ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv - anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Nya siffror: Så mycket släpper Sverige ut

Sveriges utsläpp minskade 1,4 procent under 2017. Störst nedgång stod kraftvärmeverken för. Av stora sektorer som transport och industri krävs långt kraftigare åtgärder.

”Inte bara politiken måste göra mer, utan även näringslivet och vi individer”, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Siffror över de svenska utsläppen brukar vara hårdvaluta bland politiker, som gärna dänger decimaler i huvudet på varandra.

På tisdagen presenterar Naturvårdsverket preliminär statistik för 2017, med de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, vilka också rapporteras till FN-systemet.

Dagens industri har som enda tidning tagit del av uppgifterna på förhand.

Och den korta slutsatsen lyder: mycket mer måste göras om vi ska ha en chans att klara uppsatta mål.

Under fjolåret minskade utsläppen med 1,4 procent, vilket ligger i linje eller något under snittet sedan 2005, som landar kring 2 procent.

Stora sektorer som industri och transport låg i princip stilla eller minska bara blygsamt.

Svensk industri släppte i fjol ut 16,6 miljoner ton växthusgaser, vilket är lika mycket som året dessförinnan. Mellan 2015 och 2016 ökade industrin sina utsläpp.

Jonas Allerup, klimatanalytiker vid Naturvårdsverket, poängterar dock att samhället måste kräva sjunkande utsläpp – oavsett om vi har högkonjunktur eller inte:

”Om man har en hållbar verksamhet bör man kunna ha hög produktivitet utan att utsläppen ökar. Det ska inte spela någon roll hur konjunkturen ser ut. Här krävs att branschen lever upp till satta klimatmål”, säger han.

Inrikes transporter hör till de sektorer som minskar. Dock sjunker utsläppen med bara 0,7 procent (från 16,9 miljoner ton till 16,8 miljoner ton) – vilket är en tiondel av de 7 procent man borde ligga på för en konstant minskningstakt mot målet om minus 70 procent år 2030. 

Sittande regering har vidtagit en rad åtgärder, men såväl Trafikverket som Naturvårdsverket har slagit fast att än skarpare politiska styrmedel måste till.

Hur stor är risken att vi missar målet på minus 70 procent till 2030?

”Om vi tittar på hur det ser ut så blir det på håret. Just nu ser det inte bra ut. Nybilsförsäljningen ökar, liksom antalet trafikarbeten. Vi reser helt enkelt mer med bil", säger Jonas Allerup.

Den sektor som lyckas bäst i Naturvårdsverkets statistik är el och fjärrvärme, som ser en minskning på 10,1 procent. Främst tre faktorer påverkar: mildare vinterväder samt ökad användning av biobränsle och minskad användning av fossilt dito. Men även produktion av vattenkraft kan spela in.

Att utsläppen inte sjunker i snabbare takt just nu är allvarligt, men att dra räta linjer mellan dagens utsläppssiffror och aktuell politik låter sig inte göras:

”Det kan ta lång tid innan många av de styrmedel som nu införs får effekt”, säger Jonas Allerup. 

Totalt låg utsläppen av växthusgaser i Sverige 2017 på 52,2 miljoner ton (att jämföra med 52,9 miljoner ton 2016).

SCB presenterade i början av maj statistik som inkluderar utrikes transporter. Enligt de siffrorna var de svenska utsläppen oförändrade 2017, vilket bland annat hänger samman med ett ökat flygande och att fler fartyg tankat på svenska vatten.

Viktigt att påpeka är att de siffror som de båda myndigheterna presenterar motsvarar ungefär hälften av svenskarnas totala utsläpp. När utsläpp som orsakas av svensk konsumtion i andra länder inkluderas, landar svenskarnas avtryck på över 100 ton växthusgaser per år.

”Vi blir rikare och rikare och konsumerar alltmer. Många av de åtgärder vi vidtar på hemmaplan äts upp av vår konsumtion. Utsläppen globalt måste också minska”, påminner Jonas Allerup.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies