ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Hållbart näringsliv

Professorn: Jämför med när dinosaurierna dog ut

  • Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, pekar på möjligheterna att bygga in ekosystemtjänster i stadsmiljön, något som redan finns i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm

Miljörelaterade risker dominerar listan över de största hoten mot världsekonomin, men det sker också innovation inom området. 

”Vi har absolut en chans att hantera utmaningarna”, säger Göran Finnveden, professor vid KTH. 

Växthusgaserna i atmosfären beräknas fortsätta att öka och på World Economic Forums senaste lista över de största riskerna mot världsekonomin dominerar olika typer av miljöfrågor. Bland hoten finns bland annat extrema väderförhållanden, naturkatastrofer och kollapsade ekosystem. Men loppet är ännu inte förlorat, menar Göran Finnveden som är professor i miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling på Kungliga Tekniska högskolan, KTH

”Vi har absolut en chans att hantera utmaningarna med hjälp av nya innovationer i kombination med förändrade beteenden”, säger Göran Finnveden och listar några av de stora utmaningarna och berättar om innovationer och forskning som är på gång. 

1. Klimatet
”När det gäller klimatet ser läget inte bra ut och det behövs åtgärder snarast. Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären, vilket gör att temperaturen fortsätter att höjas. Om vi inte tar tag i utsläppen kommer situationen leda till effekter som drabbar hela samhället. Det kan exempelvis handla om ett mer instabilt klimat med återkommande torka som resulterar i en försämrad livsmedelsproduktion”, säger Göran Finnveden. 

Vad är på gång?
”Redan i dagsläget finns det tekniska innovationer som kan innebära förändringar i rätt riktning, men det behövs mer än smart teknik för att komma till rätta med problemet. Exempelvis beräknas det i tidigare studier att utsläppen som kommer från vår konsumtion i Sverige måste minska med 92 procent till 2050. Därav har KTH i samarbete med andra universitet, startat ett projekt om hur hållbara konsumtionsmönster kan anammas på bred front. Genom att kartlägga beteenden som vi tror är hållbara och sedan utvärdera varje aktivitet, ska projektet utmynna i förslag som kan handla om nya affärsmodeller och styrmedel”, säger Göran Finnveden. 

2. Biologisk mångfald och ekosystem
”Den biologiska mångfalden måste upprätthållas för att ekosystemen ska fortsätta att fungera och kunna fylla en funktion i alltifrån reglering av klimat till livsmedelsproduktion och vattenrening. Men mångfalden är idag hotad och utrotningen av arter sker i en sådan omfattning att många forskare pratar om det sjätte massutdöendet. För att förstå skalan av förändringarna och sätta situationen i en historisk kontext, inträffade det femte massutdöendet för omkring 65 miljoner år sedan under den period när dinosaurierna dog ut”, säger Göran Finnveden. 

Vad är på gång?
”Delvis är åtgärderna klimatrelaterade då höjda temperaturer stressar ekosystemen, men det handlar också om att ha ett jord- och skogsbruk med utrymme för mångfald. Men det är inte bara på landsbygden som det behövs göras förändringar, utan även i städerna kan man arbeta för att stärka ekosystemen. Ett sådant projekt som har drivits i samverkan med flera universitet och högskolor är c/o City. I projektet har man undersökt hur man kan bygga i stadsmiljöer samtidigt som ekosystemtjänster som finns på platsen bevaras och mångfalden förstärks ytterligare. Ett område där man arbetat med att utveckla ekosystemtjänster är i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm”, säger Göran Finnveden. 

3. Luftkvalitet
”Bara i Sverige är det omkring 7.600 människor som årligen dör en för tidig död på grund av dålig luft, det är anmärkningsvärt. Orsaken bakom den dåliga kvaliteten är bland annat utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveloxider som kommer från trafik och andra förbränningsprocesser”, säger Göran Finnveden. 

Vad är på gång?  
”Utsläppen måste minskas och då krävs det bland annat bättre reningsteknik och förändrade transportsystem. I ett projekt som drivs vid KTH arbetar man med teknik som renar bland annat sjöfartens utsläpp från kväveoxider, svaveloxider och flyktiga organiska ämnen. Det görs genom att i ett första steg tillsätta ozon och i ett andra steg ammoniak. Detta utlöser en kemisk reaktion som får oxiderna och de flyktiga organiska ämnen att omvandlas till det fasta materialet ammoniumsalt. Saltet kan sedan samlas upp och säljas som gödningsmedel. Tekniken är i dagsläget under utveckling”, säger Göran Finnveden. 

4. Ojämlikhet
”Det finns tendenser som tyder på att den ekonomiska och sociala ojämlikheten ökar. Detta leder till segregation och konflikter både inom samhällen och mellan länder. Social hållbarhet står inte heller isolerad från frågor som rör miljö, utan det hela hänger samman. Vi vet bland annat att fattigare delar av världen drabbas hårdare av klimatförändringarna”, säger Göran Finnveden. 

Vad är på gång?  
”Att minska klyftorna handlar till stor del om politiska prioriteringar, men även olika typer av innovationer har en roll att spela. Exempelvis har Vinnova dragit igång en satsning för projekt som bidrar till ökad jämställdhet och jämlikhet, och som samtidigt ska bidrar till något av FN:s övriga globala hållbarhetsmål”. 

Klimat och hållbarhet hör till vår tids absoluta ödesfrågor. Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies