1515

Regeringen tvingar soffliggarfonden att bli grönare

Med ett nytt lagkrav vill regeringen förmå ”soffliggarfonden” AP7, som förvaltar pensionen åt fem miljoner svenskar, att minska sina fossila innehav.  

”Det är en tydlig signal i lagstiftningen att vi vill att de ska gå före och vara föredömen”, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) till Di.

Åsa Lindhagen (MP), finansmarknadsminister och biträdande finansminister
Åsa Lindhagen (MP), finansmarknadsminister och biträdande finansministerFoto:Naina Helén Jåma/TT

Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 700 miljarder kronor och myndighetens aktiefond brukar kallas för Sveriges största. Statusen som det statliga förvalsalternativet, ”soffliggarfonden”, i premiepensionssystemet gör att AP7 har över fem miljoner sparare.

Likt de övriga av statens allmänna pensionsfonder har AP7 en hög svansföring i sitt hållbarhetsarbete, men möts samtidigt av återkommande kritik för påstådda brister. I mars uppmärksammade exempelvis Naturskyddsföreningen att fonden har totalt närmare 11 miljarder kronor placerade i 60 av de 200 börsbolagen i världen som har störst olje- och gasreserver.

Till skillnad från Första till Fjärde AP-fonden har AP7 i nuläget inte något lagfäst hållbarhetskrav för sin förvaltning.

Men det är på väg att ändras. Regeringskansliet bereder nu en lagändring som väntas presenteras i juni. Vid sidan av avkastningsmålet ska fondmedlen förvaltas på ett ”föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar” och särskild vikt ska läggas på hållbar utveckling.

Åsa Lindhagen (MP), finansmarknadsminister och biträdande finansminister, kallar hållbarhetskravet för ”mycket viktigt”.

”700 miljarder kronor är mycket pengar och nästan hälften av kapitalet för premiepensionerna. Därför har ett hållbarhetskrav en stor betydelse. Det är en tydlig politisk signal att finansmarknaden och investeringar har en viktig roll i omställningen”, säger hon till Di.

Konkret vill hon att Sjunde AP-fonden ska minska koldioxidavtrycket i portföljen som består av över 3.000 bolag.

”Kravet finns redan för AP1-AP4 och vi har sett att det har gett en positiv utveckling. De har avyttrat innehav i fossil energi och minskat koldioxidavtrycket till en lägre nivå än Sjunde AP-fonden”, säger hon.

Med den nya skrivningen får den allmänna pensionsfonden alltså två investeringskrav. Dels det nuvarande, att maximera avkastningen givet risknivån, och dels det nya, att agera ”föredömligt” på hållbarhetsområdet.

Går det att maximera de två variablerna samtidigt?
”På sikt kommer det att vara svårt att maximera avkastningen om man inte har ett hållbarhetsperspektiv. Det blir en allt sämre idé att investera i icke-hållbara verksamheter som kol, olja eller gas. Priserna på utsläppsrätter skjuter i höjden och det är ingen rolig investering att sätta sina pengar på ett kolkraftverk som riskerar att stänga ned om fem år.”

Skrivningen är att fonden ska vara ett föredöme. Ska AP7 alltså vara grönare än alternativen på en finansmarknad som i stort blir allt mer grön?
”AP-fonderna tolkar och bestämmer själva hur de ska göra sina placeringar. I de enskilda fallen kan jag som minister inte ha synpunkter. Men det är en tydlig signal i lagstiftningen att vi vill att de ska gå före och vara föredömen.”

Enligt både den nuvarande och föreslagna lagstiftningen ska AP-fonderna inte ta någon näringspolitisk hänsyn. Samtidigt hyllar regeringen den gröna industrialiseringsvåg som sveper över Sverige. Men ingen AP-fond har investerat i exempelvis det fossilfria stålprojektet H2 Green Steel eller i batteritillverkaren Northvolt. Det har väckt irritation hos de svenska institutionella investerarna AMF och Folksam som känner sig ensamma i ägarlistan, kunde Di rapportera i april.

Den sortens projekt i allmänhet borde väl vara attraktiva både ur miljö- och avkastningssynpunkt?
”När vi från politikens håll säger att de ska jobba med ansvarsfulla investeringar, då tycker jag att vi väldigt tydligt pekar ut: Det här jobbet ska göras. Sen är det AP-fonderna som väljer hur de ska göra det.”

I februari uppmärksammade Di att den då nytillträdda finansmarknadsministern genom tjänstepensionspengar placerade i AMF:s fonder hade innehav i bland annat franska, norska och indiska oljebolag.

Åsa Lindhagen hoppas att transparensen för pensionsspararna ska öka genom det nya hållbarhetskravet eftersom det blir tydligare vad AP-fonderna investerar i.

”Annan lagstiftning har redan förenklat, men det är inte alltid helt enkelt att se vart pengarna går. För egen del kommer jag att se över mitt sparande med jämna mellanrum eftersom fondernas innehåll ändras. Det som är fritt från kol i dag är kanske inte det om 6 månader”, säger hon.

Sjunde AP-fonden själva är positiva till lagändringen, uppger Johan Florén som är chef för kommunikation och ägarstyrning.

”Vi ser det som en anpassning av direktiven till den verksamhet vi bedriver, snarare än det omvända. Men det är bra för att det blir tydliggjort att det ingår i vårt uppdrag att vara föredömliga”, säger han.

Läs mer: Sjunde AP-fonden: ”Vi kan inte lösa klimatkrisen på egen hand”

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

 

 

 


Innehåll från IDIAnnons

Utvecklas som ledare – så stärker du ditt omdöme

Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.
Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.

Att vara ledare är utmanande, inte minst under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur vårt beteende uppfattas av de vi möter i professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Ett framgångsrecept i ett sammanhang kan falla platt i en annan.

– Ett ledarskap som av en grupp uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i en annan grupp uppfattas som buffligt, som att ledaren saknar lyhördhet och försöker köra över medarbetarna, säger Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. 

IDI är skapat för att hjälpa individer att bli mer medvetna om hur de uppfattas i sina yrkesroller.

Är du intresserad av testet? Läs mer här.

Mäter tre dimensioner

När du skapar en IDI-profil får du först svara på hur du tror att du upplevs i din roll. Från den digitala plattformen bjuder du sedan in respondenter som får svara hur de upplever dig. Svaren vägs mot en normgrupp som består av 60 000 andra bedömningar. 

– Resultatet visar hur drivande, hur personlig och hur uppmärksam du upplevs av dina medarbetare. Hela processen tar bara några minuter, säger Thomas Larsson. 

 – IDI handlar inte om personlighet, den kan man sällan förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs, och vilken roll du har i en specifik grupp. Använder du ditt omdöme och anpassar din kommunikation till människorna du möter eller kräver du – kanske omedvetet – att andra ska anpassa sig efter dig? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra är en av nycklarna till vår förmåga att optimera vårt beteende för effektivt samarbete, säger Frida Kristina Nilsson, organisationspsykolog och samarbetspartner.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet också vad du kan behöva utveckla för att förbättra ditt genomslag.

 – Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan vara så få som tre kollegor. I ett annat sammanhang vill du kanske ha feedback från alla dina kollegor i ledningsgruppen. Genom att klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat varje gång, säger Thomas Larsson.

Frida Kristina Nilsson understryker att IDI ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av utveckling för att driva verksamheten framåt.

– Ska det bli användbart måste du själv aktivt engagera dig i din personliga utveckling för att på det sättet bidra till att utveckla din organisation, säger hon.

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat utvecklingsverktyg med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är psykometriskt granskat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?