1515
Annons

Så knuffade Kinnevik ner Investor från tronen

Aktieägarnas ökade krav på hållbarhet och transparens driver på utvecklingen hos  Kinnevik, som rankas som årets mest hållbara investmentbolag. 

”Investerarna pushar oss, och vi gör detsamma för våra portföljbolag”, säger vd Georgi Ganev.

”Vi upplever att kraven på transparens kring hållbarhetsfrågor har ökat oerhört”, säger KInneviks vd Georgi Ganev till Di.
”Vi upplever att kraven på transparens kring hållbarhetsfrågor har ökat oerhört”, säger KInneviks vd Georgi Ganev till Di.Foto:Jesper Frisk

Förra året toppade Wallenbergägda Investor Di:s rankning över årets mest hållbara investmentbolag. I år var det familjen Stenbecks Kinnevik KINV B -1,07% Dagens utveckling som rankades högst, ett resultat av den omfattande riskkartläggning bolaget presenterade våren 2020. 

”Vi upplever att kraven på transparens kring hållbarhetsfrågor har ökat oerhört. Det är inte längre ett plus i kanten utan ett måste för att få aktieägare att köpa din aktie. Vi rapporterar transparent till våra ägare vad vi gör och ställer i vår tur samma krav på våra portföljbolag”, säger bolagets vd Georgi Ganev.

Kinneviks investmentportfölj består, utöver Tele2, av runt 25 innehav i bolag inom områdena e-handel, finans och digitala hälsotjänster. Bolagens respektive förutsättningar att jobba med hållbarhetsfrågor skiljer sig markant åt.

”Vi investerar i sektorer som är stora men där det finns möjlighet att utmana de etablerade spelarna via ny teknik, och våra innehav är därför ofta mindre bolag som växer snabbt. Vi har därför valt att kategorisera våra bolag efter vilken fas de befinner sig i och anpassar våra hållbarhetskrav efter det”, säger Georgi Ganev.

Och fortsätter:

”Innan vi investerar i ett nytt bolag ställer vi oss frågan om det finns en ambition, dels hos ledningen, men även hos övriga ägare att utvecklas på hållbarhetsområdet. Ser vi inte att viljan finns investerar vi inte. Samma sak gäller för följdinvesteringar.”

Har ni valt bort följdinvesteringar av hållbarhetsskäl?
”Ja. Det har förekommit tillfällen där de finansiella parametrarna sett bra ut men där hållbarhetsarbetet inte utvecklats tillräckligt bra.”

Kinnevik kartlägger hållbarhetsriskerna i de sektorer där de är verksamma enligt ramverket TCFD. En av de risker bolaget identifierat är förändrade konsumtionsmönster i takt med att konsumenter blir mer miljömedvetna. 

”Om allt fler kunder väljer bort nyproducerade kläder för att minska sitt klimatavtryck måste vi anpassa oss, annars riskerar vi vår affär. För en modehandel som Zalando gäller det att utveckla nya affärsmodeller, exempelvis för att köpa tillbaka och sälja begagnade kläder”, säger Georgi Ganev.

Fysiska klimatrisker har inte samma tyngd i Kinneviks riskanalys. Bolaget konstaterar dock att produktionsanläggningar och leverantörskedjor i vissa av verksamheterna löper en risk att skadas av extremväder eller bränder. Hälsotjänster och de finansiella tjänsterna bedöms löpa mindre risk att påverkas negativt av klimatförändringar.

Mångfald är ett område som Kinnevik arbetar aktivt med, enligt bolagets vd.

”Vad gäller mångfald och inkludering ser vi på det som en viktig konkurrensfaktor. Att förstå kundgruppen, och dessutom säkerställa att de beslut som fattas internt genomlyses ur alla perspektiv, är inte möjligt med en snäv och likasinnad ledningsgrupp eller styrelse”

Hur ser det ut med mångfalden då? Zalandos ledningsgrupp är till exempel väldigt homogen.
”Ja, absolut, det är den än så länge. Det finns tre grundare i bolaget och de är män. I det här fallet har Zalando själva gått ut med ambitionen att man vill ha en könsuppdelning på 40/60 på alla nivåer i bolaget. Vi på Kinnevik har själva gått från 16 till 43 procent kvinnor i ledningsgruppen, en betydande förändring på kort tid och ett bevis på att det går att förändra de här mönstren, säger Georgi Ganev.

 


Innehåll från Sluta GrävAnnons

Så driver markskruven från Sluta Gräv på hållbarhetsarbetet inom bygg- och energisektorn

Markskruvar kan ofta ersätta betongplintar och betongfundament inom byggsektorn. Resultatet är kraftigt minskade utsläpp av koldioxid genom en byggnads livscykel.

– Det här är en teknik som är disruptiv och som helt kommer att förändra synen på hur vi bygger hus och andra konstruktioner, säger Richard Alm, vd på företaget Sluta Gräv.

Solcellsparker har nu börjat uppföras med markskruv som fundament för att ytterligare öka hållbarheten i projektet.

Cirka 40 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från byggnader, varav 80 procent kommer från själva byggtillfället. Behovet av ett markfundament som bidrar till minskad klimatpåverkan vid byggnation av exempelvis bullerplank, solcellsanläggningar på mark, Attefallshus och trädäck är därför stort.

Företaget Sluta Gräv har utvecklat en teknik där stora skruvar kan ersätta betongplintarna till en grund, genom att skruvas ner på tillräckligt stort djup. Ovanpå skruvarna byggs konstruktionen.

Förutom att hållfastheten och stabiliteten blir större, krävs betydligt mindre naturresurser och energi, samtidigt som det går mycket fortare och allt detta till ett betydligt lägre pris.

– Det här är ett teknikskifte. Vi brukar jämföra med hur man tidigare spikade gipsskivor och altantrall men nu istället skruvar dessa. Man har grävt plintar sedan stenåldern och nu finns en ny teknik som är bättre och billigare, säger Richard Alm.

En markskruv sänker koldioxidutsläppen med 60 procent i jämförelse med en betongplint.

Skruven från Sluta Gräv är gjord av stål

Själva skruven är tillverkad av vanligt, galvaniserat stål och finns i olika modeller beroende på vad de skall användas till samt vilka jordförhållanden som råder.

Skruven kan återanvändas flera gånger, till exempel när man river ett hus. Den dag skruven blir för sliten kan metallen återvinnas.

– Det är ett enormt steg jämfört med betongplintar. Cement återanvänds inte. Varje gång man ska bygga nytt på betongplintar, måste man ta till nya resurser från ett kalkbrott till cementen för att skapa betongen. Då är det mycket mer hållbart att använda våra markskruvar, säger han.

Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor i Sverige går nu snabbt, bland annat i form av solcellsparker som uppförs på stora landarealer.

– Vi jobbar väldigt mycket med solcellsparker genom flera av de största svenska solcellsföretagen. För detta ändamål är markskruven idealisk då den bidrar till ökad hållbarhet och minskade utsläpp och minskad resursallokering för hela projektet, säger Richard Alm.

Om 10–15 år spår Sluta Gräv att markskruven är en ursprungsprodukt. Den

har en tydlig hållbar miljöprofil, hög skalbarhet och möter byggmarknadens, och privatpersonens, högt ställda krav på en produkt som bidrar till ökad produktivitet, är kostnadseffektiv och hållbar.

Elisabeth Lodin är PR & Kommunikationsansvarig på Sluta Gräv.

– Vi ser en byggbransch som är inne i ett stort paradigmskifte där byggföretag, om de inte har en miljöklassificerad produkt, blir bortsållade på en gång i en upphandling. Därför är det viktigt att alla aktörer tar ansvar och ställer om till ett mer hållbart och miljömässigt byggande. Vår markskruv är en del av det, avslutar hon.

Om Sluta Gräv
Sluta Gräv är Sveriges största leverantör av kostnadseffektiv markförankring via markskruvar. Sluta Grävs egenutvecklade markskruv är en modern och kostnadseffektiv markförankring som snabbt och hållbart skapar ett stabilt markfundament för stora och små byggprojekt.

Företaget är baserat i Helsingborg, och har 130 partners som är auktoriserade montörer av Sluta Grävs markskruv.

Läs mer på www.slutagrav.se

Mer från Sluta Gräv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sluta Gräv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?