Produktion, konsumtion, nedskräpning och förbränning. När klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) på måndagen presenterade regeringens nya handlingsplan för plast pekade hon ut materialets negativa konsekvenser i flera led.
”Plasten är ett nytt material ur ett historiskt perspektiv och nu finns det faktiskt nästan överallt. Men det är ännu inte kartlagt hur den stora förekomsten påverkar vår hälsa. Därtill är plasten väldigt svår att återvinna”, säger Strandhäll.
För att minska påverkan på klimat och miljö har regeringen tagit fram 55 åtgärder, bland annat ett nytt mål om att plastförpackningar i genomsnitt ska innehålla 30 procent återvunnen råvara 2030..
”Det här är naturligtvis helt nödvändigt för att vi ska ligga längst fram i klimatomställningen och skapa nya, gröna jobb i vår världsledande återvinningsindustri”, säger Strandhäll.
Fler förpackningar ska även gå att återanvända eller återvinnas på ett bättre sätt. Regeringen vill att till exempel att användningen av engångsmuggar och matlådor ska minska med 50 procent till 2026. Den som säljer mat eller dryck i engångsförpackning ska från och med januari 2024 erbjuda kunden att få maten eller drycken i en återvinningsbar mugg eller matlåda.
”Vi befinner oss bara i början utav omställningen av plasten”, säger Annika Strandhäll.
Flera myndigheter får nu i uppdrag att stärka arbetet. Kemikalieinspektionen ska utreda vilka ämnen som stoppar bättre återvinning och Boverket får i uppdrag att utveckla arbetet för att minska plastanvändningen i byggsektorn.
Hon betonar att utmaningarna framåt är stora.
”Omställningen till en cirkulär plasthantering är helt nödvändig för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen”, säger hon vidare.
