Riskfyllda investeringar stoppar klimatsatsningar i finanssektorn

Det krävs stora, stundtals riskfyllda, investeringar för att nå nettonollutsläpp till 2045. Finanssektorns aktörer vill bidra till att finansiera klimatomställningen men det finns ett behov av innovation och ökad samordning för att lyckas.

Riskfyllda investeringar krävs för att nå nettonollutsläpp till 2045.
Riskfyllda investeringar krävs för att nå nettonollutsläpp till 2045.Foto:Anders Wiklund/TT

För att kunna ställa om till nettonollutsläpp till 2045 krävs stora investeringar i ny teknik som ännu inte är kommersialiserad, konstaterar regeringen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det handlar i många fall om riskfyllda investeringar, främst inom industrin och transportsektorn som tillsammans står för två tredjedelar av Sveriges utsläpp. Medan en del utsläpp kan reduceras med befintlig teknik krävs ännu teknisk innovation i kombination med utbyggd infrastruktur för att nå målet. 

Regeringens svar är Industriklivet – 600 miljoner kronor per år till investeringar i ny teknik och infrastruktur inom industrin. Flera företag gör egna satsningar. Men vilken roll har egentligen finanssektorn vad gäller den här typen av investeringar? Med ett förvaltat pensions- och fondkapital som uppgår till flera tusen miljarder kronor diskuteras nu om finanssektorn kan bidra mer till riskfyllda klimatinvesteringar. 

”De olika aktörerna inom finanssektorn är begränsade av sina mandat. De har svårt att göra riskfyllda investeringar om de inte har arbetat med det tidigare, säger Aaron Maltais”, direktör vid Stockholm Sustainable Finance Centre, SSFC. 

I ett pågående projekt vid SSFC undersöks finanssektorns roll i den här typen av riskfyllda investeringar inom industrin och transportsektorn. Bilden som visat sig är att finanssektorns aktörer vill bidra – men de hindras ofta från att gå in i mer riskfyllda investeringar på grund av affärsmodeller och mandat. Aaron Maltais ser ett behov av innovation inom finanssektorn för att kunna styra mer kapital mot riskfyllda klimatinvesteringar. Marcus Svedberg, investeringsstrateg på AP4 med bakgrund från SSFC, instämmer i att branschen behöver tänka kreativt kring nya lösningar och samarbeten. 

”Långsiktigt pensionskapital lämpar sig väl för investeringar i klimatomställningen. Men det finns en utmaning i att hitta strukturer för att komma åt den typen av investeringar”, säger Marcus Svedberg. 

Traditionellt investerar pensionsförvaltare större delen av portföljen i börsnoterade bolag och obligationer. Men ny teknik och infrastruktur hittas ofta i onoterade bolag som är svårare för pensionsförvaltare att komma åt. AP-fonderna har också en begränsning i hur stor andel av portföljen som får investeras i illikvida investeringar – tillgångar som handlas utanför börsen. 

I början av 2019 trädde nya placeringsregler i kraft för Första–Fjärde AP-fonderna. Lagändringen innebär ökade hållbarhetskrav men även att en kraftigt ökad andel av kapitalet får placeras i illikvida tillgångar såsom infrastruktur, riskkapitalfonder och onoterade bolag. Strax därefter kom nyheten att Första, Tredje och Fjärde AP-fonden startat bolaget Polhem Infra som investerar i samhällsnyttig infrastruktur i Norden.

”Med Polhem Infra skapar vi en struktur, eller ett verktyg, för att kunna göra den här typen av hållbara infrastrukturinvesteringar på ett kostnadseffektivt och långsiktigt sätt. Vi kan göra snabbare och större investeringar genom att samla ihop resurser”, säger Marcus Svedberg.

Kan liknande upplägg användas för andra typer av investeringar, exempelvis i ny teknik?

”Absolut. Man kan tänka innovativt hur man kan komma åt olika tillgångar på liknande sätt. Det viktiga för vår del är att det sker på ett strukturerat och kostnadseffektivt sätt.”

Även på den privata sidan arbetar många aktörer med nya lösningar inom hållbara investeringar. Ett exempel på det är Nordeas kapitalförvaltning som har inlett en satsning på påverkansinvesteringar i onoterade bolag.

”Det sker genom ett samarbete med Trill Impact som avser att investera i mellanstora bolag i norra Europa, och generera en attraktiv avkastning parallellt med betydligt positiva och mätbara utfall som adresserar vår tids största hållbarhetsutmaningar. Det omfattar klimatet men är bredare än så”, säger Karim Sayyad, senior hållbarhetsanalytiker på Nordea Asset Management.

Trill Impact är en riskkapitalfond som har som mål att med en tioårig placeringshorisont investera i hållbara bolag inom exempelvis energieffektivisering, vattenhantering och jordbruk. Nordea har investerat i fonden. Samarbetet innebär också att Trill Impact arbetar tillsammans med Nordeas hållbarhetsanalytiker för att identifiera hållbara bolag och mäta investeringarnas påverkan.

”Riskkapitalbolag är ofta majoritetsägare, ingår i styrelsen och arbetar aktivt med bolaget. Det innebär ett helt annat inflytande än för en investering i en minoritetspost i ett börsnoterat bolag”, säger Karim Sayyad.

Staten kan öka finanssektorns möjligheter att investera i klimatlösningar genom att minska risken för dessa, säger Aaron Maltais. En viktig del är att sätta långsiktiga politiska spelregler för klimatomställningen. Staten kan också bidra till att skapa marknader för hållbara lösningar genom offentlig upphandling. Dessutom kan staten minska risken genom att gå in med delfinansiering, exempelvis genom multilaterala banker som Europeiska investeringsbanken.

I stället för att ställa staten, företagen och finanssektorn emot varandra i investeringsfrågan ser Aaron Maltais ett behov av en bättre samordning mellan aktörerna.

”Vi tittar på om det går att samordna de här olika aktörerna och skapa finansiella färdplaner för att minska utsläppen inom industrin och tunga transporter. För att kunna göra det behöver vi klargöra vilken sorts kapital som behövs och hur det går att skapa en marknad så att de här investeringarna blir bra investeringar.”


Innehåll från Soltech EnergyAnnons

Så integrerar Soltech Energy solen i vardagen

Stefan Ölander, vd, Soltech Energy. Övre bilden: Hisingen Logistikpark, Castellum. Undre bilden: Bostadsområde med Soltech ShingElpanel, Jönköping.
Stefan Ölander, vd, Soltech Energy. Övre bilden: Hisingen Logistikpark, Castellum. Undre bilden: Bostadsområde med Soltech ShingElpanel, Jönköping.

Kan alla ha solenergi? Vill du försörja en byggnad med solenergi? Ja både privatpersoner och företag kan få en hållbar energilösning med solceller. Soltech Energy är en helhetsleverantör som erbjuder energi- och solcellslösningar till både privata villor och större fastigheter. Med hjälp av smarta lösningar och en offensiv förvärvsstrategi vill Soltech förändra samhället och bidra till den gröna omställningen. 

Soltech är en helhetsleverantör som utvecklar, säljer, installerar och optimerar solcellslösningar. Produkterna från Soltech ersätter och kompletterar fastighetens yttre skal i form av ett tak eller en fasad, med integrerade solceller för produktion av elektricitet. När du väljer lösningar från Soltech förstärker du husets estetik och design, men bygger även in långsiktiga värden som lägre driftkostnader och miljöpåverkan. 

– Vi har en bred kompetens och kan erbjuda lösningar till alla, från villor- och större fastighetsägare till solenergiparker på tiotusentals kvadratmeter, säger Stefan Ölander som är vd på Soltech och fortsätter:

– Soltech är noterat på Nasdaq och vi ägs av över 60 000 småsparare. Vi har vuxit kraftigt sedan 2018, då hade vi 50 miljoner i intäkter, 2020 hade vi 500 miljoner. Vårt mål är 4,7 miljarder i omsättning år 2024.

Förändrar samhället

Bakgrunden till ökningen ligger mycket i att efterfrågan på solenergi är stor, branschen växer med 70-80% varje år, men även tack vare Soltechs medvetna förvärvsstrategi. Den går ut på att förvärva bolag inom tak-, el- och fasadbranscherna och transformera dessa traditionella bolag till solbolag. 

– Byggbolag och fastighetsägare som ska bygga nytt, eller renovera, frågar ofta tak- eller elbolagen som är kontrakterade om de även kan leverera solenergilösningar. I dagsläget kan få tak- och elbolag leverera solenergi. Men då de ingår i Soltech kan de göra det, på så sätt förändrar Soltech samhället, säger Stefan Ölander

Avgiftshinder vid storskalig produktion

Förra året färdigställdes Nordens största soltaksanläggning på Hisingen Logistikpark av Soltechs dotterbolag Swede Energy, på beställning av fastighetsbolaget Castellum. Solanläggningen är 30 000 kvm stor och kommer ha en årlig elproduktion på ungefär 3,3 GWh, vilket motsvarar 660 standardvillors elkonsumtion per år. Men att bygga soltaksanläggningar som denna medför tyvärr en skatt, säger Stefan Ölander. Om man överskrider 225 kWh tillkommer energiskatt eftersom man räknas som elproducent.

– Vi måste ta bort den här gränsen. Vi är det enda land som har denna skatt och det hindrar utbyggnaden av solenergi, säger Stefan Ölander. 

Läs mer om Soltech Energy här. 

Om Soltech Energy

Vill du förvandla ditt hus till en hållbar och attraktiv energiproducent? Genom att integrera solceller direkt i byggmaterialen behöver du inte tumma på varken estetik eller funktion. Låt oss guida dig till rätt solcellslösning! Hör av dig till oss om du vill veta mer om vad vi kan göra för dig och ditt projekt. 

Kontakt: sales@soltechenergy.com 

Mer från Soltech Energy

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Soltech Energy och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?