En av fjolårets hetaste debatter på hållbarhetsområdet var den om så kallade miljötillstånd. Först avvisades Cementas tillståndsansökan, sedan LKAB:s. Det gav nytt bränsle till näringslivets krav på kortare, billigare och enklare tillståndsprocesser.
Och kanske kan kraven snart bli hörda – åtminstone delvis. Just nu pågår flera projekt där man använder ai-analyser av satellitdata för att kartlägga miljön på större områden. Förhoppningen är att det ska förenkla och förbättra beslutsunderlag om eventuella klimat- och miljörisker.
Konsultfirman Ecogain är ett av de företag som hoppas på tekniken. Företaget har specialiserat sig på biologisk mångfald, och säger sig vara ledande inom artskydd, ekologisk restaurering och kompensation. Bland kunderna finns bland annat Boliden, LKAB och vindkraftsjätten OX2. Nu pågår ett test av ai-tekniken, som har potential att sänka kundernas kostnader och minska investeringsriskerna, enligt Ecogains grundare Anders Enetjärn.
”Om vi har en bra analysmetod kan vi hjälpa projektören att minimera riskerna med relativt små medel. Med mer kvalificerade data kan man bättre förstå vilka delar som kommer bli mer problematiska, så att man redan i ett tidigt skede kan göra rätt prioriteringar”, säger han.
Hans förhoppning är också att tekniken ska få fler företag ska intressera sig för biologisk mångfald, och att kartläggningen av naturen ska bli mer enhetlig.
”I dag färgar attityder och personliga värderingar våra bedömningar. Jag vet själv att jag tycker skogen har ett högre naturvärde när det är fint väder. Du kommer ifrån den typen av personlig bias om du samlar data på ett mer konsekvent sätt”, säger Anders Enetjärn, som hoppas att tekniken ska kunna användas kommersiellt inom ett år.
EU-satsningen Copernicus har bidragit till mer uppdaterad och lättillgänglig satellitdata. Informationen ligger öppen för alla genom tjänster som Open Data Cube och STATC. Att ladda ned datan kräver däremot omfattande lagringskapacitet. Biblioteket växer med omkring 20 terabyte per dag.
För att underlätta för svenska aktörer som vill nyttja datan utvecklar forskningsinstitutet Rise, i samarbete med Rymdstyrelsen, den nya plattformen Digital Earth Sweden. Tanken är att den ska samla satellitdata för just Sverige tillsammans med annan relevant information om hav och land, och därigenom förenkla användningen. Men än så länge är verktyget inte tillgängligt för privata aktörer.
”Nej, inte än. Målet är att bygga upp plattformen så att den kan användas av alla, inklusive privata aktörer, men min gissning att det dröjer ett tag”, säger Ann-Christin Uusitalo Eriksson, affärsutvecklingschef på Rise.
Ett företag som trots det redan använder satellitdataanalys kommersiellt är det statligt ägda mätföretaget Metria. Kunderna är ofta myndigheter som vill övervaka förändringar av till exempel vattennivåer och växtlighet. Men intresset från den privata sektorn ökar, enligt Maria Nilsson, gruppchef för geografiskt informationssystem och fjärranalys.
”Det kan vara försäkringsbolag eller banker som vill veta hur översvämningar och stormar drabbar olika områden, eller energibolag som vill veta var det är bra att anlägga solcellsparker. Skogsbolagen har också ett stort intresse för sådana här frågor, där man vill hålla koll på stora områden”, säger hon.
Satellitanalyserna har, tillsammans med billigare drönarteknik, potential att sänka kostnaden för miljötillståndsprocesser i framtiden, tror Maria Nilsson.
”Det kan jag absolut tänka mig, eftersom det är mycket lättare att få tag på satellitdata i dag jämfört med för bara några år sedan. Men det handlar inte bara om att det blir billigare, utan också om att man kan göra kartläggningar som tidigare hade varit omöjliga att göra”, säger hon.
Användningsområdena kan bli fler i framtiden. Tekniken skulle till exempel även kunna användas av företag som vill övervaka sin verksamhet utomlands.
”Det är positivt att man på ett enkelt sätt kan hålla koll, så att man kan efterleva principer, regler, hållbarhetsmål eller liknande. Det finns jättemånga möjligheter”, säger Maria Nilsson.
