Annons

”Obligationsmarknaden har i princip dött”

För att kunna emittera en obligation i dag måste den vara grön eller hållbar, menar Sophie Nachemson-Ekwall, expert på social hållbarhet på PwC Sverige. Just social hållbarhet håller emot bra, inte minst för fastighetsbolagen.  

Sophie Nachemson-Ekwall, expert på social hållbarhet på PwC Sverige.
Sophie Nachemson-Ekwall, expert på social hållbarhet på PwC Sverige.

Det är inte bara tufft på världens aktiemarknader, utan även på obligationsmarknaderna. Efter en lång period i en lågräntemiljö har snabba räntehöjningar från centralbankerna pressat priserna på obligationsmarknaden och ökat osäkerheten. Sektorer med höga risker och stor upplåning, som fastigheter, har pressats extra hårt. 

”Obligationsmarknaden har i princip dött. Ska du emittera en företagsobligation i dag ska den vara grön och hållbar, det har blivit en hygienfaktor och gäller i allra högsta grad fastighetssektorn som står för mer än hälften av upplåningen på den svenska obligationsmarknaden”, säger Sophie Nachemson-Ekwall, expert på social hållbarhet på PwC Sverige och med bakgrund som forskare på Handelshögskolan. 

Men även hållbara obligationer har tappat. Under årets första kvartal backade marknaden för gröna, sociala, hållbara och hållbarhetslänkade obligationer 11 procent från fjolårets fjärde kvartal och 28 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Totalt landade kvartalet på emissioner värda 203 miljarder dollar globalt, enligt en rapport från kreditvärderingsinstitutet Moody's. 

För helåret räknar Moody's med att nivån kommer att vara oförändrad jämfört med 2021, vilket innebär emissioner värda cirka 1.000 miljarder dollar. Av detta väntas 550 miljarder dollar gå till gröna, 125 miljarder dollar till sociala och 150 miljarder dollar till hållbarhetslänkade obligationer. 

Sociala obligationer fick ett rejält uppsving under pandemin, inte minst genom EU:s SURE-program som upprättades för att skydda arbetstillfällen och arbetstagare som drabbats hårt av pandemin. Programmet fick mandat att låna upp till 100 miljarder euro på kapitalmarknaderna. 

”I spåren av dessa satsningar har marknaden för sociala obligationer gått in i ett lite långsammare tempo. Antalet lån har ökat men volymerna har gått ned”, säger Sophie Nachemson-Ekwall. 

I januari i år lyckades fastighetsbolaget SBB SBB B +15,72% Dagens utveckling emittera en social obligation på motsvarande drygt 7 miljarder kronor till negativ ränta. Löptiden är två år och ger SBB möjlighet att förtidsinlösa efter ett år. 

Fastighetsbolagen Trianon TRIAN B +2,05% Dagens utveckling och Hemsö har tidigare emitterat hållbarhetsobligationer med såväl gröna som sociala ingredienser. Både Kommuninvest och SEK har obligationer med sociala ramverk som de hoppas kunna fylla upp med lån från kommuner respektive exportindustrin. 

Även andra sektorer än fastighetsbranschen har visat intresse för att ge ut sociala obligationer. I fjol gav medicinteknikbolaget Getinge GETI B +0,80% Dagens utveckling ut en social obligation om 570 miljoner kronor i syfte att utöka produktionen av produkter som räddar liv, inte minst andningsmaskiner för att hantera covid, och i slutet av 2021 emitterade strålknivsbolaget Elekta EKTA B +0,52% Dagens utveckling en hållbarhetslänkad obligation som enbart fokuserade på att öka den globala tillgången till cancervård på eftersatta marknader. 

”Investmentbolagen har också börjat använda sig av hållbarhetslänkade obligationer med sociala mål. Förra året gav Kinnevik KINV B +0,82% Dagens utveckling ut en obligation kopplat till mål som att dra ner växthusgaser i portföljbolagen och en viss andel investeringar i företag ledda av kvinnliga entreprenörer. Även EQT EQT +0,17% Dagens utveckling har en obligation med mål att öka andelen kvinnor på ledande positioner”, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Swedbank publicerade nyligen ett socialt ramverk, och kan bli första bank som ger ut en social obligation, där bland annat social housing i Baltikum ingår.

Samtidigt pågår ett skifte bort från obligationsmarknaden till vanliga banklån.

”Med en obligationsmarknad där köpare och säljare inte når varandra ser vi ett ökat intresse från fastighetsbolagen att ta banklån. Bankerna har redan mycket krediter med gröna mål. Vad vi ser nu är ett växande intresse för bankkrediter med sociala mål, och då är fastighetsbolagen först ut. Det förklaras delvis av att bankerna skrivit på Principle of Responsible Banking, vilket gör att de måste tänka både grönt och socialt i sin utlåning”.

I början av november tecknade Trianon ett hållbarhetslänkat lån på 1,9 miljarder kronor hos Handelsbanken. Lånet som är länkat till sociala och gröna mål syftar till att skapa en mer inkluderande bostadsmarknad, öka tryggheten och minska klimatpåverkan.  

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera