ANNONS:
Till Di.se
I samarbete med

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv - anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Priset för renoveringshetsen: Inredning för miljarder slängs på tippen

Tusentals ton fullt fungerande fast och lös inredning slängs varje år i samband med kontorsrenoveringar.

Varje år investeras drygt 29 miljarder kronor i kontors- och butikslokaler. Samtidigt slängs tusentals ton fullt fungerande byggmaterial och möbler när kontorslokaler renoveras eller anpassas för nya hyresgäster som vill sätta sin egen prägel på lokalen.

”Gängse metod är att man river ut och slänger i stort sett allt”, säger Marianne Hedberg, miljöexpert vid Sveriges Byggindustrier.

  • I samband med renoveringar kasseras mängder av kontorsmöbler helt i onödan. Foto: Jessica Gow

Omsättningen på hyresgäster i kontorsfastigheter är generellt hög, framför allt i storstadsregionerna, vilket innebär att lös och fast inredning av god kvalitet ofta slängs efter bara några år. Kunskapen om hur stora mängder byggmaterial som slängs i samband med lokalanpassningar och renoveringar av kontor är låg i dag.

Branschens aktörer har tidigare inte arbetat med att mäta och följa upp materialanvändning och avfallsmängd på ett strukturerat sätt.

Sedan knappt ett år tillbaka driver IVL Svenska Miljöinstitutet, ett projekt för att vända trenden med slit och släng vid kontorsrenoveringar. Projektgruppen har valt att fokusera på fast inredning med särskilt stor potential att återbrukas i industriell skala, exempelvis dörrar, innerväggar och handfat.

”Det är både ett sätt att minska klimatbelastningen och avfallsmängderna, men vi tror också att det här leder till minskade kostnader. Vi får definitivt minskade materialkostnader men sedan tillkommer det kostnader för planering”, säger Carina Loh Lindholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Aktuell Hållbarhet har pratat med ett flertal experter som representerar olika delar av renoveringskedjan. De delar uppfattningen att ett grundläggande problem är bristen på planering för återbruk – branschens olika aktörer har helt enkelt ännu inte insett hur stort resursslöseriet är och därför har man inte varit redo att ändra på invanda rutiner.

”Återbruket som fenomen kommer in, om det ens gör det, i princip i samma ögonblick som det står en rivare och slår sönder dörren. Det är först sent, det måste komma in i första skedet där man förhandlar om en budget”, säger Per Håkansson, grundare och vd på Kompanjonen som är en av Sveriges största återförsäljare av återbrukat byggmaterial.

Han konstaterar att det helt enkelt är för billigt och enkelt att riva ut och slänga material som med lite planering och extra arbete skulle kunna återvinnas.

Marianne Hedberg från Sveriges Byggindustrier instämmer och påpekar att det är miljön som får ta priset.

”Det är för billigt att slänga byggmaterial som tidigare har inneburit en massa andra kostnader för miljön. Kostnaderna för miljön räknas inte med i kalkylen för när byggmaterialet väl ska tas bort så är det bara ett oönskat material som vi ska göra oss av med. Det är den bilden vi behöver förändra”, säger hon.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies