som till exempel uppstår genom matsvinn och tjänsteresor, och ger rekommendationer om hur man kan minska sitt klimatavtryck.Foto:Mostphotos/Climate Club

Att engagera anställda i klimatarbetet, är en utmaning för många företag. Det är ett problem som startupbolaget Climate Club vill tackla.

Climate Club är en plattform som gör det möjligt att spåra ett bolags klimatutsläpp, med särskilt fokus på så kallade indirekta utsläpp eller scope 3-utsläpp. Det är de utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in, eller utsläpp som uppstår vid till exempel tjänsteresor. Dessa utsläpp kan vara svåra för företagen att beräkna då de sker indirekt, men inom företagens värdekedja. 

Plattformen hjälper till att samla utsläppen, men ger också råd för hur de anställda kan förbättra sina utsläpp. Det kan vara allt från förändring av pendling och transport till hur mycket matavfall de gör av med.

Climate Club har nyligen tagit in 6.5 miljoner dollar från riskkapitalbolagen XYZ Venture Capital och Vestigo Ventures. det rapporterar CNBC.

Redan innan lanseringen har bolaget krokat upp namnkunniga pilotkunder, bland annat Facebooks moderbolag Meta och konsultfirman Bain.

”Genom vårt samarbete med Climate Club vill vi inspirera Meta-anställda att förstå och delta i det arbete som måste göras för att reducera scope 3 utsläpp i vår bransch”, säger Melanie Roe, talesperson för Meta, till CNBC. 

 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera