Annons

Riskfyllda investeringar stoppar klimatsatsningar i finanssektorn

Det krävs stora, stundtals riskfyllda, investeringar för att nå nettonollutsläpp till 2045. Finanssektorns aktörer vill bidra till att finansiera klimatomställningen men det finns ett behov av innovation och ökad samordning för att lyckas.

Riskfyllda investeringar krävs för att nå nettonollutsläpp till 2045.
Riskfyllda investeringar krävs för att nå nettonollutsläpp till 2045.Foto:Anders Wiklund/TT

För att kunna ställa om till nettonollutsläpp till 2045 krävs stora investeringar i ny teknik som ännu inte är kommersialiserad, konstaterar regeringen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det handlar i många fall om riskfyllda investeringar, främst inom industrin och transportsektorn som tillsammans står för två tredjedelar av Sveriges utsläpp. Medan en del utsläpp kan reduceras med befintlig teknik krävs ännu teknisk innovation i kombination med utbyggd infrastruktur för att nå målet. 

Regeringens svar är Industriklivet – 600 miljoner kronor per år till investeringar i ny teknik och infrastruktur inom industrin. Flera företag gör egna satsningar. Men vilken roll har egentligen finanssektorn vad gäller den här typen av investeringar? Med ett förvaltat pensions- och fondkapital som uppgår till flera tusen miljarder kronor diskuteras nu om finanssektorn kan bidra mer till riskfyllda klimatinvesteringar. 

”De olika aktörerna inom finanssektorn är begränsade av sina mandat. De har svårt att göra riskfyllda investeringar om de inte har arbetat med det tidigare, säger Aaron Maltais”, direktör vid Stockholm Sustainable Finance Centre, SSFC. 

I ett pågående projekt vid SSFC undersöks finanssektorns roll i den här typen av riskfyllda investeringar inom industrin och transportsektorn. Bilden som visat sig är att finanssektorns aktörer vill bidra – men de hindras ofta från att gå in i mer riskfyllda investeringar på grund av affärsmodeller och mandat. Aaron Maltais ser ett behov av innovation inom finanssektorn för att kunna styra mer kapital mot riskfyllda klimatinvesteringar. Marcus Svedberg, investeringsstrateg på AP4 med bakgrund från SSFC, instämmer i att branschen behöver tänka kreativt kring nya lösningar och samarbeten. 

”Långsiktigt pensionskapital lämpar sig väl för investeringar i klimatomställningen. Men det finns en utmaning i att hitta strukturer för att komma åt den typen av investeringar”, säger Marcus Svedberg. 

Traditionellt investerar pensionsförvaltare större delen av portföljen i börsnoterade bolag och obligationer. Men ny teknik och infrastruktur hittas ofta i onoterade bolag som är svårare för pensionsförvaltare att komma åt. AP-fonderna har också en begränsning i hur stor andel av portföljen som får investeras i illikvida investeringar – tillgångar som handlas utanför börsen. 

I början av 2019 trädde nya placeringsregler i kraft för Första–Fjärde AP-fonderna. Lagändringen innebär ökade hållbarhetskrav men även att en kraftigt ökad andel av kapitalet får placeras i illikvida tillgångar såsom infrastruktur, riskkapitalfonder och onoterade bolag. Strax därefter kom nyheten att Första, Tredje och Fjärde AP-fonden startat bolaget Polhem Infra som investerar i samhällsnyttig infrastruktur i Norden.

”Med Polhem Infra skapar vi en struktur, eller ett verktyg, för att kunna göra den här typen av hållbara infrastrukturinvesteringar på ett kostnadseffektivt och långsiktigt sätt. Vi kan göra snabbare och större investeringar genom att samla ihop resurser”, säger Marcus Svedberg.

Kan liknande upplägg användas för andra typer av investeringar, exempelvis i ny teknik?

”Absolut. Man kan tänka innovativt hur man kan komma åt olika tillgångar på liknande sätt. Det viktiga för vår del är att det sker på ett strukturerat och kostnadseffektivt sätt.”

Även på den privata sidan arbetar många aktörer med nya lösningar inom hållbara investeringar. Ett exempel på det är Nordeas kapitalförvaltning som har inlett en satsning på påverkansinvesteringar i onoterade bolag.

”Det sker genom ett samarbete med Trill Impact som avser att investera i mellanstora bolag i norra Europa, och generera en attraktiv avkastning parallellt med betydligt positiva och mätbara utfall som adresserar vår tids största hållbarhetsutmaningar. Det omfattar klimatet men är bredare än så”, säger Karim Sayyad, senior hållbarhetsanalytiker på Nordea Asset Management.

Trill Impact är en riskkapitalfond som har som mål att med en tioårig placeringshorisont investera i hållbara bolag inom exempelvis energieffektivisering, vattenhantering och jordbruk. Nordea har investerat i fonden. Samarbetet innebär också att Trill Impact arbetar tillsammans med Nordeas hållbarhetsanalytiker för att identifiera hållbara bolag och mäta investeringarnas påverkan.

”Riskkapitalbolag är ofta majoritetsägare, ingår i styrelsen och arbetar aktivt med bolaget. Det innebär ett helt annat inflytande än för en investering i en minoritetspost i ett börsnoterat bolag”, säger Karim Sayyad.

Staten kan öka finanssektorns möjligheter att investera i klimatlösningar genom att minska risken för dessa, säger Aaron Maltais. En viktig del är att sätta långsiktiga politiska spelregler för klimatomställningen. Staten kan också bidra till att skapa marknader för hållbara lösningar genom offentlig upphandling. Dessutom kan staten minska risken genom att gå in med delfinansiering, exempelvis genom multilaterala banker som Europeiska investeringsbanken.

I stället för att ställa staten, företagen och finanssektorn emot varandra i investeringsfrågan ser Aaron Maltais ett behov av en bättre samordning mellan aktörerna.

”Vi tittar på om det går att samordna de här olika aktörerna och skapa finansiella färdplaner för att minska utsläppen inom industrin och tunga transporter. För att kunna göra det behöver vi klargöra vilken sorts kapital som behövs och hur det går att skapa en marknad så att de här investeringarna blir bra investeringar.”


Innehåll från BrainHeartAnnons

Allt fler upptäcker de klimatmässiga fördelarna med bergvärme och geoenergi

För att vi ska lyckas nå de globala klimatmålen räcker det inte enbart att satsa på fossilfria uppvärmningsalternativ – de behöver vara C02-fria. 500 000 villaägare med bergvärme har insett detta liksom att mängden köpt energi reduceras med 70 procent. Men bland ägare av stora fastigheter har solbaserade värmepumpsanläggningar stått i skuggan av fjärrvärme. Nu får allt fler stora aktörer upp ögonen för den solbaserade geoenergin menar Ulf Jonströmer, grundare av bland annat BrainHeart Energy och Sonority, båda fokuserade på CO2-fria lösningar för stora fastigheter.

Geoenergi är en förnybar energikälla som till skillnad från vindkraft och solceller fungerar dygnet och året runt. Värmen genereras från solen som värmer upp marken och berget som likt ett batteri lagrar värmeenergin redo att användas. Lösningen ger både minskade kostnader och undviker koldioxidutsläpp, jämfört med fjärrvärme som främst förbränner skogsprodukter och släpper ut miljontals ton koldioxid till atmosfären – där vi absolut inte vill ha den.

– Den energi vi genererar är till 70 procent gratis energi som fyller på sig självt under varma årstider och är C02-fri. Vi ser att fler stora aktörer nu börjat inse att det inte räcker att vara fossilfri utan vi måste sluta bränna upp träd som gör bättre nytta genom att istället absorbera koldioxid, säger Ulf Jonströmer.

”En bortglömd energikälla”

Geoenergi är något av en bortglömd energikälla i all uppmärksamhet kring vindkraft och solceller, menar Ulf Jonströmer. Detta trots de stora vinster fastighetsägare och företag kan hämta. Konsumtionen av köpt energi går exempelvis ned med så mycket 65-70 procent, förklarar han.

– Om man ska översätta det till pengar och jämföra det med fjärrvärme så kan man se att 100 procent att fjärrvärmens energi kommer från just fjärrvärme. Inom geoenergi kommer två tredjedelar av energin från berget och marken, helt gratis. Den resterande tredjedelen består av elektricitet som behövs för att pumpa upp energin från marken och få cirkulation i ett värmesystem till exempel. Detta blir också helt C02-fritt om man använder grön-el från vind, sol eller vatten.

Ökade önskemål

Ulf Jonströmer ser positivt på trenden som visar en ökad insikt kring behovet av att bli C02-fri.

– Fler stora fastighetskoncerner börjar förstå att klimatvänlighet inte är likställt med fossilfrihet. Koldioxid är giftet för klimatet och EU och andra organ arbetar på en betydande beskattning av CO2.Vi använder solbaserade värmepumpar i kombination med berget men också solceller för att komplettera med billig och CO2-fri el.

Fakta BrainHeart

BrainHeart är ett investmentbolag och dess helägda dotterbolag Sonority ä helt fokuserat på förnybara CO2-fria energilösningar för stora fastigheter. Namnet BrainHeart kommer från 30 års erfarenhetav av att all framgångsrik verksamhet bygger på det rätta teamet med både kunskap och kompetens ”Brain” och engagemang och driv ”Heart”.

För mer information: www.sonority.se

Mer från BrainHeart

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BrainHeart och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?