1515
Annons

Nytt projekt ska bekämpa organisationers ”färgblindhet”

Genom utbildning kan anställda lära sig se att hudfärg faktiskt spelar roll. Det visar Länsstyrelsens just avslutade projekt Vidga Normen.

”I dag har vi en diskrimineringslagstiftning som inte implementeras”, säger utbildningsledare Kitimbwa Sabuni.

Genrebild till vänster. Kitimbwa Sabuni, Länsstyrelsen Stockholm, till höger.
Genrebild till vänster. Kitimbwa Sabuni, Länsstyrelsen Stockholm, till höger.Foto:Claudio Bresciani/TT
Kitimbwa Sabuni, Länsstyrelsen Stockholm.
Kitimbwa Sabuni, Länsstyrelsen Stockholm.

Att färgen på din hud spelar roll för hur du blir bemött i arbetslivet borde vid det här laget vara en väl etablerad sanning. Ändå verkar det vara svårt för de flesta av oss att aktivt agera mot de strukturer som vi alla är en del av.

I det tre år långa projektet Vidga Normen har deltagare från såväl offentlig som privat sektor fått arbeta med just de här frågorna. Och erfarenheten därifrån visar att de flesta har kunnat släppa den färgblindhet de initialt burit på – även om det kan ta tid.

”Om man tycker att hudfärg inte spelar någon roll, då är det svårt att se hur fokus på hudfärg skulle kunna minska diskrimineringen. Men genom utbildning har deltagarna efter ett tag insett att diskriminering på grund av hudfärg är något man måste lyfta och arbeta aktivt kring. Det har varit en viktig förflyttning”, säger Kitimbwa Sabuni.

Sabuni är utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm och utbildare i Vidga Normen. Utgångspunkt i hans arbete är diskrimineringslagen, vilken säger att diskriminering inte får förekomma på arbetsplatser och att arbetsgivare har en skyldighet att arbeta aktivt med frågorna. Det gäller för samtliga sju diskrimineringsgrunder, där hudfärg sorterar under etnisk tillhörighet.

”I dag har vi en lagstiftning som inte implementeras, vilket framgår i den statliga utredning som sett över diskrimineringslagen. Enligt forskningen kan det ha olika orsaker. Arbetsgivaren kanske inte förstår vad som ska implementeras, kanske saknar verktygen eller kunskapen – eller så vill man helt enkelt inte implementera lagen”, säger Kitimbwa Sabuni.

En ambition i projektet har sålunda varit att bygga förståelse kring lagstiftningen och beskriva hur ett antirasistiskt arbete kan gå till i praktiken. Men att insikten om hudfärgens betydelse landar intellektuellt hos deltagarna, innebär inte att de per automatik tar den till sig på ett emotionellt plan. 

”Det kan ta längre tid. Vår erfarenhet från projektet är att människor har en investering i färgblindhet.”

En annan fråga deltagarna fått utforska är viljan till förändring, vilken enligt Kitimbwa Sabuni är tämligen förbisedd.

”Det är lätt att tänka att alla vill följa lagen, men vår erfarenhet är att inte alla vill det i praktiken. En del tycker att det känns obehagligt att prata hudfärg, att det är rasistiskt i sig.”

Hur ser processen ut hos deltagarna – vad är det som gör att de till slut lämnar sin färgblindhet?
”Vi människor kan ju ha en massa outforskade förmodanden. Färgblindheten är kulturellt betingad, något man har socialiserats in i. Nu hamnar man i rum där vi utforskar de här antagandena. Om det nu är så att färgblindhet är bra, varför är inte könsblindhet bra? Hur går det ihop? När man går igenom den processen, då tror jag att man kan förflytta sig.”

Ni har fått kritik för att använda ett elitistiskt språk. Deltagare upplever att det finns en rädsla för att inte uttrycka sig korrekt. Vad säger du om det?
”Arbetet mot diskriminering är ett kunskapsfält med ett visst språk. Begrepp som normkritik, maktordning och mikroaggression kan uppfattas som elitistiska eller akademiska men det ändrar inte att de är väldigt användbara. I min mening har vi genom Vidga Normen gjort ett bra jobb med att tillgängliggöra språket och därmed öppna upp kunskapsfältet. Det visar sig inte minst i att deltagarna efter utbildningen är mycket säkrare på hur de ska uttrycka sig”, säger Kitimbwa Sabuni.

Vad kan du ge för tips till företag som vill skapa inkluderande arbetsplatser?
”Jag tror att man i enlighet med diskrimineringslagens krav på kartläggning av arbetsförhållanden kan utforska vilka normer i organisationen som skulle kunna leda till sexistiska eller rasistiska eller funkofobiska beteenden. Man kan ställa frågor eller göra enkäter som handlar om just det. Vilken är den typiska medarbetaren? Kön, hudfärg? Kan det påverka kulturen som råder? Gör man det så kan man upptäcka saker om sig själv som man inte visste fanns där.”

Ett annat tips, tycker Kitimbwa Sabuni, är att se över hur kompetens värderas inom företaget. 

”Diskrimineringslagen instruerar arbetsgivare att fråga sig om det kan finnas diskriminering inbyggt i organisationens praktiker. Behöver HR utveckla sina förmågor? Ska kompetens inom jämlikhet kopplat till hudfärg bedömas som något meriterande? Det är frågor man kan ställa sig.”

 


Vd:n kritisk till ryckig klimatpolitik: ”Påverkar vår riskvilja”

Det saknas en politisk vision om att göra Sverige ledande i klimatomställningen och plötsliga omsvängningar lägger krokben för investerare. Det menar Alectas vd Magnus Billing som är kritisk till den senaste tidens utveckling i både Sverige och EU.

”Det påverkar vår riskvilja”, säger han till Di.

Otydlig vision och tvära kast påverkar investeringsviljan i grön omställning, menar Alectas vd Magnus Billing.
Otydlig vision och tvära kast påverkar investeringsviljan i grön omställning, menar Alectas vd Magnus Billing.Foto:Amanda Lindgren

Allt som krävdes för en u-sväng i klimatpolitiken var hotet om ökade kostnader. I Sverige sänktes skatten på bensin och diesel och den planerade höjningen av reduktionsplikten pausades. Nu föreslår EU-kommissionen en ökning av antalet utsläppsrätter, som allt annat lika kommer sänka kostnaden för att släppa ut

”Jag förstår den geopolitiska situationen och inflationstrycket, men det blir ju lite duttande”, säger Magnus Billing.

Han är kritisk till de tvära kasten som försvårar för investerare. Som förvaltare av tjänstepensioner har Alecta en lång investeringshorisont med goda möjligheter att skapa både ekonomisk värdeutveckling för sina kunder och samtidigt finansiera omställningen, enligt vd:n. Men att göra prognoser för vad som är lönsamt blir allt svårare.

”Investerarkollektivet tar till sig signalerna och undrar hur det påverkar investeringarna. Det väcker också frågor om när det är dags för nästa stopp som bromsar utvecklingen framåt.”

Forskningen visar tydligt att omställningstakten måste accelerera för att världens länder ska nå klimatmålen. Bara i år har såväl FN:s klimatpanel IPCC som Klimatpolitiska rådet larmat om att det krävs en betydligt större kraftansträngning och ökade investeringar för att lyckas. Enligt Billing finns både investeringsviljan och kapitalet - problemet är att klimatfrågan polariserar stora väljargrupper.

”Politikerna behöver bli bättre på att beskriva vilket land vi vill ha, hur Sverige ska komma ur omställningen ännu mer konkurrenskraftigt och med bättre förmåga att skapa välstånd”, säger han.

Särskild kritik från Alectas vd får finansmarknadsminister Max Elger (S), som Magnus Billing menar saknar visioner för att Sverige ska bli ledande på nya gröna tekniker. Även det påverkar investerare.

”Vi har otroligt långa investeringsåtaganden, och risken påverkas av vilken riktning vi ska gå i och vilken hastighet omställningen ska ha. Det påverkar vår riskvilja helt enkelt, som i sin tur påverkar våra investeringsbeslut.”

En annan vision som han tycker saknas är en för hur framtidens städer bör utformas för att möta miljö- och klimatmål.

”Som investerare är det otroligt viktigt att få en bild av ungefär hur städerna ska utformas. Hur ska vi ladda, värma och transportera oss?”

Den senaste tiden har det blossat upp en debatt om hållbarhetsmåttet ESG, som investerare kan använda för att bedöma hur hållbart ett företag är. Kritiker anser att både sparare och enskilda bolag drabbas orättvist när de senare utesluts ur stora fonder på grund av bristande hållbarhet, och hävdar att det i en del fall inte finns någon skälig grund för uteslutningen.

Senast ut på banan var Elon Musk, som tog till Twitter när Tesla kastades ur ett stort ESG-index, som rangordnar och rekommenderar företag till investerare efter hållbarhetsdata. Musk anslöt sig till den nya skaran kritiker som anklagar investerarkollektivet för att driva en aktivistisk hållbarhetsagenda. Men Magnus Billing vänder sig emot föreställningen om att investerare är aktivister.

”Det är absolut inte politiskt, det är ett sätt att bedöma vad som kommer skapa aktieägarvärde över tid. Det är adekvat riskhantering”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?