1515
Annons

Ny studie: Mer mångfald ger högre avkastning

Kön och ålder är avgörande parametrar för att bolag som vill ha hög avkastning. Det visar en färsk studie av 180 nordiska storbolag genomförd av Nordea. 

”De som är bäst på att ha ålders- och könsdiversifierade styrelser presterar bäst och till lägre volatilitet”, säger bankens hållbarhetsexpert Cecilia Fryklöf.

Jessica Löfström, grundare av 17-nätverket.
Jessica Löfström, grundare av 17-nätverket.Foto:Ola Torkelsson/Colourbox

En höjd meravkastning på upp till 5 procent med en lönsamhet som stabiliseras – det blir belöningen för de bolag som ser till att ha mångfald i kön och ålder i sina styrelser. Enligt Nordeas NDA SE +0,26% Dagens utveckling undersökning, som studerat de hur 180 bolag utvecklats mellan 2014 och 2018, medför de båda parametrarna dock olika fördelar.

En god åldersfördelning visade sig ha mest positiv inverkan på företagens aktiekurser, men ledde också till större kurssvängningar. 

En bra könsfördelning hade en begränsad inverkan på kursutvecklingen, men stabiliserade i stället företagens lönsamhet. 

”Kombinationen av de två gör att du får ytterligare lite högre avkastning och lägre volatilitet. Ju mer heterogen styrelsen är, desto mer överensstämmer den med den komplexa värld vi lever i”, säger Cecilia Fryklöf.

Snittåldern i de 180 bolagsstyrelserna är 57 år och resultatet visar att fördelarna med spridda åldrar ökar ju fler år som skiljer ledamöterna åt. 

”De bolag som har den största spridningen i ålder har en bättre aktieutveckling. Man behöver erfarenhet, men man behöver också en yngre kompetens för att bli mer dynamisk.”

De undersökta bolagen har i snitt 8,9 ledamöter, varav 6 är män och 2,9 är kvinnor. I Sverige har andelen kvinnor i undersökta bolag ökat från 27 procent 2013 till 35 procent 2018. Det gör att vi närmar oss Norge som trots lagstiftning bara ligger på 36 procent kvinnor i studien.

Här visar resultaten att styrelsen måste nå åtminstone en tredjedel kvinnor för att ge studerad effekt.

”Det är inte ökningen av kvinnor i sig som påverkar volatiliteten, utan att man kommer upp i en kritisk massa. Men ju mer man får upp andelen kvinnor, desto stabilare kursutveckling”, säger Cecilia Fryklöf.

Jessica Löfström driver ett bemanningsföretag i byggsektorn och är grundare av 17-nätverket, en sammanslutning av 44 bolag med kvinnliga grundare och en omsättning på minst 50 miljoner kronor.

Hon konstaterar att bolag når bättre resultat och styrning med fler kvinnor på höga positioner – inte bara i styrelserna. Och hon poängterar att kön inte är den enda parametern: 

”Man måste ha en jämn könsfördelning, olika etnisk ursprung, olika utbildningar – så fort det blir homogent stannar innovationskraften av. Om Sverige ska vara ett av världens mest framgångsrika länder framöver måste vi ha bolag som lyckas. Och det får vi med mer mångfald”, säger hon.

De personer som letar efter kvinnor men inte tycker att de hittar några för sin styrelse, vad kan de göra?
”De behöver ställa om sitt tankesätt. Att det inte finns kompetenta kvinnor är en stor myt. Man behöver gå utanför sin vänskapskrets. Om man inte har det nätverket kan man ta hjälp av rekryteringsnätverk med specialinriktning på kvinnor.”

Enligt Cecilia Fryklöf håller Nordea i detta nu på med en studie som inkluderar fler parametrar än bara kön och ålder. 

Hur viktiga är faktorer som etnisk och kulturell bakgrund, klass, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet? Skulle medvetenhet om dem kunna öka avkastningen ytterligare?
”Jag vet att det är svårt att bevisa hur olika typer av samband påverkar aktiekursen. I en heterogen värld som blir mer och mer komplex borde det vara så, men om det är så rent statistiskt vet jag inte”, säger hon.


Bara ett av tio bolag har mål för biologisk mångfald

Vattenfall är bäst på att rapportera om biologisk mångfald bland europeiska storbolag. Energibolaget toppar miljökonsultföretagets Ecogains index på området för andra året i rad. Men andelen svenska aktörer som satt vetenskapliga mål för biologisk mångfald är fortfarande låg.

Anna Borg, vd på Vattenfall och Fredrik Höök, vd på Ecogain.
Anna Borg, vd på Vattenfall och Fredrik Höök, vd på Ecogain.

Ecogain, som förra året enbart granskade bolag i Norden och Baltikum, har i år tittat närmare på hur de 288 största bolagen i Europa prioriterar frågan om biologisk mångfald. Bolagen har betygsatts baserat på bland annat hur de mäter sin påverkan, om de har konkreta mål inom området och hur väl de arbetar för att uppnå dem.

Av 29 möjliga poäng fick Vattenfall 23 och toppar därmed listan före franska Engie och finska Stora Enso, som delade andra platsen på 20 poäng vardera. 

”Det är av högsta prioritet att fortsätta att minska vårt fotavtryck för biologisk mångfald genom att uppfylla våra klimatmål och genom att skapa positiva effekter genom våra biodiversitetsprojekt och FoU-investeringar. Energiomställningen är avgörande för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vi gör vårt yttersta för att våra investeringar görs i samexistens med naturen”, säger Anna Borg, VD på Vattenfall, i ett pressmeddelande.

Anna Borg, VD på Vattenfall.
Anna Borg, VD på Vattenfall.Foto:Amanda Lindgren

Ecogain har även tittat på hur det ligger till bland de största bolagen i Sverige och där är det bara elva stycken som når över 10 poäng. Förutom Vattenfall är det bara Ikea och AAK som får över 18 poäng, vilket är gränsen för en guldrating i Ecogains ”biodiversity index” (EBI). 

En tendens i indexet är att bolag inom branscher som har en direkt påverkan på biologisk mångfald generellt har högre EBI-poäng. Något annat som lyfts fram i rapporten är att fler än 50 procent av de granskade företagen inom dagligvarubranschen satt mål för biologisk mångfald.

”För denna typ av företag är påverkan och beroende av biodiversitet mindre uppenbart än för företag med direkt markpåverkan, till exempel inom skogs- eller gruvindustrin. Den relativt höga siffran vi nu ser inom konsumentvaror vittnar därför om att dessa företag har identifierat biologisk mångfald som en viktig faktor i sin värdekedja”, säger Fredrik Höök, vd på Ecogain, i ett pressmeddelande. 

Fredrik Höök ser att andelen storbolag som rapporterar kring biologisk mångfald ökar långsamt, men stadigt.
Fredrik Höök ser att andelen storbolag som rapporterar kring biologisk mångfald ökar långsamt, men stadigt.

I rapporten som publicerades för två år sedan hade inga svenska företag, bland de som granskades, satt vetenskapliga mål för biologisk mångfald. I år ligger andelen på 10 procent, något mindre än andelen för hela Europa som är 14 procent.

”Alla organisationer har någonstans i sin verksamhet beroenden av och påverkan på biologisk mångfald. Att identifiera och kartlägga dessa är det första steget mot att kunna sätta en strategi för sitt arbete med biologisk mångfald”, säger Fredrik Höök.

Andelen företag som inte ens nämnt biologisk mångfald i sina hållbarhetsredovisningar uppgår till 31 procent.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter  


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?