Omställningen från rysk gas ska finansieras med utsläppsrätter

Solcellsmarknaden blir allt hetare. Bara i Sverige ökade den installerade effekten med 29 procent i fjol, enligt branschorganisationen Svensk Solenergi. Samtidigt slogs ett nytt globalt rekord för förnybar energikapacitet 2021, enligt IEA, som samtidigt spår att solenergi kommer stå för 60 procent av tillväxten inom förnybar energi i år.

Den kinesiska dominansen av kieselsolceller är stor, vilket gjort det svårt för alternativa lösningar att vinna marknadsandelar. Men både forskning och bolag rycker fram på nya fronter. 

Genomskinliga, så kallade direkta plasmoniska solceller, väntas till exempel kunna användas på alltifrån fönsterglas till smarta klockor. Tekniken befinner sig fortfarande i forskningsstadiet, men det svenska bolaget Peafowl Plamonics, som har tagit in nästan 50 miljoner kronor av bland andra Industrifonden och Wallenbergsstiftelsens Navigare Ventures, uppger att de nu har en bevisad teknik som är redo att utvecklas tillsammans med andra aktörer.

”Vi tänker oss dels att solcellerna kan användas för att göra elektronikprodukter självförsörjande, men också i dynamiska fönster som kan skifta i tonerna beroende på hur ljust det är ute. I många äldre byggnader där man inte får förändra så mycket kan det vara en stor möjlighet för eftermontering och vi har just nu ett samarbete med en världsledande fönstertillverkare”, säger Susanne Segeblad, marknadschef på bolaget.

En annan lovande teknik är organiska solceller, som är materialsnålt och kan tillverkas utan giftiga ämnen. Dessutom är de extremt tunna, lätta och har potential att bli billiga. Svenska bolaget Epishine, som tagit in tagit in omkring 190 miljoner kronor från bland andra Axsol och Karl-Johan Perssons investmentbolag Philian, satsar på organiska solceller som kan ersätta batterier i teknik och på längre sikt även byggnadsintegrationer och solcellsparker. 

”Våra inomhussolceller undviker mikrokortslutningar som normalt är ett problem i printade solceller, vilket gör att vi kan behålla en väldigt bra verkningsgrad i svagt ljus. Vi kan också printa alla lager tunnare och med mer kostnadseffektiva material, vilket ger oss fördelar på marknaden för byggnadsintegerade solceller och solcellsparker”, säger Epishines affärsutvecklingschef Mattias Josephson.

Mest lovande för storskalig användning, tycker Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, är tandemsolpaneler. En solcell av supermaterialet perovskit läggs då ovanpå en traditionell kiselsolcell, vilket ger betydligt högre verkningsgrad än bara ett enkelt lager.

”Hela världen håller just nu på att ta ett tekniksprång från ett lager till två”, säger hon.

Svenska Evolar, som backas med omkring 50 miljoner kronor av bland annat Vinnova och det norska energibolaget Magnora, menar att deras teknik på så vis ökar elproduktionen med 25-30 procent jämfört med enlagerskiselsolceller på motsvarande yta. Trots att konkurrensen från Kina är hård är vd Mats Ljunggren övertygad om att de kan nå ut med sin produkt.

”En premiumsolpanel som ger mer el under hela sin livstid och dessutom ser snygg ut - den kan man ta upp till 100 procent mer betalt för på marknaden. Därför finns det en marknad för oss som säljer ny teknik”, säger han.

Svenska First North-noterade Midsummer har också valt att satsa på premiumprodukter, men av ett annat slag. De använder sig av tunnfilmsteknik där de formar ett tunt lager solceller efter plåttak och säljer antingen för att lägga på befintliga tak eller som en helhetslösning. Bolaget, med ett börsvärde på 593 miljoner kronor, har också utvecklat solceller för lastbilar i ett samarbete med bland annat Scania och Uppsala universitet, som ska tas i drift i september i år.

”Det känns som en bra och framkomlig väg för att kunna konkurrera”, säger Marika Edoff.

Läs mer: Elkrisen ger boom för solceller