1515
Annons

Så kartlägger storbolagen sina klimatrisker

Ökade råvarupriser och nya tuffa utsläppsskrav är några av de klimatrisker svenska storbolag ser. Men vad betyder förmågan att hantera dessa utmaningar i kronor och ören? Di har tagit del av de svenska börsbolagens klimatriskanalyser och pratat med några av marknadens aktörer om den nya risktrenden.

En brandman kämpar mot sommarens skogsbränder i Kalifornien.
En brandman kämpar mot sommarens skogsbränder i Kalifornien.Foto:TT

Allt fler bolag väljer att redovisa vilka framtida effekter av klimatförändringar som hotar deras affär. Över hälften av de 134 bolagen i Di:s rankning Hållbara bolag gör en så kallad klimatriskanalys, och flera av dessa har valt att utgå från Task Force on Climate-related Financial Disclosures, eller TCFD.

Klimatriskerna kan vara fysiska, som extremväder eller översvämningar, eller så kallade omställningsrisker, i form av förändrade kundbeteenden eller hårdare utsläppskrav.

Hur väl positionerade ett bolag är för att möta framtida klimatutmaningar är information som allt fler investerare efterfrågar. Det mest kända exemplet är kapitalförvaltaren Blackrock, som tidigare i år röstade mot AB Volvos VOLV B +0,85% Dagens utveckling ordförande vid bolagets årsstämma bland annat med motiveringen att bolaget saknade just en TCFD-rapportering. 

Lars Söderfjell är chef för kapitalförvaltningen på Ålandsbanken och ordförande i SFF, Sveriges Finansanalytikers Förening.
Lars Söderfjell är chef för kapitalförvaltningen på Ålandsbanken och ordförande i SFF, Sveriges Finansanalytikers Förening.Foto:Jack Mikrut

”För några år sedan var det en fråga endast för renodlade ESG-analytiker. Idag rör sig klimatriskanalys mer och mer mot att bli en marknads- och aktiefråga. Vissa aktier har redan i dag ett ESG-premium, jag tror att marknaden kommer sätta en premievärdering även på förmågan att hantera riskerna”, säger Lars Söderfjell, chef för kapitalförvaltningen på Ålandsbanken och ordförande i SFF, Sveriges Finansanalytikers Förening.

Vad innebär det att Volvo numera anammat TCFD?
”Det är positivt, och även bra för värderingen om man ser till den initiala marknadsreaktionen. För ett bolag som Volvo handlar det om att visa att de har accepterat att de står inför en transformation, att de reflekterat över de finansiella konsekvenserna och lagt upp en strategi för att möta utmaningen”.

Av de närmare 90 bolag som besvarat Di-enkäten Hållbara bolag uppger 60 procent att de kartlägger fysiska klimatrisker, från orkaner som hotar produktionsanläggningar till torka som driver upp de globala råvarupriserna. 

Di har gjort en genomgång av TCFD-analyserna hos 14 svenska storbolag och kartlagt vilka risker de ser.

Inom skogs- samt massa- och pappersindustrin ser man risken att en höjning av medeltemperaturen leder till ökade insektsangrepp och att trädmixen förändras. Stora Enso, vars skogstillgångar utgör en fjärdedel av balansräkningen, hanterar riskerna genom att säkerställa en geografisk spridning av skogsinnehaven samt investeringar i skogsvård, forskning och utveckling.

40 procent av bolagen i enkäten kartlägger omställningsrisker. De risker som toppar listan för många av bolagen är, enligt Di:s kartläggning, tuffare regelverk samt ökade energipriser som ett resultat av utsläppsbegränsningar. Boliden och Billerud pekar specifikt ut EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU Emissions Trading Scheme (ETS), och menar att ökade kostnader kopplade till det kan hota deras förmåga att konkurrera globalt. Det är en risk som bolagen hanterar genom att investera i minskad energiförbrukning och minskade utsläpp.

Lars Söderfjell tror att TCFD kommer att bli en branschnorm och att de bolag som väljer att följa ramverket kommer att dra fördel av det på aktiemarknaden.

”Investerare vill veta hur stora riskerna är och vad bolagen gör för att mildra dem. Det finns extremfall av bolag som kanske inte kommer att kunna mitigera riskerna, som råoljeproducerande bolag. Men för de allra flesta handlar det om risker som går att hantera. Ökad öppenhet leder nästan alltid till en bättre värdering”, säger han.

Emilie Westholm är chef hållbarhet och ägarstyrning på Folksam.
Emilie Westholm är chef hållbarhet och ägarstyrning på Folksam.

Emilie Westholm är ansvarig för ägarstyrning på Folksam.

Hur använder ni som ägare er av informationen från TCFD-analyser?
”TCFD-analysen utgör ett underlag för vår egen portföljanalys, då vi själva följer TCFD. Men med tanke på att många av rapporterna skulle kunna vara mer omfattande så är det framför allt ett signalvärde för oss att bolaget i fråga tar framtida risker på allvar och visar vilken väg de vill gå”, säger hon.

Hon får medhåll av Carina Silberg, ansvarig för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta. 

”För oss som har en aktiv analys är TCFD värdefullt. TCFD skiljer sig åt från de traditionella hållbarhetsramverken. Det handlar inte bara om att mäta de egna utsläppen utan om att identifiera materiella risker för bolagets framtid. Att implementera TCFD kräver att man har en dialog inom bolaget kring affären ur ett klimatriskperspektiv. Det handlar om hållbarhet men också om affärsmodellens överlevnad”, säger hon.

 

 

 


Swedbank tillbaka på tronen – ”det är här vi ska vara”

”Det är komplicerat och vi söker oss framåt. Vi försöker fokusera på områden där vi är ledande, som inom bolån och kommersiella fastigheter. Där tror vi att vi kan bidra lite extra”, säger Swedbanks vd Jens Henriksson efter att banken fått en delad förstaplacering i Hållbara bolag 2021. 

Foto:evelina carborn
Foto:evelina carborn

Handelsbanken har varit i topp två år i rad, men nu har ni tagit över stafettpinnen tillsammans med SEB. Vilka typer av förändringar har ni gjort i ert hållbarhetsarbete under det senaste året?  
”Jag känner att det är här vi ska vara. Hållbarheten leder sparbanksidén som är vår grund. Det vi gjorde i slutet av förra året är en översyn av vår strategiska riktning. Mycket tillbaka till det som var Sparbankernas rötter men med en modern touch och i den nya affärsstrategin där vi har satt hållbarhet som kärnan. Vår vision, ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, kopplar samtidigt tillbaka till vårt syfte, att ge människor och företag en möjlighet att skapa en bättre framtid.”

Vilka förändringar har detta lett till i praktiken?
”Vi har vidtagit åtgärder gällande utlåningen, där vi exempelvis slutar låna ut till okonventionell bränsleproduktion som arktisk olja/gas, skifferolja/gas och oljesand samt nyprospektering av olje/gasfält. Robur har också ökat sina krav ytterligare vad gäller fossila bränslen. Andra exempel är vår rådgivning för hållbar kapitalmarknadsfinansiering som växer kraftigt. Vi hjälper till med en stor mängd gröna obligationer som kunderna emitterat. Och att vi varit först i världen med gröna aktier. Det arbetet har sedan bidragit till en grön aktiemärkning på börsen, Nasdaq Green Designation.”

Är det enbart nyprospektering av oljefält som ni slutar låna ut till?
”Vi tittar framåt och fossila bränslen är inte en del av framtiden, därför slutar vi med nyprospektering. Samtidigt fortsätter vi att låna ut pengar till verksamheter som tar upp olja just nu, och det på grund av att vi har ett samhälle som är oljeberoende. Många människor kör bil till jobbet och det måste finnas bensin till dem. Varje morgon är det ett par miljarder människor som använder fotogen för att värma sin mat, vi vill att de ska kunna göra det. Det är bara att inse att vi är i ett fossilberoende just nu. Det viktiga för oss är att säga att vi inte tror att det tillhör framtiden och att vi hjälper företagen att ställa om.”

Hur bidrar ni till att omställningen blir verklighet?
”Vi är på de direkta utsläppen från vår egen verksamhet som utgörs av våra kontor, energi, affärsresor med mera. Där har vi sagt att de ska sänkas med 60 procent till 2030 jämfört med 2019. Sedan jobbar vi intensivt oss in i scope 3 utifrån våra kunders utsläpp. Jag tänker att alla våra scope 3 är något annat bolags scope 1, så för oss handlar det om att vara med i den här transformationen genom att ge råd och finansiering till såväl företag som privatpersoner för att de ska ställa om. Vi ska också totalt uppnå netto noll utsläpp senast 2050.”

”Men det är komplicerat och vi söker oss framåt. Vi försöker fokusera på områden där vi är ledande, som inom bolån och kommersiella fastigheter, där det handlar om allt från identifiering av data till att mäta indirekta utsläpp. Där tror vi att vi kan bidra lite extra.”

Var ser ni de största utmaningarna för hur ni kan påverka till en hållbar omställning?
”Data är en svår utmaning. En annan är den svåra balansgången kring när något är så brunt att det är helt fel att låna ut eller när något är så ljusbrunt att din utlåning kan göra det till åtminstone ljusgrönt. Samtidigt måste du kunna klara av den debatt av kunder och miljörörelse som ställer krav på oss.”

”En tredje är mer politisk. Vi ser ju en debatt om högre diesel- och bränslekostnader. Hur ser samhället till att en klimatomställning inte drabbar grupper som redan har det tufft? Hur jobbar man för att inte gå emot miljösatsningar för att de slår mot den egna plånboken? Här gäller det att ha en blandning av morot och piska.”

”Stora utmaningar, men samtidigt enorma möjligheter om vi kan visa att det ger fler jobb och en bättre miljö. Vem hade trott att världen skulle ta fram ett vaccin så snabbt som det gjordes. Jag tror inte att den här frågan är lika enkel, men i grund och botten så visar det vad beslutsamhet kan leda till.”

LÄS OCKSÅ: Fem frågor och svar om Di:s undersökning


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?