Annons

Inget parti lever upp till klimatmålens krav

Riksdagens partier levererar inte vad som krävs för att nå de klimatmål som sju av åtta partier har beslutat om.

“Det blir svårt att nå målet om man inte sätter ett stopp för försäljning av fossildrivna fordon”, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Klimatet är en allt viktigare fråga i valrörelsen och de politiska förslagen har duggat tätt. Ett nytt klimatramverk gör att nästa regering – hur den än ser ut – efter valdagen avkrävs besked om hur Sverige ska minska sina utsläpp i enlighet med Parisavtalet och klimatlagens mål.

Att frågan har vuxit i betydelse var Swedbanks konjunkturbarometer i förra veckan en färsk påminnelse om, där banken varnade för att kostnader för klimatförändringar som mycket väl kan utlösa nästa ekonomiska kris.

Domen är hård mot samtliga riksdagspartier från Sveriges tyngsta miljöexperter mot riksdagspartiernas klimatpolitik, presenterade i budgetar och valmanifest.  En granskning av valmanifesten (se faktaruta) visar att KD, SD och S lägger minst tonvikt vid frågan.

Enligt Trafikverket når Sverige bara halvvägs till klimatlagens delmål för transportsektorn om en utsläppsminskning från inrikes transporter med 70 procent till 2030.

I fjol minskade utsläppen i sektorn med 2 procent och i år får Sverige ”i bästa fall” oförändrade utsläpp, bedömer Trafikverkets nationella samordnare i klimatfrågor, Håkan Johansson. Framåt ligger ribban på en årlig minskning med 8 procent.

”Politiken levererar inte. Det är uppenbart att ska vi nå målen måste vi öka tempot”, säger Trafikverkets måldirektör Sven Hunhammar.

Johan Kuylenstierna är adjungerad professor vid Stockholms universitet och vice ordförande i det klimatpolitiska rådet, som nästa år särskilt synar transportsektorn.

”Jag kan inte se att vi med dagens utveckling och teknik kommer att kunna ha en växande ekonomi i dagens form och samtidigt minska utsläppen med 8 procent per år”, säger han.

Transporterna är en av Sveriges akilleshälar, enligt Johan Kuylenstierna. Enligt honom är det nu är dags att sätta ned foten om fossildrivna bilars framtid.

“Jag tror att det blir svårt att nå 2030-målet om man inte sätter ett stoppdatum för försäljning av fossildrivna fordon, säg 2025 eller 2027."

I dag är det bara Vänsterpartiet i riksdagen som går så långt.

Måste vi köra mindre bil?
”Ja, det kommer att vara en kombination av att titta på hur konsumtionen ser ut och hur stor den är. Det är helt absurt att vi med ett ton plåt ska flytta runt en person på 60–80 kilo”, säger Johan Kuylenstierna. 

”Med en annan politik där vi har fler bilpooler och mer kollektivtrafik är förutsättningarna för en omställning goda, i synnerhet i storstäderna”, fortsätter han. 

Flyget omfattas inte av klimatlagen, men då Sverige har undertecknat Parisavtalet går det inte att runda flyget, som står för ungefär 10 procent av klimatpåverkan från svenskarnas konsumtion, påpekar Jonas Åkerman, trafikforskare på KTH.  

Den flygskatt på tre nivåer som Sverige införde i våras har fått hård kritik från oppositionen. Men Jonas Åkerman menar att det behövs både forskning och mer biobränsle, som oppositionen vill se – men också en flygskatt. Och den bör dessutom vara högre än den är i dag.

"Flygskatten är absolut inte en optimal skatt. Den borde fasas ut när det finns legala möjligheter att införa effektivare styrmedel, men den behövs på kort sikt", säger han om skatten som på dagens nivå beräknas ge en utsläppsminskning på 1–2 procent. 

I Storbritannien är den dubbelt så hög och ger då ungefär dubbelt så stor effekt, enligt Åkerman. 

Effekten på flygbranschen av en flygskatt är samtidigt en västanfläkt av vad framtida krav på inblandning av biodrivmedel kommer att vara, då efterfrågan på det miljövänliga bränslet väntas öka kraftigt från många håll. Frågan utreds just nu, men har redan fått en framskjuten plats i alliansens gemensamma klimatpaket.  

Frågan om det är det något parti som helt lever upp till Parisavtalet, besvaras med ett nej. 

"Jag har inte sett någon plan som sträcker sig till 2040–2050", säger Jonas Åkerman. 

 


Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?