Annons

Regeringens klimatutredare gör tummen upp för Preems utbyggnad

Anders Danielsson får regeringens uppdrag att klimatanpassa svensk lagstiftning. Han saknar klimatbakgrund, men säger sig vara van vid målkonflikter.

Ett exempel rör Preemraffs utbyggnad – som han tycker bör tillåtas.

”Hade jag bara tagit in miljöaspekterna och ingenting annat, då hade det blivit ett annat yttrande”, säger han om länsstyrelsens beslut.

Anders Danielsson.
Anders Danielsson.Foto:Anders Wiklund/TT

Klimatfrågan måste integreras i alla politikområden, anser regeringen. Ett steg på vägen handlar om att se över all relevant lagstiftning och vid behov anpassa denna så att den inte går på tvärs med de klimatpolitiska målen.

Regeringen har nu utsett en särskild utredare och den som får uppdraget är Anders Danielsson, tidigare generaldirektör för Säpo och Migrationsverket, i dag landshövding i Västra Götaland. 

”Det är en väldigt viktig utredning. Om vi ska nå de klimatmål som riksdagen beslutat om måste det göras mer. Det inser vem som helst som är insatt i frågan”, säger han om uppgiften som väntar. 

När intervjun genomförs är han på väg hem i bil efter ett par dagar på Folk och Försvar. Han befinner sig, säger han, i inläsningsfasen.

Du har ingen klimatbakgrund?
”Nej. Men jag sitter ordförande i klimatrådet i Västra Götaland. Och jag kan problematisera och leda en utredning, den erfarenheten har jag.”

Först ut väntar en översyn av miljöbalken, där klimathänsyn inte finns med i portalparagrafen.

Sakkunniga menar att det som skulle göra störst skillnad vore en skrivning som kan sätta stopp för verksamheter som inte ligger i linje med klimatmålet, även sådana som omfattas av handelssystemet.

Hur ser du på det?
”Det är alldeles för tidigt att svara på. Vi ska lyssna av alla goda råd vi får på resan. Sen måste vi göra avvägningar, för det finns olika intressen som kolliderar. Det är en klassiker.”

Som chef vid länsstyrelsen är han van vid målkonflikter. I Västra Götaland har man ett eget – högst aktuellt – exempel i Preemraff. Anders Danielsson säger att han dryftat frågan med miljödepartementet.

”Som länsstyrelse förstår vi å ena sidan att om man går från 1,7 miljoner ton i CO2-utsläpp till 2,7 miljoner ton som de vill göra – då blir de ackumulerade utsläppen gigantiska. Men vi måste göra detta för att sen kunna reducera ned till noll 2045. Man kommer att höja utsläppen av koldioxid fram till 2030, men det är nödvändigt för att sen kunna gå ned till ett nollvärde, säger teknikerna.”

Anders Danielsson anser att ”vi kan inte sitta med huvudet i sanden och säga nej”.

”Då kan Preemraff säga att ‘okej, då flyttar vi till Polen’. Eller vad man nu gör. Det skulle påverka hela Västra Götalands-regionen med arbetstillfällen och teknisk utveckling. Det måste man problematisera inför politikernas beslut. Beslutsunderlaget måste fram. Tar inte vi fram det så kommer remissinstanserna och andra intresseorganisationer, både på ena sidan och på andra sidan, att börja argumentera.”

Länsstyrelsen i Västra Götaland sa i december ja till att Preemraff ska få bygga ut?
”Under de här villkoren, ja – det har vi sagt. Hade jag bara tagit in miljöaspekterna och ingenting annat, då hade det blivit ett annat yttrande. Men mitt uppdrag är inte detta. Mitt uppdrag är att göra samhällsavvägningar. Vi ska å ena sidan verka för att länet växer, för att arbetstillfällen skapas, för tillväxt och allt detta. Å andra sidan ska vi verka för att bevara naturen. De två kan ju kollidera i något slags mening.”

I den utredningen du nu ska genomföra – gör du tolkningen att klimatmålen ska vara överordnade samhällsmålen?
”Det var en bra fråga som jag inte kan svara på just nu. Det får jag titta på. Men det är väldigt tydligt att målsättningen är noll nettoutsläpp 2045. Och är det sagt av riksdagen måste någon kunna beskriva vad det får för konsekvenser i lagstiftningshänseende.”

Västra Götaland är långt ifrån den enda länsstyrelse som upplever målkonflikter. I en enkät från Naturvårdsverket svarade 40 procent av myndigheterna och länsstyrelserna att de inte har de förutsättningar som krävs för att bidra till klimatarbetet på ett tillfredsställande sätt.

Kommer ni att titta på myndigheternas instruktioner?
”Jag vet inte. Det primära måste vara av riksdagen beslutade lagar. Sen får det säkert också konsekvenser för instruktionerna”, säger Anders Danielsson.

Kan du se nu vilka konsekvenser en förändrad lagstiftning skulle kunna få för svenska företag?
”Nej, inte i dag. Jag förstår att det kan få konsekvenser, men jag kan inte beskriva dem. Det är en ständig fråga som är aktuell i dag, det förstår vem som helst.”

I dag har vi en lagstiftning som tillåter öppnande av en ny flygplats i Sälen, dessutom statligt subventionerad. Är det rimligt med tanke på det akuta läge vi befinner oss i?
”Det kan inte jag bedöma, som sittande i en bil här i Värmlandsskogarna. Juridik är också politik. Det är politiken som avgör hur regelverket i slutändan ska se ut.”

Det pågår en debatt om huruvida aktiebolagslagen står i vägen för börsbolagens hållbarhetsarbete. Kan den komma att påverkas?
”Är det en lagstiftning som är relevant för detta så måste vi titta på det.”

Övergripande syfte är att klimatfrågan ska integreras i alla relevanta politikområden. Kommer det att ske?
”Det är vår ambition, så klart. Sen är det svårt att säga, vi har en tidsgräns, vi får se under resans gång. Det finns utredningar som begär förlängd tid.”

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?