Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

”Regeringen borde tydligare ha kopplat krispolitiken till klimatpolitiken”

Sverige har inte nyttjat potentialen fullt ut när det gäller att använda de återstartspengar som exempelvis EU-delar ut i samband med covidkrisen till klimatåtgärder. 

Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.
Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.Foto:JOEY ABRAIT
Vice ordförande Cecilia Hermansson.
Vice ordförande Cecilia Hermansson.Foto:Oskar Omne

Sverige har inte heller på ett effektivt sätt kopplat ihop återstartspolitiken med klimatpolitiken. Här ligger till exempel EU och ett antal andra länder långt före Sverige. Det beskedet ger Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna och vice ordförande Cecilia Hermansson till Aktuell Hållbarhet i samband med att rådets årliga rapport lämnas över till regeringen. 

Har regeringen slarvat bort en möjlighet här?
”Jag tycker att 'slarva bort' är väldigt hårda ord. Det som väl kan sägas är att regeringen underutnyttjat möjligheterna. Vi har identifierat ett möjlighetsfönster som kommer sig av att det redan finns en mognad för att göra mycket mer inom klimatområdet. Vi ser också ett tydligt momentum. Här borde regeringen ha kopplat återhämtningsbudgeten mycket starkare till klimatpolitiken”, säger Cecilia Hermansson. 

”Vi trycker också på att rådet har en respekt för att det är en besvärlig situation. Krispolitiken har varit utmanande både för den svenska regeringen och andra regeringen. Här tycker vi att det är bra att regeringen hållit fast vid den klimatpolitiska handlingsplanen under krisen”, säger Johan Kuylenstierna. 

Vad tycker ni om att regeringen tycks ha bakat in delar av EU:s krispengar i den befintliga miljöbudgeten?
”Vi har inte analyserat det och vi har inga direkta kommentarer till detta då det ligger utanför den rapport vi presenterar i dag”, säger Johan Kuylenstierna. 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Women In TechAnnons

Inkludering en affärskritisk fråga

Elin Eriksson, chef för Women in Tech Sweden, ett nätverk för kvinnor i techsektorn.
Elin Eriksson, chef för Women in Tech Sweden, ett nätverk för kvinnor i techsektorn.

IT-branschen växer och efterfrågan på kvinnor är stor. Samtidigt väljer många kvinnor att lämna branschen. En orsak är de dolda kvinnofällorna. För att undvika att fastna i fällan valde systemutvecklaren Sofie Svensson en egen strategi – att odla sin inkompetensprofil.  

Ekvationen går inte ihop. Teknikbranschen skriker efter kompetens och kvinnor är en tydlig bristvara. Men det är svårt att locka dem. Flera undersökningar visar dessutom att hela 40 procent av kvinnorna i branschen överväger att lämna den. 

Den främsta anledningen är kulturen på arbetsplatsen. Kvinnorna upplever bland annat att de ofta tilldelas uppgifter som är mer administrativa och organisatoriska och att de därför får svårare bli inkluderade på riktigt och göra karriär. 

En av dem är Sofie Svensson, systemutvecklare på Bonnier News Tech. När hon var nyutexaminerad kände hon sig lite underlägsen sina manliga och mer erfarna kollegor. 

– I all välmening försökte min chef ge mig uppgifter som kunde få mig att känna mig trygg. I början kändes det okej – hon ville ju bara hjälpa – men det var ju inte vad jag ville. Jag ville bli en vass systemvetare, säger Sofie Svensson. 

Sofie Svensson, systemutvecklare på Bonnier News Tech.
Sofie Svensson, systemutvecklare på Bonnier News Tech.

Hon försökte säga nej med argumentet att hon inte var så bra på den typen av uppgifter, men ingen trodde riktigt på henne. Till slut hittade Sofie Svensson en annan väg – hon odlade sin egen inkompetensprofil. Det vill säga att hon gjorde de mer organisatoriska uppgifterna tillräckligt dåligt för att slippa få fler. Strategin fungerade.

– Genom att välja bort de mer typiska ”tjejjobben” kunde jag staka min egen karriärväg. Jag fick möjlighet att fördjupa mig i programmering istället för att fastna i en roll där jag upplevde att mina chanser att utvecklas bromsades upp. 

Olika perspektiv ett måste

Alla vinner på en inkluderande arbetsplatskultur, konstaterar Elin Eriksson, chef för Women in Tech Sweden, ett nätverk för kvinnor i techsektorn. 

– I grunden är det här en affärskritisk fråga. Framgångsrika företag består av människor med olika perspektiv och upplevelser. För att fånga de bästa talangerna och forma de skarpaste teamen måste företagen kunna locka kvinnor och sedan få dem att vilja stanna kvar. 

– De inte råd att missa den möjligheten. Dagens kvinnor nagelfar företagen när de söker jobb och om företagen då inte vågar förändra kulturen kommer de att förlora, säger Elin Eriksson. 

Viktigt med nätverk och förebilder 

Den 10 mars arrangerar Women in Tech Nordens största teknologikonferens för kvinnor. Det är åttonde året i rad och i årets digitala upplaga samlas 3 500 deltagare, vilket är rekord. 

– Vi vill få in fler kvinnor i branschen och vet att behovet av nätverk och förebilder är stort. Där fyller konferensen en viktig funktion. Och vi välkomnar människor av alla kön att delta, säger Elin Eriksson.

Bonnier News Tech är samarbetspartner i Women in Tech. Under en av konferensens sessioner möts Frida Nyvinger, Head of Customer Experience på Bonnier News, och Sofie Svensson i ett samtal om hur man navigerar för att undvika ”tjejjobb”, hur strategier behöver förändras och varför det är så viktigt att ha en stark inkompetensprofil. 

 

Mer från Women In Tech

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Women In Tech och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?