Ökning av anmälningar hos DO – flest ärenden med etnisk tillhörighet

Antalet anmälningar, tips och klagomål om diskriminering som inkom till DO ökade dramatiskt under förra året, enligt en ny rapport. Skälen är flera. Flest är anmälningarna när det gäller etnisk tillhörighet. 

DO Lars Arrhenius.
DO Lars Arrhenius.

År 2020 inkom 3524 anmälningar, tips och klagomål till DO. Det är en ökning med 34 procent sedan 2019, då antalet landade på 2631 anmälningar.

En stor del av ökningen kom dock efter september, den månad då myndigheten införde ett nytt, förenklat webbformulär för tips och klagomål.

Enligt DO går det inte att säga att det nya formuläret är enda förklaring till ökningen, men det anses vara en bidragande orsak. 

”Syftet med formuläret är att göra det enklare att göra anmälningar. Då kan man se att det skedde en rejäl ökning. Samtidigt har det varit en kontinuerlig ökning av antalet anmälningar under hela den period som vi nu redovisar statistik för, 2015–2020”, säger DO Lars Arrhenius som själv tillträdde sin tjänst den 1 december i fjol. 

Han påpekar att även om formuläret har förenklats, är ökningen efter att det infördes ett tecken på att människor ger uttryck för att de på olika sätt utsätts för diskriminering. 

”Det här är en tydlig signal från människor att man upplever sig utsatt för diskriminering. Och det bekräftar att DO:s verksamhet är angelägen för den enskilde och att det krävs insatser för att motverka och förebygga diskriminering i Sverige”, säger han. 

Vad den långsiktiga ökningen beror på har myndigheten dock ännu inte fördjupat sig i. 

”Det här är en deskriptiv rapport. Framåt ska vi analysera det här och försöka besvara frågan om varför antalet anmälningar ökar. Men det är allvarligt att det hela tiden ökar. Jag hoppas att vi med rapporten kan medvetandegöra problemet så att fler agerar mot det.” 

Enligt DO:s rapport är de vanligaste diskrimineringsgrunderna som anges etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Etnisk tillhörighet finns med i 40 procent av de anmälningar som inkommer till myndigheten.

”Det är allvarligt, men det är svårt att säga vad det beror på. Även här ser vi en ökning under en längre tid. Det är ett år sedan Black Lives Matter uppmärksammades mer i Sverige, det har varit mycket reportage som ökar människors medvetenhet. Det är svårt att säga om det är diskrimineringen eller medvetenheten som har ökat”, säger Lars Arrhenius. 

Läs mer om mångfald i näringslivet:

Mångfaldskris i finansbranschen – ”det pågår en brain drain”

Professorn: ”Omöjligt bli ledande finanscentrum om vi missar talangerna”

Storbanken mörkar mångfalden – ”lite sämre när det gäller utanför Europa”

Hennes bok vill kasta ljus på företagens mångfaldsparadox


Innehåll från NordeaAnnons

Nordea siktar på nettonollutsläpp

Redan 2023 vill Nordea att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent.
Redan 2023 vill Nordea att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent.

Storbankernas roll i samhällets klimatomställning är stor. För att ta detta ansvar har Nordea nu satt upp ett långsiktigt mål om att nå nettonollutsläpp senast år 2050. Redan 2030 ska koldioxidutsläppen från utlånings- och investeringsportföljerna ha reducerats med 40–50 procent och även de interna utsläppen ska ned med 50 procent.

– Det kommer att krävas stora insatser för att nå dit, men detta är insatser som vi måste ta oss an. Vi har skapat en ny affärsstrategi för att bli en hållbar bank. Det är alltså inte en hållbarhetsstrategi vid sidan av, utan en grundpelare för hela verksamheten, berättar Anders Langworth, hållbarhetschef på Nordea.

2023 vill Nordea kunna uppnå flera delmål. Här handlar det bland annat om att 25 procent av allt nytt sparande ska vara i Nordeas utbud med hållbarhetsfokus och att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent. Banken vill också arbeta tillsammans med stora företagskunder för att tillsammans sätta långsiktiga planer som styr mot Parisavtalet, nationella mål och FN:s 17 hållbarhetsmål. 

Utbildar rådgivare i hållbarhet

– Vi ser ökade förväntningar på att flera branscher ska ställa om och minska utsläppen. Företagen måste därför skapa lösningar som går i linje med dessa förväntningar. Vår plan här är att jobba med våra kunder för att hitta dessa hållbara lösningar och på så sätt driva utvecklingen åt rätt håll. Vi gör verkligen denna resa tillsammans med våra kunder, säger Anders Langworth.

Sedan i fjol arbetar Nordea aktivt med att utbilda sina rådgivare inom hållbarhetsfrågor för att kunna ha en ännu bättre kunddialog kring hållbarhet och vilka möjligheter som finns – något som gav resultat direkt. Under 2020 ökade efterfrågan betydligt, både på sparande och lån. 

– Dels handlar den kraftiga ökningen om att våra kunder blir allt mer medvetna och värdesätter möjligheten att välja sparande med hållbarhetsfokus, gröna bolån eller grön finansiering. Men sedan ser vi också att ju mer vi ökar kunskapen kring hållbarhet hos våra rådgivare, desto mer intresse ser vi från kunderna, säger Anders Langworth. 

Jobbar aktivt mot etappmål för att nå 2050-målet

2050 kan tyckas vara långt bort, men bakom det långsiktiga målet finns en struktur för hur omställningen ska gå till. Det fungerar inte i praktiken att göra en totalomvändning över en dag, även här måste bankernas stora samhällspåverkan tas i beaktning menar Anders Langworth.

– Eftersom samhället står inför en enorm omställning måste den ske i ordnad takt, så att verksamheter har en möjlighet att följa med i förändringen och att såväl sociala, miljömässiga och samhällsnödvändiga aspekter tas med i beräkningen. Vi måste hela tiden tänka på effekterna av vårt handlande, säger han och fortsätter:

– Men sedan tror jag att alla är överens om att vi inte har tid för något bakåtlutat hållbarhetsarbete. 2030-målen är det som är viktigast nu. Det och 2023-delmålen är det vi styr emot för att landa i nettonollutsläpp senast 2050. Bakom våra 2023-mål har vi årsplaner med tydliga initiativ.

Läs mer om Nordeas hållbarhetsarbete här.

Om Nordea

Nordea är en fullservicebank som finns i 20 länder med hemmamarknader i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Nordea integrerar hållbarhetsperspektivet i alla delar av verksamheten och har en ledande roll i att ta fram kunderbjudanden med hållbarhetsfokus, samt har varit med och skapat flera av de mest omfattande globala branschsamarbetena kring hållbarhet, tillsammans med FN:s miljöprograms finansinitiativ.

Mer från Nordea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nordea och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?