1515
Annons

Professor om oljejättens bakslag: ”Kärnverksamheten behöver ställas om”

Under veckan har fossiljättarna Chevron, Exxon Mobil och Shell lidit uppmärksammade nederlag mot aktivistinvesterare och i rättsprocesser.

”Det är hela kärnverksamheten som behöver ställas om”, säger Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers, om effekterna för Chevron.

Exxon Mobil och Royal Dutch Shell har tillsammans med Chevron åkt på bakslag i rättsprocesser eller mot aktivistinvesterare i veckan.
Exxon Mobil och Royal Dutch Shell har tillsammans med Chevron åkt på bakslag i rättsprocesser eller mot aktivistinvesterare i veckan.
Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers Tekniska Högskola.
Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers Tekniska Högskola.Foto:J-O Yxell

En domstol i Nederländerna slog i veckan fast att Shell måste minska sina koldioxidutsläpp med 45 procent till 2030, snarare än de 20 procent oljejätten utfäst. Domslutet följer efter en rättsprocess där ett flertal miljöorganisationer tillsammans med 17.000 holländska medborgare stämt bolaget Royal Dutch Shell som har sitt huvudkontor i Haag.

”Att det över huvud taget tas upp i domstol är unikt. Domstolsbeslut och efterföljande publicitet kan ju göra det lättare för politiker att kräva åtgärder. Framförallt finns det ett stort symbolvärde”, säger Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers. 

Beslutet kommer att överklagas, men anses ändå vara en seger av många forskare och miljöaktivister.

På amerikanska Exxon Mobils EWRK +1,33% Dagens utveckling årsstämma förlorade vd:n Darren Woods, som högljutt protesterat mot klimatåtgärder, striden mot det lilla investmentbolaget Engine No 1 som kontrollerar 0,02 procent av aktierna i oljebolaget. Det innebär att Engine No 1, som vill att Exxon Mobil ska diversifiera till verksamheter utanför olja och gas och aktivt arbeta mot klimatförändringarna, får igenom minst två av sina föreslagna styrelsemedlemmar. 

Det lilla investmentbolaget backades bland annat upp av Blackrock, som är världens största kapitalförvaltare och kontrollerar 6,7 procent av aktierna i Exxon Mobil.

Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers Tekniska Högskola.
Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers Tekniska Högskola.Foto:J-O Yxell

Amerikanska Chevron åkte också på ett bakslag när aktieägarna under onsdagen röstade för ett för ett förslag om att bolaget ska minska sina utsläpp. Kravet innefattar inte bara bolagets egen produktion, utan även slutprodukten som säljs till konsumenten vilket lär innebära stora omställningar i bolaget.

”Det är just användandet av deras produkter som ger de största utsläppen, så det finns få saker de kan göra. Det är hela kärnverksamheten som behöver ställas om”, säger Filip Johnsson. 

Vad innebär det här för klimatet?
”Jag hoppas att det kommer bli ett större tryck på åtgärder för att minska klimatpåverkan längs företagens hela värdekedja, att skapa investeringar med lägre risk och sluta investera i fossila bränslen. Det händer ju redan att många företag, inte minst i Sverige, försöker se om sin aktieportfölj. Man kan urskilja en trend, men det kommer ta tid innan vi ser resultaten”, säger Filip Johnsson.

Världens tredje största pensionsfond fortsätter att satsa på kol

Sydkoreas nationella pensionsfond ser över en ny kolpolicy. Ett förslag som övervägs är att sälja av bolag som får mer än hälften av sina intäkter från kolverksamhet. En nivå som väcker stark kritik, rapporterar Bloomberg.  

Genrebild.
Genrebild.Foto:Malin Palmqvist

Fonden, som förvaltar tillgångar värderade till över 7.000 miljarder kronor och uppskattas vara världens tredje största pensionsfond, lovade i fjol att sälja av innehaven inom de smutsigaste fossila bränslena. Det landade i april i ett förslag från ett konsultbolag att införa ett förbud mot investeringar i bolag med intäkter från kolkrafts- eller kolgruvsverksamhet som antingen överstiger 30 eller 50 procent. 

Vilken gränsnivå det blir är inte bestämt än, men oavsett ligger de på en betydligt lägre nivå än vad som vanligtvis införs när stora fonder genomför liknande policyförändringar.

”De negativa konsekvenserna av att den nationella pensionsfonden misslyckas med att göra klimatmedvetna investeringar kommer bli enorm”, säger Kim Sung-Ju, tidigare ordförande i fondbolaget och oppositionspolitiker i Sydkorea, till Bloomberg. 

Den nationella pensionsfonden är Sydkoreas största institutionella investerare. Skulle fonden välja den lägre gränsnivån innebär det att 10 miljarder i tillgångar skulle behöva säljas av. Samtidigt behålls tillgångar kopplade till kol som är värda runt 30 miljarder kronor fram till 2030.

Kol är den största energikällan i Sydkorea, strax före naturgas och kärnkraft. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera