1515
Annons

Pandemin kastar om spelplanen för börsjättarna

Hållbarhetsarbetet under pandemin har gått bättre än förväntan, enligt en ny enkät med 20 svenska storföretag.

Foto:TT

Pandemin har inte slagit lika hårt mot bolagens hållbarhetsarbete som många fruktade för ett år sedan. Det visar en ny enkät gjord av Aktuell Hållbarhet och Dagens industri, riktad till 20 av Sveriges största börsbolag.

När samma enkät genomfördes för ganska exakt ett år sedan rankade bolagen risken att för negativ påverkan på hållbarhet som 2,55 på en femgradig skala från mycket liten risk till mycket hög risk. I dag är den genomsnittliga bedömningen av hur mycket covidpandemin faktiskt påverkat hållbarhetsarbetet 2,05, det vill säga ”Lite”.

Flera av företagen vittnar också om att det senaste årets utmaningar inte bara påverkat hållbarhetsarbetet negativt, utan lyfter även fram fördelar för hållbarhetsarbetet. Elekta EKTA B +0,50% Dagens utveckling , som tillverkar radioterapiutrustning för cancervård, säger till exempel att krisen på ett positivt sätt påverkat hållbarhetsarbetet genom att alla funktioner tvingats lära sig vara agila och vara förberedda på att ställa om verksamheter i hög takt.

”Till exempel handlar det om att vi blir mer och mer digitala. Det har bland annat medfört stora sänkningar av vårt klimatavtryck, framför allt från resor och till viss del i våra scope 2-utsläpp”, berättar Lisa Hjalmarsson Global Sustainability Manager på Elekta.

Den negativa påverkan som covidpandemin haft på Elektas hållbarhetsarbete handlar främst om att vissa hållbarhetsrelaterade aktiviteter inte kunnat genomdrivas i önskad takt, främst samarbeten med partners och leverantörer som påverkats av krisen.

Men även om oron för bakslag i närtid lagt sig så visar de nya svaren att allt fler företag börjat oroa sig för långsiktigt negativa konsekvenser av pandemin. 

På frågan ”Hur stor är risken att coronakrisen påverkar ert arbete på lång sikt” har flera företag höjt sina riskbedömningar.

Ett stort investmentbolag som vill vara anonymt har till exempel i år höjt sin bedömning från fjolårets ”låg risk” till ”hög risk” när det gäller hur covid kommer att påverka hållbarhetsarbetet på sikt. Bolaget ser bland annat hållbarhetsrisker för portföljbolagen samt en risk att portföljbolagen på grund av pandemin inte fullt ut ska lyckas ta tillvara på de möjligheter till värdeskapande som kommer från omställningen mot ett hållbart samhälle.

Ett annat företag som ser risker för en långsiktig påverkan är Fenix Outdoor FOI B -0,67% Dagens utveckling , som bland annat äger varumärkena Fjällräven, Naturkompaniet, Tierra och Primus. Fenix Outdoors hållbarhetschef Aki Bode menar att covidkrisen kan få långsiktiga negativa effekter på företagets proaktiva hållbarhetsarbete mot underleverantörer ute i världen. På frågan om långsiktiga risker väljer han ”hög risk”, fyra av fem.

”De effekter vi hittills kan se av pandemin på vårt hållbarhetsarbete är att vi inte kan engagera oss så mycket som planerat i våra underleverantörer”, säger han. 

Om pandemin fortsätter, till år 2022 eller längre, menar Aiko Bode att vissa hållbarhetsmål kopplade till leverantörsarbetet kan komma att påverkas negativt.

”För att nå våra mål som är satta utifrån Agenda 2030 så behöver vi interagera mer och skapa mer utbyte med våra leverantörer. Om pandemin fortsätter bortom 2022 så kommer vi att halka efter inom ett antal mål som vi satt upp”, säger han.

Flera av de tillfrågade hållbarhetscheferna ser dock positiva effekter på näringslivet hållbarhetsarbete i stort. 

”Under föregående år gjordes stora energi- och klimatbesparingar, världens koldioxidutsläpp minskade i linje med vad de behöver göra för att vi ska nå Paris-avtalet. Flera av dessa besparingar kan säkerligen vidmakthållas framåt då vi tvingats hitta nya lösningar, till exempel kring resor”, säger Castellums hållbarhetschef, Filip Elland.

Av de tillfrågade 20 företagen var det bara ett företag som uppgav att de permitterat hållbarhetspersonal. I det specifika fallet handlade det om tre personer som fått korttidspermittering. Flera andra företag uppgav att de haft omfattande permitteringar, men att just hållbarhetspersonalen fick jobba på som vanligt.

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

Återvunna solpaneler väntas bli mångmiljardmarknad

Marknaden för återvinning av solpaneler kommer uppstiga till 20 miljarder kronor 2026 och 40 gånger mer 2050, enligt den norska energikonsulten Rystad Energys senaste analys.

”Ett naturligt område för Sverige att briljera inom”, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Foto:ADAM IHSE / TT

I dag värderas den globala marknaden för återvinning av solpaneler, som kan innehålla silver, koppar, aluminium och flera sällsynta jordartsmetaller, till runt 1,7 miljarder kronor. Rystad Energy väntar sig att siffran kommer att stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år.

”Det låter rimligt. Solkraft är världens snabbast växande kraftslag och när man har exponentiell tillväxt går det väldigt fort. Det finns mycket att tjäna här och inte bara pengar. Det handlar också om miljövinsterna”, säger Anna Werner.

Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.
Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.Foto:Jann Lipka

Bland faktorerna som kommer driva utvecklingen är ökningen av antalet installerade solpaneler som väntas fortsätta öka framöver. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer installerad kapacitet från solkraft gå från 165 till 600 GW inom unionen fram till 2030. Det internationella energiorganet IEA räknar med att solkraft kommer stå för 40 procent av världens energiförsörjning 2050. 

Tillsammans med att efterfrågan på mineralerna solpanelerna innehåller ökar, vilket väntas leda till högre priser och osäkrare leveranserna, skapas ett ökat behov av återvinning, enligt Rystad Energy. 

”Redan i dag finns det i Sverige ungefär 100.000 solanläggningar vilket innebär att antalet paneler kan räknas i miljontal”, säger Anna Werner. 

En annan faktor som väntas ha en påverkan är ökade regleringar. Peter Bennich, expert på Energimyndigheten, uppger att EU arbetar med att öka kraven på att i produktionen av olika produkter förenkla för nedmonteringen och återvinningen av dem. 

”Det är en jätteviktig fråga eftersom vi ska gå mot ett cirkulärt ekonomisamhälle. Jag jobbar mest med energieffektivitet där det kommit mer ekodesignkrav på reparerbarhet och återvinningsbarhet på exempelvis kylskåp och lampor. Men nu har EU börjat ställa krav på alla produkter”, säger han. 

Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.
Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

För närvarande jobbar EU på krav om information från solpanelsproducenter om vilka mineraler som produkterna innehåller. 

”Det är ett viktigt steg eftersom det gör det lättare att återvinna panelerna. Nästa steg kan vara skärpta krav på hur insamlingen och återvinningen ska gå till samt vem som gör det. Annars får vi ett jätteberg av skrot som man inte kan ta hand om. Det gäller alla produkter”, säger Peter Bennich.  

Svensk Solenergi ser gärna att det redan nu börjar byggas en anläggning i landet för att kunna återvinna solpaneler. 

”Vi borde ha både en fabrik och en återvinningsanläggning. För mig är det här ett naturligt område för Sverige att briljera inom. Den största anläggningen ligger i Frankrike och det känns trist att ett så kärnkraftstungt land ligger före oss med en så viktig och uppenbart lukrativ solaffär”, säger Anna Werner. 

Något som också kan öka värdet av återanvändning och återvinning är ökade koldioxidskatter, enligt Rystad Energy. Både utvinning och raffinering av metaller leder till stora utsläpp.

”Jag vet egentligen inte varför det dröjer med en återvinningsanläggning. Det borde hänt i går. Vi går gärna in och är med i en satsning. Det vore bra för hela landet”, säger Anna Werner.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera