1515

Nytt ramverk på gång: Kommer naturen få ett eget Parisavtal?

I veckan riktas världens ögon mot ett område som enligt många är lika brinnande som klimatfrågan. Världens ledare tar de första stegen för att enas om ett nytt och tuffare ramverk för biologisk mångfald, något som kan få stor påverkan inte minst på den nya EU-taxonomin.

Foto:Bertil Pettersson / Naturfotograferna /IBL Bildbyrå

Efter att ha enats om ett ramverk för klimatet är det nu dags för världens länder att skapa en motsvarande plan för att vända trenden med minskande biologisk mångfald.

Den 11 oktober i Kunming startar det 15:e partsmötet (COP15) i FN:s konvention om biologisk mångfald. På grund av pandemin kommer dock inga nationella delegationer att fysiskt finnas på plats, vilket innebär att inga förhandlingar kommer att äga rum. I stället återupptas mötet i månadsskiftet april–maj 2022, då förhoppningen är att världens ledare ska kunna enas kring ett gemensamt ramverk för att skydda natur och ekosystem.

Toppmötet är det största sedan motsvarande möte hölls i Japan 2010 och mynnade ut i den så kallade Nagoya-planen med 20 mål som skulle uppfyllas till 2020. Planen för mötet i Kunming är att enas om en ny uppsättning mål fram till 2030.

Torbjörn Ebenhard är forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, CBM, vid SLU, samt svensk förhandlare i FN:s konvention om biologisk mångfald. Enligt honom är de stora diskussionsområdena inför konferensen frågan om hur brett mandat FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) egentligen har, hur arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald kan fördelas på ett rättvist sätt mellan världens länder och på vilken ambitionsnivå man ska lägga målen.

Han tror inte att diskussionerna kommer att leda fram till ett bindande ramverk av samma typ som det så kallade 1,5 gradersmålet, eller Parisavtalet.

Torbjörn Ebenhard är forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Anders Enetjärn, grundare av miljökonsultföretaget Ecogain.
Torbjörn Ebenhard är forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Anders Enetjärn, grundare av miljökonsultföretaget Ecogain.

”Målen kan vara väldigt ambitiösa och gälla på global skala, men för varje enskilt land innebär de inte ett bindande åtagande. Varje land måste bidra till att det globala målet nås, men bestämmer själva hur det ska göras. Det är fortfarande teoretiskt sett möjligt för COP-15 att formulera nationella åtaganden, så att de blir bindande på samma sätt som i Parisavtalet, men så ser inte diskussionen ut nu”, säger han.

Minskad biodiversitet har i flera år i rad lyfts fram som en av de största globala riskerna av World Economic Forum. Trots det betraktas det av många svenska bolag fortfarande som en icke-fråga, enligt Anders Enetjärn, grundare av miljökonsultföretaget Ecogain.

Enligt Ecogain Biodiversity Index har endast 21 procent av de största svenska bolagen någon form av policy eller mål för biologisk mångfald, en ökning från fjolårets 18 procent. Endast 9 procent har ett skarpt biodiversitetsmål.

”Det är oerhört få bolag som sätter mål för biodiversitet och många har över huvud taget inte adresserat frågan i sina framtidsanalyser”, säger Anders Enetjärn.

Han tror att ett nytt och tuffare ramverk kommer att öka näringslivets fokus på biologisk mångfald rejält, inte minst då ett sådant väntas ligga till grund för hur tungt frågan väger i andra regelverk.

”Skulle FN exempelvis sätta ett mål för 2030 som innebär noll förlust av biologisk mångfald (No Net Loss) kommer det få stor påverkan på andra regelverk, som EU-taxonomin”, säger han.

 


Innehåll från GIABAnnons

Så erbjuder GIAB strategiskt och praktiskt konsultstöd i omställningen till en cirkulär ekonomi

Andreas Anderholm Pedersen, hållbarhetschef på GIAB och Emma Nilsson, hållbarhetskonsult.
Andreas Anderholm Pedersen, hållbarhetschef på GIAB och Emma Nilsson, hållbarhetskonsult.

Världen är ungefär åtta procent cirkulär – men för att nå de globala hållbarhetsmålen behöver den andelen öka avsevärt. Hållbarhetsaktören GIAB ser en stark potential och vill nu hjälpa andra företag och organisationer i hur man bäst ställer om till en cirkulär verksamhet. 

– Vi har gjort det själva och kan bidra med den praktiska kompetensen, säger Andreas Anderholm Pedersen, hållbarhetschef på GIAB.

GIAB grundades 2012 och har snabbt etablerat sig som en viktig aktör inom återbruk och hållbarhet, med kunder och samarbetspartners inom allt från försäkringsbranschen till e-handeln. Gemensamt för de olika affärsområdena är att de utgår från bolagets kärna: filosofin om den cirkulära ekonomin.

– Cirkulär ekonomi handlar i grunden om att frikoppla ekonomisk tillväxt från miljöpåverkan. Genom att återbruka i stället för att producera och konsumera nytt minskar trycket på jordens resurser och saktar ner systemet, menar Andreas.

Ett praktiskt exempel på hur de arbetar med den cirkulära modellen är webbshopen returhuset.se, där en mängd olika produkter säljs som först genomgått en bedömning, gradering och värdering innan de slutligen rekonditioneras och görs redo för försäljning. 

GIAB Consulting

Att bedriva verksamhet utan att påverka miljön är inte omöjligt, men det kräver kunskap och omställning. GIAB har under de senaste åren tagit all den erfarenhet de har i organisationen och utvecklat affärsområdet GIAB Consulting. De har bland annat samarbetat med IKEA för att utveckla deras återbruksarbete, något som resulterade i att GIAB var med och utformade världens första IKEA-second hand-butik med tillhörande renoveringsverkstad. De har dessutom hjälpt till att ta fram Sveriges första klimatneutrala måleritjänst tillsammans med Schööns måleri.

– Vi blev utvalda tack vare den praktiska hands on-expertisen vi besitter när det kommer till cirkulär ekonomi. Vi är inte bara strategiska, utan får saker att hända säger Emma Nilsson som jobbat som hållbarhetskonsult på GIAB i över två års tid.

Cirkulär ekonomi halva lösningen

Efterfrågan på cirkulär expertishar ökat de senaste åren och GIAB ser hur de kan spela en fortsatt viktig roll i att få företag att ställa om till en mer hållbar verksamhet.

– Återbruk är en liten bransch som befinner sig under stark tillväxt. Vi måste alla bli bättre – en cirkulär omställning är halva lösningen på klimatkrisen, avslutar Andreas.

Om GIAB

GIAB:s kärnverksamhet ligger i att utveckla, implementera och kommersialisera affärsmodeller baserade på cirkulär ekonomi. Konsultverksamheten erbjuder spetskompetens och rådgivning inom områdena cirkulär affärsutveckling, hållbara investeringar, hållbar produkt- och designutveckling, hållbart varumärkesbyggande, hållbarhetsredovisning samt klimatkalkyleringar.

Läs mer på www.giabnordic.se 

 

Mer från GIAB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GIAB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?