1515
Annons

Rekordstora investeringar i svensk cleantech

Investeringarna i nordiska cleantechbolag nådde en ny toppnotering i fjol, och de svenska bolagen fortsätter locka mest kapital. Pressen på energipriserna har potential att ge ökad skjuts åt investeringarna i år, tror Magnus Agerström, vd för Cleantech Scandinavia.

”Jag tror att detta kommer öka takten i hela energiomställningen. Vi ser det tydligare än någonsin”, säger han till Di.

Från vänster: Einrides vd Robert Falck, Voi och tandborstar från The Humble Group.
Från vänster: Einrides vd Robert Falck, Voi och tandborstar från The Humble Group.Foto:TT/Jesper Frisk

Investeringarna i cleantech har ökat många år i rad, men i fjol gjorde sektorn ett större språng än någonsin tidigare. Det visar den senaste rapporten från Cleantech Scandinavia, som mätt investeringarna i branschen sedan 2008. 

Sammanlagt investerades 6,46 miljarder euro, motsvarande drygt 69 miljarder kronor, i Norden och Baltikum. Det innebär en ökning på 252 procent jämfört med året innan, som också var en toppnotering.

”Vi blev ganska överraskade själva. De senaste fyra åren har det varit en fantastisk utveckling, men det här är 'trough the roof'”, säger Magnus Agerström.

Överlägset mest pengar lockade området energilagring, som kammade hem nästan hälften av totalsumman. Energiproduktion, vatten, tillverkning och industri lockade också stora belopp.

”En övergripande trend är att man börjar bli mycket mer nogräknad med vad man gör för impact. Det som är bra, tycker jag, att man börjar ta reda på mer om innovationen och inte bara ser något som en kortsiktig trend. Det är de som gör störst skillnad som är vinnarna i framtiden.”

Över hälften av investeringarna gjordes i Sverige, och flera svenska bolag toppar listan över de som lockade mest kapital. Dit hör batteriproducenten Northvolt (25 miljarder kronor), numera börsnoterade vindkraftsjätten OX2 OX2 +4,01% Dagens utveckling (5,3 miljarder kronor), elsparkcykeltjänsten Voi (1,4 miljarder kronor), Humble HUMBLE -0,61% Dagens utveckling Group, som producerar hållbara konsumentvaror (1,4 miljarder kronor) och Einride, som satsar på eldrivna, självkörande transporter (998 miljoner kronor).

”Sverige är fortfarande dominanta ur ett nordiskt perspektiv, men nu ökar konkurrensen, framför allt från Norge”, säger Magnus Agerström.

Magnus Agerström, vd för Cleantech Scandinavia.
Magnus Agerström, vd för Cleantech Scandinavia.

I Norge finns till exempel den stora Northvolt-konkurrenten Freyr, som lockade 5,5 miljarder kronor i fjol. Mjukvaruleverantören Cognite, som optimerar energiproduktion, håvade också in större belopp, på sammanlagt 1,4 miljarder kronor.

Att Sverige länge dominerat inom cleantech kan kanske förklaras av att förnybar energi, som landet satsat stort på, länge varit hett för investerare. Också mobilitet har gått starkt, där Sverige har flera lovande företag. Nu spår Magnus Agerström att nya, avancerade material kommer vara nästa stora guldgruva.

”Det är ett av de mest spännande områdena just nu. Man hittar biobaserade material som har mindre påverkan och som nu börjar bli billigare. Det är då det börjar ta fart”.

Men det finns en stor osäkerhet om framtiden. När omvärlden skakar tenderar investeringarna att gå ner. Trots det ledde pandemin till nya investeringsrekord för cleantech. Vad kriget i Ukraina kommer betyda för investeringarna är desto svårare att sia om, tycker Magnus Agerström.

”Men en sak som definitivt är svår att komma ifrån är den press som vårt energisystem står för. Det har blivit tydligt både under pandemin och nu i och med kriget. Jag tror att detta kommer öka takten i hela energiomställningen, vi ser det tydligare än någonsin. Jag tror att vi kommer få en ökad skjuts”, säger han.

Det handlar inte nödvändigtvis om helt nya innovationer, utan om ett uppsving för redan befintlig teknik.

”Jag bor själv i Skåne och har just nu skyhöga elräkningar. Nu kan man ju undra, varför satte jag inte bara upp de där solpanelerna? Det skulle vi gjort naturligtvis. Vi har tekniken, men vi måste använda den.”

 


Här är bolagen som vill ta solkraften till nästa nivå

Lövtunna, genomskinliga eller organiska? Efter många års dominans av kinesisk teknik rycker nu alternativa lösningar fram på solcellsmarknaden. Och flera svenska bolag står redo att ta solenergin till en ny nivå.

”Det är en explosiv utveckling”, säger professorn Marika Edoff.

Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.
Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.Foto:Lisa Öberg
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Mattias Josephson är affärsutvecklingschef på Epishine.Foto:Pax Engström Nyström
First North-noterade Midsummer säljer solceller för premiummarknader, bland annat som tak i olika utformning.
Mats Ljunggren är medgrundare och vd för Evolar, som satsar på tandemsolceller.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.

Solcellsmarknaden blir allt hetare. Bara i Sverige ökade den installerade effekten med 29 procent i fjol, enligt branschorganisationen Svensk Solenergi. Samtidigt slogs ett nytt globalt rekord för förnybar energikapacitet 2021, enligt IEA, som samtidigt spår att solenergi kommer stå för 60 procent av tillväxten inom förnybar energi i år.

Den kinesiska dominansen av kieselsolceller är stor, vilket gjort det svårt för alternativa lösningar att vinna marknadsandelar. Men både forskning och bolag rycker fram på nya fronter. 

Genomskinliga, så kallade direkta plasmoniska solceller, väntas till exempel kunna användas på alltifrån fönsterglas till smarta klockor. Tekniken befinner sig fortfarande i forskningsstadiet, men det svenska bolaget Peafowl Plamonics, som har tagit in nästan 50 miljoner kronor av bland andra Industrifonden och Wallenbergsstiftelsens Navigare Ventures, uppger att de nu har en bevisad teknik som är redo att utvecklas tillsammans med andra aktörer.

”Vi tänker oss dels att solcellerna kan användas för att göra elektronikprodukter självförsörjande, men också i dynamiska fönster som kan skifta i tonerna beroende på hur ljust det är ute. I många äldre byggnader där man inte får förändra så mycket kan det vara en stor möjlighet för eftermontering och vi har just nu ett samarbete med en världsledande fönstertillverkare”, säger Susanne Segeblad, marknadschef på bolaget.

En annan lovande teknik är organiska solceller, som är materialsnålt och kan tillverkas utan giftiga ämnen. Dessutom är de extremt tunna, lätta och har potential att bli billiga. Svenska bolaget Epishine, som tagit in tagit in omkring 190 miljoner kronor från bland andra Axsol och Karl-Johan Perssons investmentbolag Philian, satsar på organiska solceller som kan ersätta batterier i teknik och på längre sikt även byggnadsintegrationer och solcellsparker. 

”Våra inomhussolceller undviker mikrokortslutningar som normalt är ett problem i printade solceller, vilket gör att vi kan behålla en väldigt bra verkningsgrad i svagt ljus. Vi kan också printa alla lager tunnare och med mer kostnadseffektiva material, vilket ger oss fördelar på marknaden för byggnadsintegerade solceller och solcellsparker”, säger Epishines affärsutvecklingschef Mattias Josephson.

Mest lovande för storskalig användning, tycker Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, är tandemsolpaneler. En solcell av supermaterialet perovskit läggs då ovanpå en traditionell kiselsolcell, vilket ger betydligt högre verkningsgrad än bara ett enkelt lager.

”Hela världen håller just nu på att ta ett tekniksprång från ett lager till två”, säger hon.

Svenska Evolar, som backas med omkring 50 miljoner kronor av bland annat Vinnova och det norska energibolaget Magnora, menar att deras teknik på så vis ökar elproduktionen med 25-30 procent jämfört med enlagerskiselsolceller på motsvarande yta. Trots att konkurrensen från Kina är hård är vd Mats Ljunggren övertygad om att de kan nå ut med sin produkt.

”En premiumsolpanel som ger mer el under hela sin livstid och dessutom ser snygg ut - den kan man ta upp till 100 procent mer betalt för på marknaden. Därför finns det en marknad för oss som säljer ny teknik”, säger han.

Svenska First North-noterade Midsummer har också valt att satsa på premiumprodukter, men av ett annat slag. De använder sig av tunnfilmsteknik där de formar ett tunt lager solceller efter plåttak och säljer antingen för att lägga på befintliga tak eller som en helhetslösning. Bolaget, med ett börsvärde på 593 miljoner kronor, har också utvecklat solceller för lastbilar i ett samarbete med bland annat Scania och Uppsala universitet, som ska tas i drift i september i år.

”Det känns som en bra och framkomlig väg för att kunna konkurrera”, säger Marika Edoff.

Läs mer: Elkrisen ger boom för solceller 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?