1515
Annons

Så hakar du på den blå investeringsvågen

”Ju mer specifik du kan vara i obligationerna, desto bättre genomslag får du hos investerarna”, säger Björn Ordell, CFO på Nordiska investeringsbanken som tagit täten på marknaden för blå obligationer. 

Fraktfartyget Ever Given lotsas ut ur Suezkanalen efter att ha suttit fast i flera dagar och lamslagit sjötransporterna.
Fraktfartyget Ever Given lotsas ut ur Suezkanalen efter att ha suttit fast i flera dagar och lamslagit sjötransporterna.Foto:TT

Miljarder människor runt om i världen är beroende av haven för sin försörjning. Havssektorn, eller den blå ekonomin som den kommit att kallas, har vuxit i betydelse och är i dag värderad till 1.500 miljarder dollar per år. Det gör sektorn, som består av allt från fiske till oljeriggar och sjötransporter, till världens sjunde största ekonomi. Beroendet av sjötransport för internationell handel blev inte minst blev tydlig när det enorma fraktfartyget Ever Given nyligen fastnade på tvären i den trängsta delen av Suezkanalen och hindrade andra fartyg att passera. 

Men den blå ekonomin handlar inte bara om att se haven som en källa för ekonomisk tillväxt. Den handlar lika mycket om att ändra dagens beteende av exploatering av havens resurser och nedskräpning till en hållbar väg framåt, för såväl människor som natur. 

”Vi ser en ökad aktivitet till sjöss och ett skifte från fossilt till förnybart. De riggar som i dag används för olja kommer att kunna användas för sol och vind”, säger Karina Barquet, senior forskare på Stockholm Environment Institute, SEI, med fokus på havs- och vattenfrågor. 

”Mineralutvinning, ett annat område som skapat konflikt på land, håller också på att flytta ut till havs”, säger hon. 

För att finansiera den här och annan hållbar omställning i havssektorn har den kraftigt växande marknaden för gröna obligationer fått en lillasyster i form av blå obligationer. 

”Med blå obligationer ska kapitalet styras om till projekt som förbättrar havsmiljön, avsaltning, VA-system, vind- och solkraft till havs, hållbart fiske och aquakultur”, säger Gregor Vulturius, forskare på SEI och expert på hållbar finansiering. 

Den första blå obligationen emitterades av Seychellerna med hjälp av Världsbanken 2018 för att finansiera projekt med syfte att skydda den marina miljön och göra fisket hållbart. 

För oss mer närliggande utmaningar som Östersjön, ett av världens mest förorenade hav, gav Nordiska investeringsbanken, NIB, ut sin första blå obligation året därpå och ytterligare en i fjol på vardera 2 respektive 1,5 miljarder kronor. 

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

Intresset, inte minst från svenska institutionella investerare, var mycket stort.  

”Aktörer med en tydlig miljöprofil har aktivt letat efter investeringar som kan bidra till att lösa Östersjöns problem och med våra blå obligationer har vi kunnat ge dem direkt tillgång till den här typen av projekt, något som annars kan vara svårt”, säger Björn Ordell, CFO på NIB.   

Bakom de två obligationer som NIB emitterat finns totalt 12 projekt. Merparten är fokuserade på vattenrening berättar Johan Ljungberg, miljöanalyschef på NIB. 

”Det finns ett enormt uppdämt behov att investera och reinvestera i framför allt avloppsanläggningar i alla våra medlemsländer. Mycket av infrastrukturen är byggd på 60- och 70-talet och faller nu för åldersstrecket. Det finns uppskattningar som talar om ett stort investeringsbehov för att bygga nytt och förebygga ineffektivitet, läckor, följa nya lagar och krav och minska utsläpp av exempelvis mikroplaster och läkemedelsrester.”

Guldbron sätts på sin plats vid Slussen i Stockholm.
Guldbron sätts på sin plats vid Slussen i Stockholm.Foto:TT

I den första obligationen fanns också investeringar i ett för Stockholmare väldebatterat projekt, ombyggnaden av Slussen. 

”Det är ett extremt intressant projekt där vi har möjlighet att lindra effekterna av stigande havsnivåer genom att få ut mer vatten. Den gamla anläggningen kunde avbörda 300 kubik i sekunden medan motsvarande siffra för den nya är 1.400 kubik. Det är den absolut största nyttan med det nya Slussen, inte Guldbron”, säger Johan Ljungberg. 

Till dags dato har det emitterats blå obligationer och de snarlika vattenobligationerna för cirka 7 miljarder dollar, en bråkdel av marknaden för gröna obligationer som värderas till drygt 1.000 miljarder dollar. 

”Vattenfrågan som är så extremt viktig har hamnat i skymundan. Jag skulle önska att vi fick se fler blå obligationer och jag uppmuntrar aktörer som Europeiska investeringsbanken att emittera”, säger Kristofer Klondaris, ränteförvaltare på Öhman Fonder. 

På NIB finns i alla fall ingen tanke på att slå av på takten vad gäller blå obligationer. 

”Ju mer specifik du kan vara i ditt ramverk i obligationerna, desto bättre genomslag får du hos investerarna”, säger Björn Ordell  

”Dessutom är väl definierade projekt lättare att koppla till en kvantitativ miljöeffekt, något som efterfrågas”, tillägger Johan Ljungberg. 

Läs mer: Vatten är den nya heta startupsektorn

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?