Så hakar du på den blå investeringsvågen

”Ju mer specifik du kan vara i obligationerna, desto bättre genomslag får du hos investerarna”, säger Björn Ordell, CFO på Nordiska investeringsbanken som tagit täten på marknaden för blå obligationer. 

Fraktfartyget Ever Given lotsas ut ur Suezkanalen efter att ha suttit fast i flera dagar och lamslagit sjötransporterna.
Fraktfartyget Ever Given lotsas ut ur Suezkanalen efter att ha suttit fast i flera dagar och lamslagit sjötransporterna.Foto:TT

Miljarder människor runt om i världen är beroende av haven för sin försörjning. Havssektorn, eller den blå ekonomin som den kommit att kallas, har vuxit i betydelse och är i dag värderad till 1.500 miljarder dollar per år. Det gör sektorn, som består av allt från fiske till oljeriggar och sjötransporter, till världens sjunde största ekonomi. Beroendet av sjötransport för internationell handel blev inte minst blev tydlig när det enorma fraktfartyget Ever Given nyligen fastnade på tvären i den trängsta delen av Suezkanalen och hindrade andra fartyg att passera. 

Men den blå ekonomin handlar inte bara om att se haven som en källa för ekonomisk tillväxt. Den handlar lika mycket om att ändra dagens beteende av exploatering av havens resurser och nedskräpning till en hållbar väg framåt, för såväl människor som natur. 

”Vi ser en ökad aktivitet till sjöss och ett skifte från fossilt till förnybart. De riggar som i dag används för olja kommer att kunna användas för sol och vind”, säger Karina Barquet, senior forskare på Stockholm Environment Institute, SEI, med fokus på havs- och vattenfrågor. 

”Mineralutvinning, ett annat område som skapat konflikt på land, håller också på att flytta ut till havs”, säger hon. 

För att finansiera den här och annan hållbar omställning i havssektorn har den kraftigt växande marknaden för gröna obligationer fått en lillasyster i form av blå obligationer. 

”Med blå obligationer ska kapitalet styras om till projekt som förbättrar havsmiljön, avsaltning, VA-system, vind- och solkraft till havs, hållbart fiske och aquakultur”, säger Gregor Vulturius, forskare på SEI och expert på hållbar finansiering. 

Den första blå obligationen emitterades av Seychellerna med hjälp av Världsbanken 2018 för att finansiera projekt med syfte att skydda den marina miljön och göra fisket hållbart. 

För oss mer närliggande utmaningar som Östersjön, ett av världens mest förorenade hav, gav Nordiska investeringsbanken, NIB, ut sin första blå obligation året därpå och ytterligare en i fjol på vardera 2 respektive 1,5 miljarder kronor. 

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

Intresset, inte minst från svenska institutionella investerare, var mycket stort.  

”Aktörer med en tydlig miljöprofil har aktivt letat efter investeringar som kan bidra till att lösa Östersjöns problem och med våra blå obligationer har vi kunnat ge dem direkt tillgång till den här typen av projekt, något som annars kan vara svårt”, säger Björn Ordell, CFO på NIB.   

Bakom de två obligationer som NIB emitterat finns totalt 12 projekt. Merparten är fokuserade på vattenrening berättar Johan Ljungberg, miljöanalyschef på NIB. 

”Det finns ett enormt uppdämt behov att investera och reinvestera i framför allt avloppsanläggningar i alla våra medlemsländer. Mycket av infrastrukturen är byggd på 60- och 70-talet och faller nu för åldersstrecket. Det finns uppskattningar som talar om ett stort investeringsbehov för att bygga nytt och förebygga ineffektivitet, läckor, följa nya lagar och krav och minska utsläpp av exempelvis mikroplaster och läkemedelsrester.”

Guldbron sätts på sin plats vid Slussen i Stockholm.
Guldbron sätts på sin plats vid Slussen i Stockholm.Foto:TT

I den första obligationen fanns också investeringar i ett för Stockholmare väldebatterat projekt, ombyggnaden av Slussen. 

”Det är ett extremt intressant projekt där vi har möjlighet att lindra effekterna av stigande havsnivåer genom att få ut mer vatten. Den gamla anläggningen kunde avbörda 300 kubik i sekunden medan motsvarande siffra för den nya är 1.400 kubik. Det är den absolut största nyttan med det nya Slussen, inte Guldbron”, säger Johan Ljungberg. 

Till dags dato har det emitterats blå obligationer och de snarlika vattenobligationerna för cirka 7 miljarder dollar, en bråkdel av marknaden för gröna obligationer som värderas till drygt 1.000 miljarder dollar. 

”Vattenfrågan som är så extremt viktig har hamnat i skymundan. Jag skulle önska att vi fick se fler blå obligationer och jag uppmuntrar aktörer som Europeiska investeringsbanken att emittera”, säger Kristofer Klondaris, ränteförvaltare på Öhman Fonder. 

På NIB finns i alla fall ingen tanke på att slå av på takten vad gäller blå obligationer. 

”Ju mer specifik du kan vara i ditt ramverk i obligationerna, desto bättre genomslag får du hos investerarna”, säger Björn Ordell  

”Dessutom är väl definierade projekt lättare att koppla till en kvantitativ miljöeffekt, något som efterfrågas”, tillägger Johan Ljungberg. 

Läs mer: Vatten är den nya heta startupsektorn

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från GROHEAnnons

Så ska GROHE ta ledartröjan inom hållbarhet

Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.
Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.

De ska bli sanitetsleverantören som tar taktpinnen och driver hållbarhetsfrågan framåt i industrin. Målet är glasklart och vägen dit tydlig. Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE AG ringar in bristen på industriellt ledarskap och uppmanar nu branschen till att hitta nya sätt att öka takten i hållbarhetsarbetet.

Sanitetsleverantören GROHE har en gedigen historia av hållbarhetsarbete. I över 20 år har de arbetat aktivt för att göra hållbarhet till grundbulten i verksamheten och affärsmodellen. Men på vilket sätt gör GROHE detta? Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE berättar om hur företagets hållbarhetsarbete bryter ny mark.  

– Hållbarhetsperspektivet är bärande i allt vi gör. Vår väg framåt är att ständigt spänna bågen hårdare i hållbarhetsarbetet genom att dagligen gjuta samman design och kvalitet på ett smartare sätt för att minska vårt ekologiska fotavtryck, säger Jonas Brennwald och fortsätter:

– Vi arbetar också aktivt med folkbildning genom kampanjer där vi vill sprida kunskap och insikter om hur svenskarnas relation till vatten egentligen ser ut. Och sedan ytterligare med initiativ som ”Mindre plast”, där vi hittills har besparat miljön över 24,5 miljoner produktförpackningar i plast, står vi stadiga i vår tro att det är en rimlig ambition att göra anspråk på ledartröjan i branschen när det kommer till hållbarhet. 

Flertalet åtgärder som skapar resultat

Vidare har GROHE haft som mål att bli först ut i branschen med att nå en koldioxidneutral produktion. Att milstolpen nåddes under 2020 är ett resultat av flera insatser. Genom den digitala plattformen GROHE X avslöjas nästa stora steg i deras hållbarhetsresa och uppmanar branschen att följa deras väg.

– Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer och miljön. Eftersom byggsektorn står för mer än 50 procent av den globala materialförbrukningen måste vi sträva efter en rejäl minskning av vår förbrukning av nya resurser. Vi måste stoppa överkonsumtionen och sluta med den linjära Take-Make-Waste-modellen, säger Jonas Brennwald.

Tidiga med hållbar produktstandard

Därför beslutade GROHE att bli ett av de allra första varumärkena inom sanitetsbranschen att använda Cradle to Cradle Certified® produktstandard. Med Cradle to Cradle-modellen, till skillnad från den linjära, tillverkas produkten på ett sätt att komponenterna i slutet av dess livslängd kan användas för att skapa nya produkter. Vilket drastiskt minskar mängden nya resurser. Fyra av GROHE:s produkter är nu Cradle to Cradle Certified® på guldnivå. 

– Detta är en milstolpe vi är mycket stolta över. Och också relevant för våra affärspartners inom sektorn för grön byggnad. Vi behöver produktlösningar som blickar framåt och våra prisbelönta produkter är ett bevis på att vi är på rätt väg. Förutom vatten- och energibesparande teknik är produkter som GROHE Blue banbrytande. Vattensystemet gör det möjligt för konsumenter att aktivt minska sitt avtryck – en familj på fyra kan spara upp till 800 plastflaskor per år, avslutar Jonas Brennwald.

Läs mer om GROHE:s hållbarhetsmål här.

Om GROHE

I norra Europa har GROHE sitt regionala högkvarter i Köpenhamn och lokala säljkontor i Oslo, Stockholm och Helsingfors. GROHE är världens största leverantör av sanitetsprodukter. Under de senaste 10 åren har GROHE:s framgång bekräftats av mer än 280 design- och innovationspriser. 2014 blev GROHE en del av LIXIL Group Corporation, ett börsnoterat företag listat på Tokyobörsen.

 

Mer från GROHE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GROHE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?