1515
Annons

Omställningen från rysk gas ska finansieras med utsläppsrätter

EU:s plan för att ställa om från beroendet av rysk gas ska delvis finansieras genom försäljning av fler utsläppsrätter. Något som går tvärtemot ett förslag från EU-parlamentets miljöutskott som vill minska antalet utsläppsrätter i högre takt.

Jytte Guteland.
Jytte Guteland.Foto:Fredrik Persson/TT

Under onsdagen presenterade EU sin RePower EU-plan som går ut på att fasa ut köp av rysk naturgas senast 2027. I det höjs målet för förnybar energi från 40 procent till 45 procent i EU:s energimix till 2030. Omställningen beräknas kräva investeringar i ny infrastruktur på 210 miljarder euro till 2027. Bland annat vill kommissionen lägga 30 miljarder euro på elnätet.

Investeringarna ska finansieras genom lån och bidrag. En del av summan, 20 miljarder euro, vill kommissionen dock få in från det europeiska utsläppsrättshandelsystemet ETS, vilket skulle innebära att det säljs fler utsläppsrätter än planerat. 

Planen går dock går stick i stäv med det förslag som EU-parlamentets miljöutskott röstade igenom bara dagen innan om en skärpning av EU:s system för utsläppsrätter. Förslaget, som under gårdagen beskrevs som ”historiskt”, har nu fått en rejäl törn.

Jytte Guteland, som har förhandlat förslaget i miljöutskottet för EU-parlamentets socialdemokrater är inte positiv till dagens besked.

”Finansiering genom utsläppshandelssystemet är fel väg att gå. Kommissionen skulle ha hittat andra lösningar. Det blir att ena handen inte gör samma sak som den andra”, säger hon.

I miljöutskottets revision av ETS beslutades det bland annat att plocka bort ett stort antal utsläppsrätter från marknaden samt tidigarelägga utfasningen av gratis utsläppsrätter till vissa industrier som flyget. Men det förslaget, precis som kommissionens, kommer att behöva röstas igenom i parlamentet för att träda i kraft.

”Jag tycker att kommissionen borde ta tillbaka sitt förslag och göra ett omtag. Det kan få effekten att priserna på utsläppsrätter går ned på ett sätt som inte är bra för systemet och för omställningen”, säger Jytte Guteland.

Lägre priser på utsläppsrätter skulle kunna innebära att det blir svårare för exempelvis fossilfria drivmedel att priskonkurrera. Det skulle också kunna innebära att det blir svårare att nå EU:s mål på 55 procent mindre växthusgasutsläpp till 2030. 

”Det låter som att man vill skruva på en kran man tycker är enklare att politiskt få igenom. Men man har glömt att utsläppshandelssystemet måste fungera långsiktigt.”

Jytte Guteland tror inte att kommissionens förslag kommer att gå igenom parlamentet helt intakt. 

”Kommissionen kan inte styra det här ensamt. Det kommer behöva strömlinjeformas med den gröna given och omställningen.”

Andra åtgärder i RePower EU-paketet var bland annat att solcellskapaciteten ska fördubblas och att solpaneler ska bli obligatoriska på nya byggnader. Satsningar på vätgas och biometan ska också göras. 

Kommissionen vill även snabba på tillståndsprocesserna för stora projekt inom förnybar energi. Målet är att korta dem till ett år från nuvarande sex till nio år.


Här är bolagen som vill ta solkraften till nästa nivå

Lövtunna, genomskinliga eller organiska? Efter många års dominans av kinesisk teknik rycker nu alternativa lösningar fram på solcellsmarknaden. Och flera svenska bolag står redo att ta solenergin till en ny nivå.

”Det är en explosiv utveckling”, säger professorn Marika Edoff.

Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.
Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.Foto:Lisa Öberg
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Mattias Josephson är affärsutvecklingschef på Epishine.Foto:Pax Engström Nyström
First North-noterade Midsummer säljer solceller för premiummarknader, bland annat som tak i olika utformning.
Mats Ljunggren är medgrundare och vd för Evolar, som satsar på tandemsolceller.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.

Solcellsmarknaden blir allt hetare. Bara i Sverige ökade den installerade effekten med 29 procent i fjol, enligt branschorganisationen Svensk Solenergi. Samtidigt slogs ett nytt globalt rekord för förnybar energikapacitet 2021, enligt IEA, som samtidigt spår att solenergi kommer stå för 60 procent av tillväxten inom förnybar energi i år.

Den kinesiska dominansen av kieselsolceller är stor, vilket gjort det svårt för alternativa lösningar att vinna marknadsandelar. Men både forskning och bolag rycker fram på nya fronter. 

Genomskinliga, så kallade direkta plasmoniska solceller, väntas till exempel kunna användas på alltifrån fönsterglas till smarta klockor. Tekniken befinner sig fortfarande i forskningsstadiet, men det svenska bolaget Peafowl Plamonics, som har tagit in nästan 50 miljoner kronor av bland andra Industrifonden och Wallenbergsstiftelsens Navigare Ventures, uppger att de nu har en bevisad teknik som är redo att utvecklas tillsammans med andra aktörer.

”Vi tänker oss dels att solcellerna kan användas för att göra elektronikprodukter självförsörjande, men också i dynamiska fönster som kan skifta i tonerna beroende på hur ljust det är ute. I många äldre byggnader där man inte får förändra så mycket kan det vara en stor möjlighet för eftermontering och vi har just nu ett samarbete med en världsledande fönstertillverkare”, säger Susanne Segeblad, marknadschef på bolaget.

En annan lovande teknik är organiska solceller, som är materialsnålt och kan tillverkas utan giftiga ämnen. Dessutom är de extremt tunna, lätta och har potential att bli billiga. Svenska bolaget Epishine, som tagit in tagit in omkring 190 miljoner kronor från bland andra Axsol och Karl-Johan Perssons investmentbolag Philian, satsar på organiska solceller som kan ersätta batterier i teknik och på längre sikt även byggnadsintegrationer och solcellsparker. 

”Våra inomhussolceller undviker mikrokortslutningar som normalt är ett problem i printade solceller, vilket gör att vi kan behålla en väldigt bra verkningsgrad i svagt ljus. Vi kan också printa alla lager tunnare och med mer kostnadseffektiva material, vilket ger oss fördelar på marknaden för byggnadsintegerade solceller och solcellsparker”, säger Epishines affärsutvecklingschef Mattias Josephson.

Mest lovande för storskalig användning, tycker Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, är tandemsolpaneler. En solcell av supermaterialet perovskit läggs då ovanpå en traditionell kiselsolcell, vilket ger betydligt högre verkningsgrad än bara ett enkelt lager.

”Hela världen håller just nu på att ta ett tekniksprång från ett lager till två”, säger hon.

Svenska Evolar, som backas med omkring 50 miljoner kronor av bland annat Vinnova och det norska energibolaget Magnora, menar att deras teknik på så vis ökar elproduktionen med 25-30 procent jämfört med enlagerskiselsolceller på motsvarande yta. Trots att konkurrensen från Kina är hård är vd Mats Ljunggren övertygad om att de kan nå ut med sin produkt.

”En premiumsolpanel som ger mer el under hela sin livstid och dessutom ser snygg ut - den kan man ta upp till 100 procent mer betalt för på marknaden. Därför finns det en marknad för oss som säljer ny teknik”, säger han.

Svenska First North-noterade Midsummer har också valt att satsa på premiumprodukter, men av ett annat slag. De använder sig av tunnfilmsteknik där de formar ett tunt lager solceller efter plåttak och säljer antingen för att lägga på befintliga tak eller som en helhetslösning. Bolaget, med ett börsvärde på 593 miljoner kronor, har också utvecklat solceller för lastbilar i ett samarbete med bland annat Scania och Uppsala universitet, som ska tas i drift i september i år.

”Det känns som en bra och framkomlig väg för att kunna konkurrera”, säger Marika Edoff.

Läs mer: Elkrisen ger boom för solceller 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?