Annons

Nya miljökrav på flygindustrin: ”Rimliga och genomförbara förslag”

En reduktionsplikt för både inrikes- och utrikesflyget från 2021, med mål om 30 procents inblandning år 2030. Det väntas bli verklighet om utredningen för att främja biobränslen får igenom sina förslag.

Resultatet: en 24-procentig minskning av utsläppen till år 2030.

Foto:Stina Stjernkvist/TT
Foto:Christine Olsson/TT

Ett år efter att regeringen tillsatte utredningen för att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen kan främjas, ska ordförande Maria Wetterstrand på måndag nästa vecka överlämna sitt förslag till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).

Dagens industri har tagit del av de huvudsakliga förslagen. Och klart är att en reduktionsplikt, liknande den i vägsektorn, är att vänta.

”Vi ser till drivmedelsleverantörens ansvar att reducera växthusgasutsläppen ur ett livscykelperspektiv. Vi styr därmed inte klimatpåverkan från flyget i det stora hela, utan per energienhet”, säger Anna Elofsson, sekreterare i utredningen och doktorand på Chalmers.

Enligt utredningens förslag stegras nivåerna i reduktionsplikten från 2021 fram till 2030. Introduktionsåret handlar det om en inblandning på 1 volymprocent biobränsle, år 2025 är målet att ha nått 5 procent, för att därefter trappa upp rejält till 30 procent år 2030.

”Tanken är att börja på en låg nivå, för att ta hänsyn till tillgången på biodrivmedel för flyget”, säger Anna Elofsson.

Reduktionsplikten ska, om den blir verklighet, omfatta allt tankat flygfotogen i Sverige för såväl inrikes- som utrikesflyget.

Räknat i volym beräknas en reduktionsplikt på 1 procent motsvara cirka 13 500 kubikmeter biobränsle, medan 30 procents inblandning kräver omkring 424 000 kubikmeter biobränsle.

Det senare – som svenskt flyg alltså ska tanka år 2030 – är närapå en dubblering av det fossila bränsle som inrikesflyget förbrukade 2017, med en volym på 228 000 kubikmeter (en siffra som dock förväntas minska framåt då energieffektiviseringen blir större det ökande resandet).

I dag tankas endast mycket små volymer biobränsle till flyget.

”Det handlar om symboliska volymer som är viktiga för att visa att det går”, konstaterar Anna Elofsson.

Kostnaden för en ökad inblandning av biobränsle beräknas bli lägre än vad utredarna initialt förväntat sig. År 2021 uppskattas en interkontinental resa inte bli mer än 19 kronor dyrare, enligt Anna Elofsson. Mot slutet av decenniet, år 2030, skulle påslaget ligga på cirka 250 kronor.

”Då talar vi om den långa resan. För inrikesflyget pratar vi om en kostnad på en till två tiondelar av detta.”

Vad förväntas förslaget då få för effekt för klimatet?

Utredningen talar om att ”bryta en trend”. I referensscenariot – utan reduktionsplikt – skulle flygets utsläpp fortsätta att öka med 6 procent till 2030. Med reduktionsplikten väntas utsläppen i stället minska med 24 procent till år 2030 (jämfört med 2017 års nivå).

Den beräknade klimatnyttan uppstår främst tack vare själva bränslebytet.

”Eftersom kostnadsökningen är liten blir också effekten på resandet liten, så det är inte där vi ser den huvudsakliga klimatnyttan. Men reduktionsplikten kan också driva på arbetet för energieffektivisering”, säger Anna Elofsson. 

Hennes upplevelse är att branschen hittills reagerat positivt på utredningens arbete:

”Jag tror att man uppfattar att det är rimliga och genomförbara förslag. Alla är med på att vi ska ställa om. Sen klarar vi inte utsläppsmålen med hjälp av bara det här förslaget. Men det är en del av pusselbiten.”

Inrikesflyget har som mål att bli fossilfritt till 2030. Det kommer det inte att bli med det här förslaget?

”Det finns ingenting som hindrar dem att tanka mer biobränsle. Det här är en lägstanivå. Vi vill inte hämma branschens egna initiativ, utan se till att det här kan hjälpa till att få hela processen på plats.” 

Ser ni i utredningen att det finns potential att fylla de här behoven med inhemskt producerat biobränsle?

”Vår förhoppning är att det här ska ge en långsiktighet som gynnar en ökad produktionskapacitet i Sverige.”

Ett förslag från utredningen är att Energimyndigheten ska se över möjligheten till drifts- eller investeringsstöd för nya anläggningar. Ett annat är att försvaret, som satt som mål att vara fossilfritt till 2045, ska se om det går att klara sig på inhemsk försörjning av biobränsle.

 

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?