ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Rusning efter solel – ökade över 70 procent i fjol

  • Foto: Björn Lindgren/TT

Antalet solcellsanläggningar i Sverige ökade med över 75 procent i fjol. Främst är det mindre anläggningar som installerats. 

Under förra året ökade antalet nätanslutna solcellsanläggningar med nästan 19.000 till totalt 44.000 anläggningar, enligt Energimyndigheten. Som resultat steg den installerade effekten med cirka 70 procent till närmare 700 megawatt.

”Det är mer än vi hade förväntat oss”, säger Jeffrey Berard, statistiker på Energimyndigheten.

Myndigheten uppskattar att solcellsanläggningarna producerade omkring 500 gigawattimmar el i fjol. Det är fortfarande små siffror, svensk vindkraft producerade samtidigt cirka 20.000 gigawattimmar. 

Mindre solcellsanläggningar, sådana som byggs på vanliga villatak, står för merparten av ökningen — ett resultat av att en bredare krets än ”hobbyisterna” fått upp ögonen för solceller, enligt Berard.

Drivande i utvecklingen är också kommunerna som har stora takytor på till exempel skolor och idrottsanläggningar som är lämpliga för solceller.

”Vi ser att många kommuner satsar på solel”, säger Jeffrey Berard som också lyfter fram lantbrukarnas intresse. De har också stora tak- och markytor och är intresserade av att minska sina elkostnader.

”Vi får många frågor från lantbrukare”, säger han.  

Enligt Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, har den starka utvecklingen fortsatt under inledningen av 2020, trots coronapandemin. Leveranserna från Kina börjar komma igång igen, i takt med att fabriker som varit stängda återupptar sin produktion. Och trots dystra signaler om konjunkturen verkar kunderna överlag finnas kvar — frånsett något enstaka fall av personalneddragningar syns inga tecken på minskad efterfrågan, än så länge.

Hon tror att branschen kan visa sig motståndskraftig mot pandemin. Samtidigt som smittan haft en kraftigt negativ påverkan på ekonomin har den spätt på ”preppermentaliteten”, det vill säga intresset för självförsörjning inom olika områden, säger Anna Werner.

”Man vill göra sig mindre beroende av andra. Och då är det här att producera sin egen el intressant.”

Inte heller osäkerheten kring det statliga investeringsstödet för solceller — redan i januari kom signaler om att årets anslag började tryta — verkar kunna bryta den uppåtgående kurvan. Ansökningarna fortsätter att strömma in till Energimyndigheten.

Vad som däremot ser ut att hindra en ännu starkare tillväxt är att solelsproducenterna måste betala energiskatt, även om elen produceras för eget bruk. Bara anläggningar med en installerad toppeffekt under 255 kilowatt är undantagna från detta krav, och det syns i statistiken:

”Det är väldigt många anläggningar på mellan 20 och 255 kilowatt, men efter det är det väldigt få”, säger Jeffrey Berard.

Inte minst inom lantbruket tycks energiskatten vara en hämsko.

”Vi har fått in klagomål från lantbrukare som säger att de har mycket outnyttjad takyta på grund av den där gränsen.”

Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer