1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Regeringens återstartsplan kritiseras – ”snyltar på EU:s återställningsfond”

När EU-kommissionen satsar stort på den gröna given och en klimatsmart återstart efter pandemin väljer Sverige att enbart söka finansiering för redan tidigare beslutade reformer. Det är oacceptabelt, menar kritiker.

Statsminister Stefan Löfven.
Statsminister Stefan Löfven.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Den svenska återhämtningsplanen är nu klar för bedömning av EU-kommissionen och är en del av den historiskt stora satsningen på 750 miljarder euro som ska bygga upp EU-ländernas ekonomi i en grön riktning efter pandemin. 

Den svenska planen överlevererar på andelen som ska gå till klimatrelaterade satsningar, 40 procent, jämfört med kravet på 37 procent. Men planen innehåller inga nya satsningar på klimatområdet. I stället levereras ett antal budgetposter från 2021 år statsbudget:

Industriklivet, 2,90 miljarder
klimatklivet 5,35 miljarder
stöd till energieffektivisering av flerbostadshus 4,05 miljarder järnvägssatsningar 1,50 miljarder
och skydd av värdefull natur 2,50 miljarder kronor

Avsaknaden av nya satsningar motiveras med att regeringen visste att det här stödet var på väg när budgeten för 2021 togs fram.

Aktuell Hållbarhet har samlat några reaktioner på den återställningsplan som regeringen skickat till EU. Bland dem är besvikelsen stor över avsaknaden av nya satsningar.

Jens Holm (V) riksdagsledamot saknar förankring i riksdagen:

”Det är helt oacceptabelt att regeringen använder EU:s återstartpengar för att fylla tomma hål i budget. Jag förväntar mig kritik, både här hemma och från EU-kommissionen, och att regeringen tar fram nya offensiva klimatåtgärder i stället. Det är det som är själva utgångspunkten för den här EU-satsningen. Jag vänder mig också mot själva processen som såvitt jag vet inte har innehållet någon förankring i riksdagen. De här frågorna har debatterats livligt i andra EU-länders parlament och bland annat lett till en regeringskris i Italien.”

Svante Axelsson, regeringens samordnare för Fossilfritt Sverige, tycker det är dags för mer fokuserade, klimatpräglade återstartspaket:

”Det är väldigt olyckligt att man inte använder detta nya momentum som post-corona-fönstret ändå erbjuder. Jag har förståelse för att man kanske satsar mycket på akuta företagsåtgärder i en första runda för att rädda jobben. Men nu är det dags för mer fokuserade, klimatpräglade återstartspaket, som ju är själva syftet med EU:s pengar. Där är tanken inte bara att ta rejäla kliv utan språng framåt. Så jag väntar mig att nästa budget kommer innehålla ett antal kraftfulla åtgärder för att verkligen göra det här språnget. Det blir lite märkligt om man bara plockar russin ur kakan och säger att det här är det svenska återstartspaketet. Det här ska ju vara något som påskyndar klimatarbetet utöver det som är självfinansierat. Vi förväntar oss en satsning på industrifonder och en grön investeringsbank, 20 miljarder på fyra år; 10 miljarder i tio år på utbildning; en tredubbling av elledningsinvesteringar och även ett utvidgat industrikliv och klimatkliv. Men också i den offentliga upphandlingen och på transportområdet borde man kunna vara ambitiös.”

Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet tycker att Sverige snyltar på återställningsfonden:  

”Här finns inget nytänkande som leder till innovation, industriell utveckling eller som ens tar tag i de positiva förändringar som pandemin har medfört. Istället lyfter Sverige in flera år gamla projekt som bonus-malus för fordon (2018), reduktionsplikt för drivmedel (2018), Klimatklivet för positiva klimatprojekt (2015) och Industriklivet (2018) för stora industriella satsningar. Bra satsningar, men inget som accelererar klimatarbetet, eller som skapar återställning efter pandemin. Det svenska förslaget framstår som om Sverige snyltar på EU:s återställningsfond utan att vara med i gemensamma europeiska satsningar på ett innovativt klimatarbete. Det gynnar inte Sveriges klimatprofil, och går tvärs emot vad som skulle behövts under 2020-talet.”

Mattias Goldmann, hållbarhetschef på konsultbolaget Sweco, hade hoppats på mer: 

”Jag tror att många av oss hade sett fram emot nya och större satsningar från politiken för att klara klimat- och hållbarhetsmålen, inte minst efter att Klimatpolitiska rådet slagit fast att tempot behöver öka för att klara de mål som sju av riksdagens åtta partier står bakom. Jag skulle också vara ledsen som svensk medborgare om det är så att EU-kommissionen tvingas konstatera att vi är ett av de länder som har lägre ambitioner när det gäller att steppa upp i klimatutmaningen; jag tror att många i hela Europa förväntar sig att man ska kunna vända sig till Sverige för ledning och inspiration på klimatområdet. Det är en position man inte vinner en gång för alla, kanske särskilt inte nu när det är så tydigt att en påskyndad klimatomställning skapar gröna jobb, ger industrin nya exportmöjligheter och stärker länders konkurrenskraft. Därför hoppas jag fortfarande att Sverige ska tillvarata alla de möjligheter som ges för att få medfinansiering för nya klimat- och hållbarhetssatsningar.”

Läs mer: Svensk återställningsplan med gamla reformer skickad till EU 

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Sommarrally i vindkraftsbolagen: ”Lyckats väl resultatmässigt”

Den senaste månaden har flera av Stockholmsbörsens bolag inom vindkraft upplevt stark medvind och kört ifrån totalavkastningsindexet OMXSGI.

”Det har att göra med vilka resultat som levereras. En aktiekurs ska spegla bolagens utveckling”, säger Charlotta Faxén, förvaltare på Lannebo Fonder. 

Arise-vd:n Per-Erik Eriksson, förvaltaren Charlotta Faxén och Slitevinds vd Jonas Dahlström är eniga om att framtiden är ljus för vindkraften.
Arise-vd:n Per-Erik Eriksson, förvaltaren Charlotta Faxén och Slitevinds vd Jonas Dahlström är eniga om att framtiden är ljus för vindkraften.Foto:Jesper Frisk / Anders Sällström / Press

Starka rapporter, storaffärer, budhistorier och positiva besked kring USA:s klimatpaket. Det har varit ett par händelserika veckor under sommaren som följts av rally i flera bolag inom vindkraftssektorn. Medan Stockholmsbörsens OMXSGI-index, alltså med utdelningar inräknat, lyft 8,4 procent de gångna 30 dagarna har vindkraftsaktörer som OX2, Arise, Eolus Vind och Slitevind rusat 30-40 procent vardera. 

Allra starkast har den nya spelaren Orrön Energy gått med ett lyft på 120 procent. Efter fredagens rapport rekylerade dock aktien ned 11,4 procent. Bolaget, som tidigare hette Lundin Energy, har fått ett nytt fokus efter att ha avyttrat sin oljeverksamhet till Aker BP i juni. För närvarande består verksamheten av en och en halv vindkraftspark samt ett vattenkraftverk och det stora inträdet in i marknaden kom med ett bud på Slitevind vid månadsskiftet. 

”Att ett Lundinföretag tar sig in i vår bransch är såklart välkommet. Det är ett tecken i tiden och visar att förnybar energi med elektricitet som energibärare är en intressant bransch i högsta grad”, säger Slitevinds vd Jonas Dahlström.

Trots att sektorn till och från varit haussad anser Charlotta Faxén, som bland annat förvaltar två hållbarhetsfonder med fokus på Sverige och Norden, att prislapparna hade kommit ned en bit vid starten på året. Hon pekar på Rysslands invasion av Ukraina som en startpunkt för den senaste uppgången, när EU började skynda på arbetet med att bli kvitt beroendet av fossila energikällor.

”Hela världen och framför allt länderna i Europa har fått en ny syn på energi efter kriget. Man har sett en liknande utveckling för den här typen av aktier i hela Europa”, säger Charlotta Faxén.

Men det är inte bara makrofaktorer som påverkar. Bolagen själva har också levererat positiva besked under sommaren. OX2, som nyligen fått flera riktkurshöjningar från analytikerhåll, redogjorde för en ökad omsättning med 55 procent och ett ökat rörelseresultat med 750 procent under det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. 

Eolus Vind säkerställde finansiering på 1,5 miljarder kronor i början av juli och Arise meddelade sin ”största och mest lönsamma” projektförsäljning någonsin i mitten på månaden.

”Det är flera faktorer som påverkat den senaste utvecklingen. De flesta bolagen har lyckats väl resultatmässigt tror jag. Och det är en fortsatt stark investerarmarknad med mycket kapital avsatt för förnybar energi som lett till konkurrens om projekten. Sedan påverkar höga elpriser också”, säger Per-Erik Eriksson, vd på Arise.

Charlotta Faxén pekar också på en annan påverkande faktor.

”Det finns faktiskt inte så många bolag inom segmentet på börsen. Därför blir investeringarna ofta samlade hos ett par få bolag och det kan också driva aktiekursen”, säger hon.

Nu när Orrön Energy ställt om och flera fossilbolag gör insatser för att bredda sina verksamheter väntas däremot spelplanen bli större.

”Vi har sett att den typ av lönsamhet som sektorn numera uppvisar ofta innebär att konkurrensen också ökar. Så det är inte förvånande att det kommer in fler aktörer”, säger Per-Erik Eriksson.

Framöver väntar aktörerna inte sig en avmattad efterfrågan utan snarare snabbare tillståndsprocesser, ökad efterfrågan på grön el från industrier som ställer om och fler nationella ansträngningar för att nå klimatmålen.

”Det har pratats mycket om elbilsomställningen och allt fler serverhallar. Men steget med elektrifieringen av svensk basindustri kommer att stå för det största elbehovet. Och utvecklingen är densamma i resten av Norden, speciellt i Norge och Finland som vi börjat titta mot”, säger Jonas Dahlström.

Sett över hela året är Eolus Vind det enda vindkraftsbolaget som backat. Bolaget har haft det motigt med det norska projektet Öyefjellet som skjutits upp flera gånger. 

”Värderingarna kommer alltid se väldigt höga ut i närtid i och med att det är så långa ledtider. Ska man investera i den här typen av bolag måste man vara långsiktig. Det kommer att vara en krokig resa”, säger Charlotta Faxén.

Bland andra bolag inom kategorin förnybar energi har det också varit ett uppsving under sommaren men sett från årsskiftet ligger bland annat småspararfavoriterna Climeon och Azelio på minus 70-80 procent vardera.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera