ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Här slår klimatförändringarna allra hårdast

  • Foto: Nesvold, Jon Olav
  • Foto: Anders Andersson
  • Foto: Anders Andersson
  • Foto: Anders Andersson
  • Foto: Anders Andersson

Två månader kortare vinter mitt i Arktis. Det har blivit verklighet på Svalbard – som kämpar för framtiden i klimatförändringens absoluta frontlinje. Minskar inte utsläppen kan det bli tio grader varmare år 2100.

Vågorna slår in mot Longyearbyen medan solen yrvaket lyser på de snöklädda fjälltopparna på andra sidan vattnet. Förut gick det att åka skoter över. Men sedan 2012 har vattnet inte frusit på vintern. När TT är på besök i slutet av februari är den isfria Isfjorden en tydlig illustration av effekterna av de omfattande klimatförändringarna på den norska ögruppen Svalbard.

”Världshaven blir allt varmare och det varma vattnet omöjliggör isbildning. Varhelst jag placerar blicken på Svalbard så ser jag förändringar i djur och miljö”, säger Kim Holmén, internationell direktör på Norska Polarinstitutet.

Den globala uppvärmningen går ungefär dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen. Och kring Svalbard går den som allra snabbast. Men det är inte bara bukten i Longyearbyens utkant som påverkas av det förändrade klimatet.

Den plats som tidigare har varit känd som en arktisk öken har blivit blötare och numera faller regn varje vinter. Polartorsk har fått ge plats åt atlanttorsk, blåval kommer in i fjorden där det plötsligt finns mat och havssulor har etablerat sig på Bjørnøya eftersom det nu finns makrill att äta här.

”Snön smälter 14 dagar tidigare än när jag först kom hit. Permafrosten tinar, vi har rörelser i marken. Glaciärerna minskar i tjocklek med 30-40 centimeter per år, det är många glaciärer som jag känner till personligen som har krympt”, säger Holmén.

”Det är ett annat Svalbard än vad vi har haft förut. Vi kommer att se ett fortsatt förändrat Arktis och ett förändrat Svalbard.”

Medeltemperaturen har ökat med mellan 3 och 5 grader de senaste 40–50 åren, enligt rapporten Climate in Svalbard 2100 som har gjorts på uppdrag av den norska miljömyndigheten. Och om de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i samma takt som i dag kan Svalbard ha en medeltemperatur på en plusgrad vid år 2100. Det innebär en ökning på omkring tio grader från genomsnittet under perioden 1971–2000.

”Man kan säga att vi har förlorat ungefär två månader av vinter på Svalbard sedan 1970-talet”, säger Herdis Motrøen Gjelten som är klimatforskare vid Meteorologisk institutt i Norge.

De blötare vintrarna i kombination med den varmare marken gör att risken för skred och laviner ökar. Det är dåliga nyheter för Svalbards huvudort Longyearbyen som är byggd ovanpå permafrosten.

Efter flera laviner, varav en med dödlig utgång, pågår ett arbete med att säkra det lilla samhället från nya olyckor när frosten inte längre klarar av att hålla landskapet på plats. Många av de trähus som lyser upp bergssidan med sina karakteristiskt grälla färger håller på att rivas – det anses inte längre vara säkert att bo kvar vid Sockertoppens västra fot.

”Det har alltid gått skred här, men riskerna har förändrats. Numera kommer det alltid regn på vintern till skillnad från tidigare då det skedde kanske vart femte år. Med regn på snö bildas isytor som snön kan kana på”, säger Kim Holmén.

För att bromsa utvecklingen krävs att utsläppen minskar, enligt Holmén. Framför allt av koldioxid men också av metan, lustgas, freoner och andra kemikalier. Han hoppas att den snabba utvecklingen på Svalbard ska fungera som varningsklocka för resten av världen.

”Jordens klimat har alltid förändrat sig och kommer alltid att göra det. Men det vi har sett de senaste 40 åren är väldigt svårt att förklara med något annat än människans utsläpp av koldioxid och metan”, säger Holmén.

”Om vi genom trolleri skulle sluta med utsläppen i dag har vi redan bundit upp planeten till fortsatt uppvärmning i ett par decennier, på grund av de utsläpp som vi redan har gjort. Därför måste anpassning vara en del av vårt tankesätt för framtiden.”

Norges statsminister Erna Solberg reste nyligen till Longyearbyen för att se klimatförändringarna med egna ögon.

”Utvecklingen på Svalbard är en skrämmande signal om att det blir varmare, att det går snabbare och att det påverkar polarisens smältning så att havsnivåerna stiger. Det påverkar oss alla och är en viktig varning om att vi måste nå målen i Parisavtalet”, säger hon.

TT: Norge ligger i framkant kring mycket som gäller miljö och klimat. Samtidigt fortsätter ni att borra efter olja i Arktis där isarna smälter. Är inte det ett problem?
”Och Sverige fortsätter att bygga bilar som drivs av bensin och diesel”, svarar Solberg vasst.

”Problemet är vårt konsumtionsmönster. Utsläppen måste hanteras där de skapas och de skapas av efterfrågan. Norge gör ett stort jobb för att göra olja överflödigt, som att satsa på elbilar och annan teknologi. Men det är ingen skillnad på att hämta upp olja eller producera en bil med en gammeldags motor”, hävdar statsministern.

 

Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer