Rapsen blommar när Di:s fotograf besöker Österlen. För Gunnarshögs gård är den inte bara symbolisk - här kallpressas årligen omkring 7.000 ton frö från de gula blommorna till rapsolja, som säljs till livsmedelsindustrin och dagligvaruhandel runt om i hela världen.
Hållbarhet har varit en viktig vägvisare för bolaget under flera år. Rapsoljan är ekologisk, elen kommer delvis från gårdens solpaneler och uppvärmningen sker med hjälp av rapsfrörester. Men Erik Nilsson vill gå ännu längre. I stället för att skicka överblivet restmaterial till deponi vill han omvandla det till biokol (används som jordförbättrare i odling) och el.
”Elen är ju en bristvara i södra Sverige och dessutom dyr. Så vi tänkte att vi kan slå två flugor i en smäll genom att producera el från något som ändå ska slängas och samtidigt skapa en kolsänka”, säger Erik Nilsson.
I höstas beviljades bolaget stöd för att göra en förstudie, som nu pågår för fullt. Stödet är en del av EU:s så kallade gröna giv, som syftar till att göra företagens återhämtning efter coronakrisen mer hållbar. I vissa regioner kan småföretag därför söka stöd för konsulttjänster som utreder hur verksamheten kan bli mer klimatsmart.
”I vårt fall ska konsulten ta reda på vad det finns för utrustning, om vi kan använda det bränsle vi har och hur vi måste bygga om tekniken för att det ska passa vår process. Han ska också kolla på det rent ekonomiskt, som vad investeringen kostar och vad det sedan kommer kosta att producera en kilowattimme el”, säger Erik Nilsson.
Ett annat bolag som beviljats stödet är plastföretaget Sävjo Plastic, som utsetts till Gasellbolag fyra gånger, däribland länsvinnare i Jönköping 2019. Som tillverkare av snusdosor är deras hållbarhetsutmaning stor: att hitta ett material som kan ersätta dagens plast.
”Vi känner att vi måste vara med på omställningen. Den nya generation som växer upp är mer medvetna och villiga att betala för det”, säger bolagets vd Tommy Asterhed om varför de sökte det gröna stödet.
I deras fall har konsulten agerat bollplank om olika lösningar för att nå målet. Bland de alternativa material bolaget hittills testat finns alltifrån ostronskal och äggskal till spillolja från snabbmatsrestauranger. Nu inväntar de leverans av ett provverktyg där de nya materialen kan testas i skarpt läge.
”Det är en sak att få fram materialet, men vi vill också veta att det har rätt funktioner och behöver provverktyget för att säkerställa det”, säger Tommy Asterhed.
I nuläget är kostnaderna för många av de biobaserade materialen höga, men Tommy Asterhed hoppas att de ska sjunka så småningom. Hans vision är att företaget inte ska vara beroende av en enskild råvara, eftersom det också kan bli mer hållbart.
”Vi ska kunna plocka lite från skogen, lite från havet, lite från restauranger, så att det blir många bäckar små”, säger han.
För både Sävjo Plastic och Gunnarshögs gård kommer omställningen däremot dröja lite längre än de hoppats. För plastföretaget är det komponentbristen som fördröjer leveransen av provverktyget, medan Gunnarshög upptäckte att processen var mer komplicerad än de trodde. Hittills har familjegården lyckats göra pellets av restavfallet och snart skickas det vidare till Tyskland för att testas i en särskild panna som omvandlar pellets till el, värme och biokol.
”Men den är utvecklad för träpellets, så vi behöver utreda hur den måste ändras för att passa oss”, säger Erik Nilsson.
Enligt hans bedömning kommer de ha tillräckligt mycket information för att kunna fatta ett investeringsbeslut i slutet av året. Redan nu står det klart att investeringen kommer att vara stor för familjeföretaget, men ägarna hoppas att delar av investeringen ska kunna få stöd av till exempel Klimatklivet, som delas ut av Naturvårdsverket. Om de lyckas med projektet hoppas vd:n att fler ska ta efter.
”Tänk vad fantastiskt om alla lantbrukare kunde producera sin egen el och värme av det de har på gården. Det skulle skapa en väldigt stor nytta, inte bara för oss utan för många lantbrukare”, säger Erik Nilsson.
