Den svenska återhämtningsplanen är nu klar för bedömning av EU-kommissionen och är en del av den historiskt stora satsningen på 750 miljarder euro som ska bygga upp EU-ländernas ekonomi i en grön riktning efter pandemin.
Den svenska planen överlevererar på andelen som ska gå till klimatrelaterade satsningar, 40 procent, jämfört med kravet på 37 procent. Men planen innehåller inga nya satsningar på klimatområdet. I stället levereras ett antal budgetposter från 2021 år statsbudget:
Avsaknaden av nya satsningar motiveras med att regeringen visste att det här stödet var på väg när budgeten för 2021 togs fram.
Aktuell Hållbarhet har samlat några reaktioner på den återställningsplan som regeringen skickat till EU. Bland dem är besvikelsen stor över avsaknaden av nya satsningar.
Jens Holm (V) riksdagsledamot saknar förankring i riksdagen:
”Det är helt oacceptabelt att regeringen använder EU:s återstartpengar för att fylla tomma hål i budget. Jag förväntar mig kritik, både här hemma och från EU-kommissionen, och att regeringen tar fram nya offensiva klimatåtgärder i stället. Det är det som är själva utgångspunkten för den här EU-satsningen. Jag vänder mig också mot själva processen som såvitt jag vet inte har innehållet någon förankring i riksdagen. De här frågorna har debatterats livligt i andra EU-länders parlament och bland annat lett till en regeringskris i Italien.”
Svante Axelsson, regeringens samordnare för Fossilfritt Sverige, tycker det är dags för mer fokuserade, klimatpräglade återstartspaket:
”Det är väldigt olyckligt att man inte använder detta nya momentum som post-corona-fönstret ändå erbjuder. Jag har förståelse för att man kanske satsar mycket på akuta företagsåtgärder i en första runda för att rädda jobben. Men nu är det dags för mer fokuserade, klimatpräglade återstartspaket, som ju är själva syftet med EU:s pengar. Där är tanken inte bara att ta rejäla kliv utan språng framåt. Så jag väntar mig att nästa budget kommer innehålla ett antal kraftfulla åtgärder för att verkligen göra det här språnget. Det blir lite märkligt om man bara plockar russin ur kakan och säger att det här är det svenska återstartspaketet. Det här ska ju vara något som påskyndar klimatarbetet utöver det som är självfinansierat. Vi förväntar oss en satsning på industrifonder och en grön investeringsbank, 20 miljarder på fyra år; 10 miljarder i tio år på utbildning; en tredubbling av elledningsinvesteringar och även ett utvidgat industrikliv och klimatkliv. Men också i den offentliga upphandlingen och på transportområdet borde man kunna vara ambitiös.”
Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet tycker att Sverige snyltar på återställningsfonden:
”Här finns inget nytänkande som leder till innovation, industriell utveckling eller som ens tar tag i de positiva förändringar som pandemin har medfört. Istället lyfter Sverige in flera år gamla projekt som bonus-malus för fordon (2018), reduktionsplikt för drivmedel (2018), Klimatklivet för positiva klimatprojekt (2015) och Industriklivet (2018) för stora industriella satsningar. Bra satsningar, men inget som accelererar klimatarbetet, eller som skapar återställning efter pandemin. Det svenska förslaget framstår som om Sverige snyltar på EU:s återställningsfond utan att vara med i gemensamma europeiska satsningar på ett innovativt klimatarbete. Det gynnar inte Sveriges klimatprofil, och går tvärs emot vad som skulle behövts under 2020-talet.”
Mattias Goldmann, hållbarhetschef på konsultbolaget Sweco, hade hoppats på mer:
”Jag tror att många av oss hade sett fram emot nya och större satsningar från politiken för att klara klimat- och hållbarhetsmålen, inte minst efter att Klimatpolitiska rådet slagit fast att tempot behöver öka för att klara de mål som sju av riksdagens åtta partier står bakom. Jag skulle också vara ledsen som svensk medborgare om det är så att EU-kommissionen tvingas konstatera att vi är ett av de länder som har lägre ambitioner när det gäller att steppa upp i klimatutmaningen; jag tror att många i hela Europa förväntar sig att man ska kunna vända sig till Sverige för ledning och inspiration på klimatområdet. Det är en position man inte vinner en gång för alla, kanske särskilt inte nu när det är så tydigt att en påskyndad klimatomställning skapar gröna jobb, ger industrin nya exportmöjligheter och stärker länders konkurrenskraft. Därför hoppas jag fortfarande att Sverige ska tillvarata alla de möjligheter som ges för att få medfinansiering för nya klimat- och hållbarhetssatsningar.”
Läs mer: Svensk återställningsplan med gamla reformer skickad till EU
