1515
Annons

Rapport: Klimatutsläppen kan halveras till 2030

Världens utsläpp av växthusgaser kan halveras till år 2030. Det visar en ny global rapport där bland annat svenske miljöprofessorn Johan Rockström deltagit.

"I sektor för sektor finns det lösningar som kan skalas upp", säger han.

Foto:Anders Wiklund/TT
Miljöprofessor Johan Rockström.
Miljöprofessor Johan Rockström.Foto:Maja Suslin/TT

Rapporten presenteras på ett så kallat klimattoppmöte i San Francisco. Bakom den står forskare och företag från Sverige men även personer som FN:s tidigare klimatchef Christiana Figueres.

"Syftet med mötet här i San Francisco är att dramatiskt försöka öka takten för de förnybara energikällorna. Framför allt näringslivet samlas här för att skicka en signal till hela världen att vi är vid en punkt där vi ser möjligheterna att fortsätta på en exponentiell resa", säger Johan Rockström till TT.

Rapporten slår fast att sol- och vindkraft ökar exponentiellt med en fördubbling ungefär vart fjärde år, något som forskarna inte väntade sig. Om takten håller i sig så halveras mängden elektricitet från fossila energikällor till 2030, förutsatt att exempelvis vindkraftverk ersätter kolkraftverk i stället för att adderas till dem.

"Vi har faktiskt startat utfasningen av de fossila energikällorna. Vi är i början på slutet av den eran", säger Johan Rockström.

Rapporten visar också att alla sektorer i världsekonomin har potential att snabbt halvera sina utsläpp av växthusgaser med teknisk och politisk hjälp. Rockström nämner byggsektorn, flygsektorn, transportsektorn och jordbruket. Men förutom i elsektorn är takten i omställningen för låg.

"I sektor för sektor finns det lösningar som kan skalas upp och kan ta oss på ett spår som leder mot Parisavtalet. Och målet är ju väldigt högt, det kräver att vi halverar utsläppen av växthusgaser varje årtionde. Vilket innebär att vi måste minska utsläppen med sex till sju procent per år", säger Johan Rockström.

Parisavtalet stipulerar att den globala uppvärmningen bör hållas under två grader, men helst under 1,5 grader.

Eftersom världen fortsatt är så beroende av fossila energikällor så räcker inte ökningen av förnybart, enligt forskarna. Johan Rockström kallar USA, som han befinner sig i, för "paradoxens land" på den punkten. Sammantaget gör världen lite mer fel än rätt på grund av att många fortsätter med kol och olja.

Samtidigt ser han att omställningen nu är för stor för att slå om och att "bakåtsträvarna" inte kommer att vända på agendan, men att det är mycket möjligt att de kan bromsa den.

"Om man har politiskt ledarskap likt det president Trump representerar … Jag tror inte vi förlorar så många år", säger Johan Rockström.

Slutsatsen i rapporten är också att omställningen inte kommer att ske av sig själv utan att den behöver politiska beslut, som prissättning av kol, förbud, utfasningsdatum och procentuella utsläppsminskningar.

Innehåll från RamirentAnnons

Var tionde byggnadsarbetare tycker att arbetsplatsen känns osäker

Maskinuthyrningsföretaget Ramirent har tagit fram en rapport som visar att var tionde person som jobbar inom byggbranschen tycker att arbetsplatsen känns osäker. Framför allt beror det på stress när tidplanerna är för tighta och att det finns en kultur som gör att man struntar i säkerhetsreglerna. Enligt rapporten låter sju procent bli att följa de regler som finns kring säkerheten på arbetsplatsen. 

De senaste fem åren har i snitt 10 byggnadsarbetare i Sverige dött på sin arbetsplats varje år. Det gör branschen till en av de mest olycksdrabbade. Olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar är dessutom dubbelt så vanligt som inom andra branscher. 2 av 10 byggnadsarbetare har fått stanna hemma från jobbet minst en dag på grund av skada eller olycka det senaste året, visar Ramirentrapporten.  

– Ingen plats är säkrare än vad vi sätter för människor där. De största riskerna på byggarbetsplatser idag är att man inte gör som man planerat eller att enskilda individer tummar på säkerheten vid enkla arbetsmoment. Men det handlar även om att det inte alltid får konsekvenser när man frångår säkerhetsrutinerna, något branschen måste bli bättre på, säger Erik Lindén, HSEQ-chef på Ramirent. 

Jobba med psykologiska tryggheten 

Vanliga olyckor på byggarbetsplatser är fall och olyckor med maskiner eller verktyg. Det som framför allt slarvas med, enligt Ramirentrapporten, är användningen av skyddsutrustning, men även oförsiktighet vid arbete på höga höjder och med handmaskiner. I rapporten uppger även sex procent av de tillfrågade att det förekommer svart arbetskraft på arbetsplatsen, vilket är ytterligare en riskfaktor.  

Att jobba med den psykologiska tryggheten, så att medarbetarna känner att de vågar säga ifrån och vill vara med och förbättra sin arbetsplats, är viktigt för att öka säkerheten inom branschen. 

– Om man känner sig trygg på sin arbetsplats, så vågar man också säga till en kollega som slarvar med säkerhetsutrustningen eller om det uppstår en jargong av machokultur. Vinnarna är de företag som lyckas bygga en kultur där medarbetarna säger ifrån när någon gör fel och att man gör det av omtanke om varandra. 

Nyckeln till säkrare arbetsplatser  

Genom att jobba med tydliga APD-planer och en noggrann planering och uppföljning av allt från logistik till hanteringen av byggmaskiner, minskar man inte bara risken för olyckor, utan ökar även effektiviteten och lönsamheten i projekten. Siteplanner är Ramirents digitala verktyg som hjälper till att skapa säkra, hållbara och effektiva arbetsplatser, med hjälp av 3D-ritningar. Med verktyget kan man enkelt rita upp arbetsplatsen, placera ut gångstråk, inhägnader, grindar, bodar, belysning med mera och få en bra bild av hela bygget. 

– Vi inspekterar även arbetsplatser och ger förslag på hur man skapar säkra arbetsförhållanden och minskar risker. Att bidra till att öka säkerheten inom branschen är, och har varit, en av våra absolut viktigaste frågor under många år, säger Erik Lindén. 

Ladda ner hela Ramirentrapporten här och ta del av insikter från branschen kring säkerhet, digitalisering, psykisk ohälsa, hållbarhet, kompetensbehov och jämställdhet. Rapporten bygger på intervjuer med drygt 500 personer inom byggbranschen.  

Ur Ramirentrapporten 2022: 

Anledningar till att byggarbetsplatsen inte känns säker:  

• 49% Stress när tidplanerna är för tighta 

• 20% Man struntar i säkerhetsreglerna 

• 19% Kollegorna följer inte säkerhetsreglerna 

• 12% Ledningen följer inte upp tillbud och olyckor 

• 11% Säkerhetsreglerna är inte tillräckligt tydliga 

• 6% Det saknas säkerhetsregler 

 

Det här slarvas det framför allt med: 

• 33% Användning av skyddsutrustning 

• 28% Användning av luftrenare 

• 22% Oförsiktighet vid arbete på hög höjd 

• 13% Oförsiktighet med handmaskiner 

• 11% Oförsiktighet vid lyft med maskiner 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ramirent och ej en artikel av Dagens industri

Unik svensk lag stoppar energilösning: ”Jättekorkat”

Spillvärme från industrin kan spela en viktig roll i energikrisen, men en unik svensk lag försvårar för mindre bolag. Familjeföretaget Lindvalls Kaffe investerade 3,5 miljoner för att skicka överskottsvärme till Uppsalaborna, men efter bara ett år har projektet lagts ner.

Ulf Lindvall visar hur värmen tillvaratas innan det skickas till fjärrvärmenätet. I drygt ett års tid värmde företagets kaffeproduktion uppsalaborna innan de och Vattenfall enades om att lägga ner projektet. Det blev för dyrt.
Ulf Lindvall visar hur värmen tillvaratas innan det skickas till fjärrvärmenätet. I drygt ett års tid värmde företagets kaffeproduktion uppsalaborna innan de och Vattenfall enades om att lägga ner projektet. Det blev för dyrt.Foto:Joey Abrait
Ulf Lindvall, vd för familjeföretaget Lindvalls Kaffe, vill satsa på energiomställningen. Men investeringarna i att tillvarata spillvärme var förgäves.
Ulf Lindvall, vd för familjeföretaget Lindvalls Kaffe, vill satsa på energiomställningen. Men investeringarna i att tillvarata spillvärme var förgäves.Foto:Joey Abrait
Nu överväger Ulf Lindvall att ställa om produktionen till nätter och helger för att klara höstens energipriser. Här med sonen Marc, som blir femte generationen om han tar över.Foto:Joey Abrait
Höga kaffepriser är ytterligare en faktor som pressar bolaget.Foto:Joey Abrait
Ulf Lindvall.
Ulf Lindvall.Foto:Joey Abrait

Värmen väller ut när Ulf Lindvall gläntar på dörren till maskinrummet. För att rostningen av kaffet ska fungera måste en av maskinerna hettas upp till 400 grader. 

Fram tills för några månader sedan kunde omkring 40 procent av energin återvinnas och värma hushållen i staden där företaget legat sedan det grundades 1891. Nu, mitt under brinnande energikris, eldar familjeföretaget i fjärde generationen istället för kråkorna. Trots att all teknik finns på plats.

”Det kostade mer än vi fick betalt, så nu går värmen rakt ut i luften igen. Det är jättetråkigt”, säger Ulf Lindvall.

Det var under ett studiebesök 2016 som vd:n fick idén om att spillvärmen skulle kunna komma till nytta i det lokala fjärrvärmenätet. Han fick snabbt kontakt med nätägaren Vattenfall, som just då letade efter sådana samarbeten.

”Vi hade länge tänkt att vi skulle tillvarata energin för att värma upp våra egna lokaler. Men när jag kom på det här med fjärrvärmenätet tyckte Vattenfall att det var en kanonidé och vi bestämde oss för att gå vidare med projektet”, säger Ulf Lindvall.

Det var både klimatsmart och energieffektivt. I oktober 2020 gick den första värmen ut i nätet. Men bara ett drygt år senare hade röret som förbinder det anrika kafferosteriet med fjärrvärmenätet svetsats igen. Investeringen på 3,5 miljoner har i princip gått upp i rök.

”Ekonomiskt är det inga jättepengar, men vi hade räknat med att få tillbaka investeringen på 15 år. Nu med energikrisen hade kalkylen blivit bättre. Men det är inte huvudsaken, tycker jag. Det är vansinnigt när vi vet att måste tillvarata all den energi vi har.”

Den korta förklaringen är att det blev för dyrt att hålla igång projektet. Den längre förklaringen är att Vattenfall fick börja betala utsläppsrätter för kafferosteriets energiförbrukning, medan Lindvalls Kaffe fick en stor administrationsbörda i att övervaka och rapportera utsläpp. I Sverige omdefinieras nämligen alla aktörer, oavsett verksamhet, till värmeproducenter när de kopplas till fjärrvärmenätet. Det betyder att de som vanligtvis inte ingår i EU:s utsläppsrättshandel plötsligt gör det. Det är bara Sverige och ett annat EU-land som valt att ha en sådan regel.

”Hade vi legat i Danmark hade vi inte omklassats, det här är ett undantag som skapats av svenska politiker. Jag kan inte förstå varför det är så. Det är jättekorkat”, säger Ulf Lindvall.

I fjol kom nästan tio procent av effekten i det svenska fjärrvärmenätet från spillvärme, enligt branschorganisationen Energiföretagen. Många är överens om att den siffran behöver öka för att Sverige ska nå klimatmålen. Därför fick Lindvalls Kaffe också nära 1,4 miljoner kronor i stöd av Naturvårdsverkets Klimatklivet, som ska ges till åtgärder som ger ”störst, varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona”. Men särskilt varaktigt blev det inte.

Simon Dalili, produktansvarig för Vattenfalls satsningar på överskottsvärme, bekräftar att det finns flera mindre företag som stött på patrull på grund av regelverkets utformning. Han beklagar det som hänt i fallet med Lindvalls Kaffe.

”Det är verkligen inte en önskvärd situation. Vi är överens, i alla fall muntligen, att om reglerna ändras så tar vi upp samarbetet igen”, säger han.

Klart är att villkoren inte är lika mellan stora och mindre företag. För större industrier, som redan ingår i utsläppshandeln, innebär uppkopplingen till fjärrvärmenätet tvärtom att bolagen får tillgodoräkna sig utsläppsrätter som de ofta tilldelats gratis.

Så sent som i september 2019 föreslog Naturvårdsverket för regeringen att lagstiftningen skulle ändras, men regeringen avstyrkte förslaget. 

Nu planerar Ulf Lindvall att istället återvända till sin ursprungsidé: att använda spillvärmen i sina egna lokaler.

”Vi ville hjälpa till, men vi får gå vidare med andra klimatomställningar”, konstaterar han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera