1515
Annons

Regeringen vill minska plastanvändning

Plastanvändningen i Sverige måste minska och återvinningen bli bättre. Det menar regeringen som nu presenterar en handlingsplan för att snabba på arbetet.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).Foto:TT

Produktion, konsumtion, nedskräpning och förbränning. När klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) på måndagen presenterade regeringens nya handlingsplan för plast pekade hon ut materialets negativa konsekvenser i flera led.

”Plasten är ett nytt material ur ett historiskt perspektiv och nu finns det faktiskt nästan överallt. Men det är ännu inte kartlagt hur den stora förekomsten påverkar vår hälsa. Därtill är plasten väldigt svår att återvinna”, säger Strandhäll.

För att minska påverkan på klimat och miljö har regeringen tagit fram 55 åtgärder, bland annat ett nytt mål om att plastförpackningar i genomsnitt ska innehålla 30 procent återvunnen råvara 2030.. 

”Det här är naturligtvis helt nödvändigt för att vi ska ligga längst fram i klimatomställningen och skapa nya, gröna jobb i vår världsledande återvinningsindustri”, säger Strandhäll.

Fler förpackningar ska även gå att återanvända eller återvinnas på ett bättre sätt. Regeringen vill att till exempel att användningen av engångsmuggar och matlådor ska minska med 50 procent till 2026. Den som säljer mat eller dryck i engångsförpackning ska från och med januari 2024 erbjuda kunden att få maten eller drycken i en återvinningsbar mugg eller matlåda.

”Vi befinner oss bara i början utav omställningen av plasten”, säger Annika Strandhäll.

Flera myndigheter får nu i uppdrag att stärka arbetet. Kemikalieinspektionen ska utreda vilka ämnen som stoppar bättre återvinning och Boverket får i uppdrag att utveckla arbetet för att minska plastanvändningen i byggsektorn.

Hon betonar att utmaningarna framåt är stora.

”Omställningen till en cirkulär plasthantering är helt nödvändig för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen”, säger hon vidare.

 


Svenska uppstickare vill vinna slaget om vågorna

Elproduktionen från vågenergi behöver öka för att världen ska nå nollutsläpp 2050, och nu slåss flera bolag om att bli först med storskalig kommersiell användning. Svenska Corpower Ocean siktar på att ta in lika mycket kapital i år som de gjort sedan starten, och just nu genomför bolaget de sista testerna innan deras teknik prövas i skarpt läge.

”Vi ska bli ett Vestas för vågkraft”, säger vd Patrik Möller.

Foto:Corpower Ocean/Jack Mikrut
På testanläggningen i Västberga utanför Stockholm sitter tre tekniker och studerar kurvor över elproduktionen. Hörselskydden dövar ljudet från det konstgjorda testet av vågkraftverket som gungar fram och tillbaka.
På testanläggningen i Västberga utanför Stockholm sitter tre tekniker och studerar kurvor över elproduktionen. Hörselskydden dövar ljudet från det konstgjorda testet av vågkraftverket som gungar fram och tillbaka.Foto:Jack Mikrut
Hanna Nordqvist och Patrik Möller studerar den invändiga konstruktionen. Teknikerna har lagt särskilt stor vikt vid arbetet med växlarna.
Hanna Nordqvist och Patrik Möller studerar den invändiga konstruktionen. Teknikerna har lagt särskilt stor vikt vid arbetet med växlarna.Foto:Jack Mikrut

Det låter som en åkattraktion på ett nöjesfält. Men istället för sommarjobbande ungdomar sitter tre fysiker på rad och studerar kurvor på dataskärmar. Ljudet kommer från världens största testanläggning för vågkraft - Corpower Oceans i Västberga utanför Stockholm, där man simulerar vågornas rörelser för att optimera elproduktionen i bolagets nybyggda, nio meter höga vågkraftverk.

”Det är så mycket bättre att hitta felen innan man går i havet”, säger vd:n, som styrt företaget sedan 2012.

Snart är det upp till bevis. I slutet av sommaren går frakten till Portugal där bojen ska placeras ut i havet för att testas på hur väl den klarar stormar och hur mycket el den genererar i skarpt läge. Beroende på resultatet kommer tekniken justeras till en slutlig version.

”Ju mer data vi hinner få desto bättre, för i nästa steg ska vi bygga tre nya maskiner som vi siktar på att få typcertifierade”, säger Patrik Möller.

Så här tänker sig Corpower Ocean att framtida vågkraftparker med deras teknik kan se ut. Bojar placeras ut i kluster med 150 meters mellanrum. Vd Patrik Möller är hoppfull.
Så här tänker sig Corpower Ocean att framtida vågkraftparker med deras teknik kan se ut. Bojar placeras ut i kluster med 150 meters mellanrum. Vd Patrik Möller är hoppfull.

Det innebär att kraftverken kan massproduceras och möjliggör för kunderna att bygga stora vågkraftparker. Corpower Ocean planerar att placera ut bojarna i kluster med 150 meters mellanrum, vilket då skulle generera tre gånger så mycket el som en vindkraftpark på samma yta. 

Men klockan tickar. För att bli certifierade behöver den slutliga modellen vara i drift minst 8000 timmar, det vill säga dygnet runt i nästan ett år. 

”Dit ska vi nå till mitten av 2025. Då blir vi troligtvis först i världen med det.”

Corpower Oceans hr-chef Hanna Nordqvist pekar på linjalen som ska visar hur stora vågorna är. Ju högre vågor desto mer energi skapas inuti bojen.
Corpower Oceans hr-chef Hanna Nordqvist pekar på linjalen som ska visar hur stora vågorna är. Ju högre vågor desto mer energi skapas inuti bojen.Foto:Jack Mikrut

Potentialen i vågenergi är betydligt större än dagens sol- och vindkraft, och produktionen är dessutom jämnare. Enligt det internationella energiorganet IEA är marin elproduktion viktig för att nå nollutsläpp 2050, men utvecklingen måste gå snabbare. Tekniken har inte nått en bråkdel så långt som sina förnybara syskon.

”Utmaningen är att designa en maskin som överlever den värsta stormen, samtidigt som den levererar tillräckligt mycket el i förhållande till storlek och kostnad. Historiskt har de antingen gått sönder eller blivit jättestora, tunga och dyra och då har inte ekonomin gått ihop. Men det problemet har vi löst”, säger Patrik Möller.

Hittills har bolaget säkrat drygt 60 miljoner euro, motsvarande cirka 642 miljoner kronor, från investerare som EIT Innoenergy, Corespring New Technology och SEB Greentech VC. Det ska räcka till att genomföra det första fullskaliga testet i havet. För att därefter kunna ta ytterligare ett steg, att få ett typgodkännande och börja producera till kunder, siktar Corpower Ocean på att ta in ytterligare 30 till 50 miljoner euro i slutet av året.

”För en bevisad teknik finns det kapital, det såg vi i vår senaste runda som övertecknades tre gånger. Men man behöver lägga fram bevis för att investerare ska se att bolaget är värt att satsa på, både tekniskt och kommersiellt.”

Två av bolagets anställda studerar bojkonstruktionen, tillverkad som ett gigantiskt garnnystan av glasfiber. Det gör att bojen väger lite samtidigt som den är tålig.
Två av bolagets anställda studerar bojkonstruktionen, tillverkad som ett gigantiskt garnnystan av glasfiber. Det gör att bojen väger lite samtidigt som den är tålig.Foto:Jack Mikrut

Om teamet bakom den blå jättebojen lyckas bevisa det återstår att se. Corpower Oceans teknik är bara en av många olika som just nu tävlar om att komma först. Det är fortfarande osäkert vilken teknik, storlek och utformning som i slutändan kommer vinna mark. Finska Wello har till exempel designat sina kraftverk som båtar, medan danska Wavepiston valt plattor som ligger på ett radband och brittiska Bombora en form av studsmattor på havsbotten.

”Det har varit lite vilda västern av idéer, men vi ser hoppfullt på att det finns fler än vi som kommer med lösningar som verkligen fungerar och att det på sikt blir en konsolidering”, säger Patrik Möller.

En sak som skiljer Corpower Ocean från andra aktörer, menar han, är att de skyndat långsamt och testat i många steg.

”Det bygger trovärdighet på marknaden, och därför ser vi nu stora elbolag som jobbar med Corpowers teknik.”

Corpower Oceans vd Patrik Möller framför den nio meter höga bojen som snart ska testas i skarpt läge. Han vill att bolaget ska bli nästa Vestas för vågor.
Corpower Oceans vd Patrik Möller framför den nio meter höga bojen som snart ska testas i skarpt läge. Han vill att bolaget ska bli nästa Vestas för vågor.Foto:Jack Mikrut

Bolaget har redan kunder som portugisiska energibolaget EDP och projektutvecklaren Simply Blue Group, som antingen betalar för att få tillgång till bolagets tekniska data eller för att få hjälp med att utvärdera och designa vågkraftsparker baserat på Corpower Oceans teknik. Om allt går väl kan det så småningom leda till stora ordrar. Och enligt vd:n står ytterligare kunder redo att sluta avtal, som han ännu inte kan namnge. På sikt är visionen att bli som vindkraftsjätten Vestas för vågor.

”Vårt mål är att bli ett stort maskinföretag och skapa en stor ny svensk exportindustri där vi säljer, installerar och driftar utrustning för vågkraftsparker runt om i världen”, säger Patrik Möller.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?