1515

Nytt vegokött når hundratals svenska butiker: ”Vi har producerat 120 ton”

Den lilla och välkända cashewnöten växer på ett större ”äpple” som vanligen slängs efter skörden. Svenska Cashewmeetly tar istället tillvara på frukten och gör vegokött av det. Uppbackade av livsmedelsjätten Axfood lanseras nu produkten brett.

”Det är en otrolig möjlighet att komma upp i sådana stora volymer direkt”, säger Cashewmeetlys grundare Linnéa Falkinger.

Cashewmeetlys grundare Linnéa Falkinger.
Cashewmeetlys grundare Linnéa Falkinger.Foto:Evelina Carborn

En mängd vegokött har lanserats de senaste åren till följd av en växande efterfrågan. Svenska Cashewmeetly som nu lanserar sitt alternativ sticker ut genom att ta tillvara på en naturlig spillprodukt – och med en bred lansering.

Genom ett samarbete med livsmedelsjätten Axfood kommer det nya vegoköttet att vid säljstart finnas tillgängligt i över 300 butiker, samt på bolagets nätbutik och som färdiglagat alternativ på Urban Deli-restauranger.

Bakom det nya vegoköttet står entreprenören Linnéa Falkinger. Första gången hon kom i kontakt med cashewäpplen var när hon blev bjuden på en gryta i Senegal.

”Jag trodde först att det var kött i grytan, det var en köttig konsistens så jag frågade vilken typ av kött det var eftersom jag inte kunde identifiera det, men det visade sig att det var cashewäpplen”, säger hon.

Cashewäpplen är den frukt som cashewnötter växer på. Den ser ut som en paprika och i botten på varje frukt växer en cashewnöt. Cashewäpplet anses dock vara en restprodukt i framställningen av nötterna och kasseras därför vid skörd.  

För varje 10 kilo cashewnötter som framställs får man ut 90 kilo äpplen. I Afrika som står för en majoritet av odlingen ruttnar varje år 16 miljoner ton cashewäpplen bort.

Mot bakgrund av att så stora mängder ätbart kasseras ville Linnéa Falkinger skapa något som skulle ta tillvara på matsvinnet på ett hållbart sätt och även hade en positiv påverkan på samhället. Idén som växte fram var ett vegokött baserat på cashewäpplen. 

”Jag såg den ökade efterfrågan på naturliga vegoprodukter och möjligheterna för cashewäpplen på den marknaden”, säger hon.

Idén bar hon med sig in i en utbildning inom hållbar livsmedelsproduktion. Genom en livsmedelsinkubator kom hon sedan i kontakt med Axfood. Att gå in i en konsultroll gällande utvecklingen till en färdig produkt var ett första test från livsmedelsjätten.

”Det är en helt ny modell att gå in i ett projekt när det inte finns en färdig produkt. Men produkten var så pass intressant att vi valde att testa. Det är från ett hållbarhetsperspektiv en väldigt bra produkt”, säger Johan Neuman, affärsområdeschef på Axfoods inköps- och logistikföretag Dagab.

För Linnéa Falkinger gjorde samarbetet att hon snabbt kunde utveckla sin produktion och få komma ut på marknaden stort.

”Innan årets slut har vi räddat över 1.000 ton färska Cashewäpplen till vegokött och det är en otrolig möjlighet att komma upp i sådana stora volymer direkt. Steget från liten nystartad livsmedelsproducent till stora volymer tar ofta flera år och de flesta kommer aldrig ens dit” säger hon.

Förutom Axfood har även vegoprofilen Gustav Johansson varit en del i samarbetet med det nya vegoköttet. 

Cashewmeetly består enbart av förädlat cashewäpple. Frukterna köps från de lokala bönderna och torkas sedan på plats genom en speciell process, något som måste göras snabbt eftersom frukten börjar brytas ned redan efter sju timmar. 

”Genom att vi köper upp äpplena direkt från de lokala bönderna så skapar vi ett mervärde, vi köper något av bönderna som annars kastas”, säger Linnéa Falkinger. 

Produktionen av cashewnötter har under de senaste åren blivit ifrågasatt efter att det framkommit att arbetarna, som skalar nötterna, ofta inte har tillräcklig skyddsutrustning mot den frätande vätskan som finns i skalet. Enligt Linnéa Falkinger finns ingen sådan problematik kring cashewäpplen eftersom äpplet och nötterna skiljs åt innan processen med nötterna börjar. 

Förutom att vegoköttet är hållbart ur miljösynpunkt ville Linnéa Falkinger också att det skulle vara ett hållbart alternativ ekonomiskt. Dels att lokala arbetare får skäliga löner men också att de ska vara ekonomiskt för konsumenten. Då produkten är torkad växer vikten gånger tre vid tillagning, vilket gör att priset för en portion ligger på åtta kronor. 

”Mitt mål har alltid varit att få upp så stora produktionsvolymer som möjligt där vi kan ta till vara på stora volymer spillfrukt och samtidigt generera maximalt med schysta arbetstillfällen på plats i produktionslandet. Så stora volymer med små marginaler. Hellre det än att det ska bli en exklusiv produkt i små volymer som i slutändan inte bidrar till det som är viktigt för mig”, säger hon.

En plan för framtiden är att inte bara skapa arbetstillfällen i Senegal utan att också återinvestera delar av vinsten.

”Målet är en icke-vinstdrivande organisation som återinvesterar i Senegal och delar ut delar av vinsten till olika lokala projekt för barn och ungas utbildning och erbjuder mikrolån till små lokala entreprenörer i produktionsländerna”, säger hon. 

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?