Annons

Professor sågar plastpåseskatten: ”Dålig miljöskatt”

Nu har det snart gått fem månader sedan Sverige införde en skatt på bärkassar av plast. De flesta kunder tycks ha anpassat sig – men forskare och representanter för livsmedelshandeln ifrågasätter miljönyttan.

”Man gröper ur förtroendet för miljöpolitiken”, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi.

Skatten på plastpåsar har blivit en vattendelare i den svenska mijödebatten.
Skatten på plastpåsar har blivit en vattendelare i den svenska mijödebatten.Foto:Stina Stjernkvist/TT

Plastnedskräpning är ett stort och växande miljöproblem över hela världen. Forskare varnar för att haven håller på att fyllas av mer plast än fisk, och även i de mest öde naturområden går det numera att hitta spår av mikroplast.

Det var bland annat mot den bakgrunden som Sverige införde en skatt på bärkassar av plast den 1 maj, vilket fick priset att hoppa upp till ungefär sju kronor per påse.

Sedan dess har försäljningen av de beskattade plastpåsarna minskat rejält, enligt preliminära efterforskningar som gjorts av Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet. Och 59 procent av svenskarna uppger att plastpåseskatten är bra, enligt en opinionsmätning från Novus.

Men Runar Brännlund tycker ändå att skatten är ett misslyckande.

”Det har lanserats som en miljöskatt. Men jag tycker att det är en dålig miljöskatt, för det är oklart vilket miljöproblem man vill komma åt och det finns ingen uppskattning av miljöeffekterna”, säger Runar Brännlund.

”För samtidigt ser man att kunderna i stället köper fler papperskassar, och avfallspåsar på rulle som inte är beskattade. Då undrar jag vad miljön egentligen har vunnit och varför man inte införde en skatt på alla plastpåsar. Det finns ingen logik i det här tycker jag.”

Karin Sanne, expert på livscykelanalyser vid IVL Svenska Miljöinstitutet, håller med om att det kan ses som inkonsekvent att endast bärkassarna blev beskattade.

”Just bärkassarna är en ganska liten del av all den plast som vi använder. Det finns ju till exempel otroligt mycket mer plast i form av alla engångsförpackningar”, säger Karin Sanne.

Men om folk börjar ersätta tjockare bärkassar med tunna avfallspåsar på rulle för att slänga sopor så finns det ändå en tydlig miljövinst, påpekar hon.

”De har generellt en mindre miljöpåverkan, eftersom de innehåller mindre material och ofta görs av återvunnet material. Så ska man ha en soppåse är det bättre att köpa på rulle än att köpa en ny matkasse”, säger Karin Sanne.

Fast hon understryker att det avgörande är just ordet ny. Har man redan plastpåsar hemma är det alltid bättre att använda dem först innan man går och köper soppåsar på rulle, hur tunna de än är. Det är också hennes svar när hon får frågan hur många gånger man egentligen behöver använda en påse av bomull innan den har betalat av sin miljöskuld jämfört med en matkasse av plast.

”Det första man ska fråga sig är alltid om man verkligen behöver en ny kasse. Och väljer man att skaffa en bomullspåse gäller det ju att använda den. Man gör inte miljön någon tjänst genom att samla på sig ett lager av bomullskassar som man glömmer att ta med till affären, så att man ändå blir tvungen att köpa nya plastkassar med jämna mellanrum”, säger Karin Sanne.

I plastpåsedebatten har många hänvisat till en studie från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket, Miljøstyrelsen, som gör gällande att en ekologisk bomullskasse måste användas 20.000 gånger innan den gör nettonytta för miljön jämfört med plastpåsar.

”Det där beror ju helt på vilka miljöaspekter man väljer att jämföra. Om man till exempel fokuserar på vattenåtgång får man naturligtvis en mycket högre miljöskuld om man jämför en jordbruksprodukt med en produkt som tillverkas av fossil olja, där det knappt går åt något vatten alls”, säger Karin Sanne.

”Andra studier visar att det snarare handlar om att man måste använda en bomullskasse 30 gånger, inte flera tusen. Men jag vill helst inte säga någon siffra alls, för det beror på så enormt många faktorer. Det avgörande är att man använder en flergångskasse flera gånger”, säger Karin Sanne.

Finansdepartementets kommunikationsavdelning skriver till TT att plastpåseskatten är en anpassning till EU:s förpackningsdirektiv, som går ut på att medlemsstaterna ska minska sin årliga påsförbrukning till högst 40 plastbärkassar per person till år 2025. Under 2019 var årsförbrukningen i Sverige 74 påsar per person.

”Det är ett väldigt byråkratiskt argument som jag inte ger mycket för”, säger miljöekonomen Runar Brännlund.

TT: Vad är problemet med det?
”Om man väljer att införa en skatt och åberopar miljön som skäl utan att ha på fötterna att det verkligen blir en miljönytta, då riskerar man att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken”, säger Runar Brännlund.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KIAAnnons

Kia lanserar laddbar SUV – med sju sittplatser och fyrhjulsdrift

En helt ny generation av den sjusitsiga suven Kia Sorento lanseras nu.

Och: Inom kort finns den som laddhybrid. 

Redan i början av 2021 kommer de första bilarna att levereras i Sverige.

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

Kia satsade tidigt på att elektrifiera så många modeller som möjligt och har sedan 2018 varit störst på laddbara modeller på den svenska marknaden. Över hälften – 56 procent – av de bilar som såldes mellan januari och september i år var laddhybrider. Och redan nästa år är målet att den siffran ska vara 80 procent.

– Om man vill bidra med verklig nytta måste man våga tänka nytt. Vi vill att många – inte bara några få – ska ha möjlighet att ställa om till laddbara bilar. Kia har ambitionen att leda omställningen till en mer hållbar mobilitet, säger Jonas Nilsson, marknadschef Kia. 

Fyrhjulsdrift och automatlåda

Nu kompletterar biltillverkaren sitt laddbara utbud med ännu en viktig modell – den sjusitsiga suven Kia Sorento som först lanseras med en dieselmotor, men som i början av nästa år kommer som laddhybrid.

Nya laddbara Kia Sorento kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh och en elmotor på 91 hästkrafter. Tillsammans ger det en systemeffekt på 265 hästkrafter och 350 newtonmeter. 

Drivningen sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda som tillåter att både bensin- och elmotor ger full effekt samtidigt. För första gången använder sig Kia av ett oberoende kylningssystem för batteripaketet i en laddhybrid för optimal kapacitet.

Sju sittplatser och stort bagageutrymme

Sorento byggs på en ny suv-plattform där det stora batteriet har placerats under golvet till passagerarutrymmet. Det har skapat förutsättningar för en rymlig kupé med sju sittplatser – och ett av klassens största bagageutrymmen. Med den bakre sätesraden nedfälld finns här plats med upp till 809 liter last. Fäller man även mittenraden rymmer Kia Sorento Plug-In Hybrid 1 998 liter. 

Nya Kia Sorento har en högre teknisk standardutrustningsnivå än sina föregångare. Bland annat ingår dubbla digitala skärmar med funktioner och tjänster som är kopplade till telematiksystemet UVO Connect. Ett antal förarassistanssystem, som till exempel Blind-Spot View Monitor (standard från utrustningsnivån Advance Plus) som visar rörlig bild av det som döljer sig i dödavinkeln på displayen framför föraren är en annan nyhet.

Genom att använda både kamera och radar kan nya Sorento fånga upp och analysera information om andra bilar, fotgängare eller cyklister som korsar vägen för att undvika eventuella kollisioner. Systemet, som kallas FCA, kan också förhindra kollisioner med fordon när man svänger vänster vid en korsning. Om FCA upptäcker en potentiell fara visas en varningssignal i instrumentklustret och maximal bromseffekt appliceras.

Precis som alla andra modeller från Kia har Sorento sju års nybilsgaranti direkt från fabrik. Garantin gäller även EV-batterierna. I Sverige lanseras Kia Sorento i tre utrustningsnivåer; Action, Advance och Advance Plus. 

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

 

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?