ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Rapport: Sverige behöver fylla enormt ökande behov av el och biobränsle

  • Kraftvärmeverket i Enköping, anläggningen producerar både el och fjärrvärme av biobränsle. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Sverige behöver rejäla tillskott av el och biobränsle för att klara omställningen till en fossilfri ekonomi. 

Den slutsatsen drar Sweco som på uppdrag av Svenskt Näringsliv har sammanställt näringslivets färdplaner för klimatneutralitet. 

Sverige ska ha netto noll i utsläpp av växthusgaser 2045, ett mål som kräver enorma omställningar inom inte minst industrin och transportsektorn. 

Att stundande strukturomvandling kommer att öka efterfrågan på såväl el som biobränsle har stått klart länge, men nu har Sweco på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort ett första försök att kvantifiera åtgången. 

Bolaget har granskat de färdplaner som ett stort antal branscher lämnat in under regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Och uppenbart är att utmaningen som väntar är – rejäl.

“Vi har gjort en inramning av efterfrågan. Så här skulle det se ut om alla får som de vill i sitt drömscenario”, sa Emma Wiesner, energimarknadsanalytiker på Sweco då hon under ett fullsatt seminarium presenterade resultaten på fredagen.

Så hur stor beräknas åtgången bli?

* Elbehovet väntas öka med 29 procent (från 2016 till 2045). 

Här ingår elektrifiering av processer, uppvärmning, vätgasproduktion och transportsektorn, med störst behov inom stålindustrin och vägflottan. I energi räknad antas efterfrågan gå från 129 TWh (2016) till 166 TWh (2045). 

* Efterfrågan på bioenergi väntas öka med 86 procent (från 2016 till 2045). 

Sweco har i sina beräkningar inte tagit hänsyn till kvaliteten på bioenergi, utan utgått från den fossila energi som behöver ersättas. Här antas man gå från dagens 87 TWh till 162 TWh för 2045. 

För att komma fram till resultatet ovan har Sweco gjort antagandet att produktionsnivån i industrin ligger konstant jämfört med 2016 samt att all elanvändning är koldioxidfri. 

Med de förutsättningarna skulle utsläppen inom industrin och transportsektorn sammantaget minska med 89 procent, vilket skulle innebära en sänkning av Sveriges totala utsläpp med 62 procent. 

Men Emma Wiesner påpekar att undersökningen har sina begränsningar: 

“Vi har bara tittat på efterfrågesidan. Om alla får allt och marknaden är obegränsad – då är det så här det ser ut. Men så ser inte verkligheten ut. Utan det gäller att titta på marknad, priser, konkurrens – förutsättningarna för att det här ska gå att genomföra svarar inte den här rapporten på”, säger hon. 

Hur den ökade efterfrågan på såväl el som bioenergi ska mötas – och exakt hur utmaningarna kommer att te sig – råder det dock delade meningar om. 

Maria Sunér Fleming, ansvarig för klimat och energi vid Svenskt näringsliv, ser framför sig att elektrifieringen kommer att möta störst problem. Enligt henne kan siffran från Sweco mycket väl ligga i underkant “givet den underliggande samhällsutvecklingen”:

“Jag tror att vi verkligen måste fundera över hur vi ska lösa vår framtida elförsörjning. Kommer vi att klara det här med bara förnybara tekniker eller kommer vi att behöva kärnkraft? Att ha kvar kärnkraft som en option för framtiden tror jag är oerhört viktigt”, säger hon. 

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, menar att med ett ökat behov av el så kommer priserna att stiga, vilket leder till en balansering. Han är därför inte orolig för elen “i mängd”, men ser framför sig att effektfrågan kan bli svårare. Därtill tror han att biobränslet kan bli en utmaning, men menar samtidigt att den bör vara rimlig att hantera:

“Jag tror att den uppskattade efterfrågan på biobränsle är tagen i överkant. Vi får en dynamisk effekt när vi får ökade priser, med ökad tillförsel och en snabbare elektrifiering av transportsektorn. Det är några pusselbitar”, säger han. 

Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, ser den ökade efterfrågan på biobränsle som en klart större utmaning än elen. Dels handlar det om att den globala tillgången ännu är starkt begränsad om biobränsle blir del av en global energilösning, dels om att effekterna från produktionen kan bli omfattande om man inte har rätt regelverk på plats:

“Jag menar att den svenska produktionen måste prioriteras om vi ska kunna försörja den svenska energimarknaden. Som det ser ut i dag består försörjningen till stor del av palmolja, vilket skapar stora sociala och miljörelaterade problem i andra delar av världen. Det är inte hållbart.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies