1515
Annons

Professorn: Försvaret sätter lite käppar i hjulen

Politikerna borde bli bättre på att styra sina myndigheter och ändra spelreglerna för hur omställningen ska gå till, löd ett par av budskapen från Di:s hållbarhetsscen på tisdagseftermiddagen.

”Hela systemet är riggat för att hjälpa business as usual. Det är kortsiktigt”, sa Tove Blomgren från EY Doberman.

Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers tekniska högskola och medlem i Klimatpolitiska rådet.
Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers tekniska högskola och medlem i Klimatpolitiska rådet.Foto:Ulrika Ernström/Chalmers

Levererar politiken på hållbarhetsområdet? Nja. Det finns styrfart på klimatområdet, men det krävs acceleration. Det framhöll Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers tekniska högskola och medlem i Klimatpolitiska rådet. 

”Det går alldeles för långsamt. Så på så sätt levererar inte politiken.”

Samtidigt, sa han, finns en helt annan dynamik och energi kring omställningen nu jämfört med för tio femton år sedan. 

”Då var det ingen som kopplade ihop innovation och klimat som man nu gör. När hela världen ska ställa om är det en enorm möjlighet för Sverige att göra saker och ting. Där finns något nytt och intressant, och det börjar man uppfatta nu.”

I vissa avseenden finns till och med en risk för att vi springer för fort, som läget nu är, menade han. 

”Det som saknas i politiken är ett slags långsiktighet, man är mer reaktiv. Det skulle behövas en framsynthet.”

För att svara på exakt vad som kommer att krävas framåt bör de styrande ta hjälp av sina myndigheter, sa Björn Sandén. 

”Ta klimatfrågan. I klimatlagen står det att klimatet handlar om den samlade politiken. Fortfarande ser man det lite som en miljöfråga och har inte lyft in den i hela alltet. Man behöver en mycket bredare syn på det där.”

Enligt Björn Sandén är politikerna dåliga på att ge instruktioner till sina myndigheter. 

”Det är fascinerande att en myndighet som Trafikverket inte lägger planer för att nå nettonoll 2045. Det är intressant att Försvaret inte ser att förnybar energi är prioriterat av säkerhetspolitiken, snarare kanske man är lite motståndare och sätter lite käppar i hjulen. Vad gäller cirkulär energi så har vi en energimyndighet, men ingen materialmyndighet. Det är ett område som är underinsitutionaliserat.”

I en sån här stor omställning så kommer det naturligtvis att finnas de som upplever sig själva som förlorare. Inte heller har politiken tagit sitt ansvar, menar Björn Sandén. 

”Den ska vara visionär. Ta på sig ledartröjan och visa det är hit vi vill, det är dit bort vi ska. Och förklara varför. Då är det mycket lättare att få med sig folk, än att vara nervös och hoppa hit och dit.” 

Tove Blomgren, kreativ ledare på EY Doberman, påminde från scenen om det extremt akuta läge världen faktiskt befinner sig i. Redan om tre och ett halvt år kommer Sverige att ha förbrukat sin CO2-budget. 

”Vi måste snabba på, det går inte alls tillräckligt snabbt.”

Det stora problemet menar hon är att att även om världen har förändrats, så har inte spelreglerna gjort det. 

”Vi jobbar med samma system, samma incitament, vi öser pengar på den fossila sektorn. Så hela systemet är riggat för att hjälpa business as usual. Det är kortsiktigt, med krav på tillväxt oavsett på vilket sätt.”

De enda som kan hjälpa till att jämna ut spelplanen är politikerna, påpekar Tove Blomgren. 

”Det kan inte vara så att de som går före straffas för att man har så mycket externaliserade kostnader. Där måste man in med grön skatteväxling, bonus malus-system – tänk om man tog alla subventioner och riktade om dem.”

Tove Blomgren säger att hon känner viss frustration över att det är så lite som händer. 

”Bland de som går före i näringslivet ser vi Volvo som jobbar med interna CO2-budgetar, Skanska har ett bonussystem i linje med Parisavtalet, Axfood har ett förslag om sänka momsen för hållbar mat. Det finns en massa kreativitet, det finns en massa goda idéer. Politikerna gör fel när de lyssnar på de som har störst motstånd och låter dem sätta agendan. Om vi gör så kommer vi aldrig att komma någonstans.”

 

 

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera