En höjd meravkastning på upp till 5 procent med en lönsamhet som stabiliseras – det blir belöningen för de bolag som ser till att ha mångfald i kön och ålder i sina styrelser. Enligt Nordeas NDA SE +1,37% Dagens utveckling undersökning, som studerat de hur 180 bolag utvecklats mellan 2014 och 2018, medför de båda parametrarna dock olika fördelar.
En god åldersfördelning visade sig ha mest positiv inverkan på företagens aktiekurser, men ledde också till större kurssvängningar.
En bra könsfördelning hade en begränsad inverkan på kursutvecklingen, men stabiliserade i stället företagens lönsamhet.
”Kombinationen av de två gör att du får ytterligare lite högre avkastning och lägre volatilitet. Ju mer heterogen styrelsen är, desto mer överensstämmer den med den komplexa värld vi lever i”, säger Cecilia Fryklöf.
Snittåldern i de 180 bolagsstyrelserna är 57 år och resultatet visar att fördelarna med spridda åldrar ökar ju fler år som skiljer ledamöterna åt.
”De bolag som har den största spridningen i ålder har en bättre aktieutveckling. Man behöver erfarenhet, men man behöver också en yngre kompetens för att bli mer dynamisk.”
De undersökta bolagen har i snitt 8,9 ledamöter, varav 6 är män och 2,9 är kvinnor. I Sverige har andelen kvinnor i undersökta bolag ökat från 27 procent 2013 till 35 procent 2018. Det gör att vi närmar oss Norge som trots lagstiftning bara ligger på 36 procent kvinnor i studien.
Här visar resultaten att styrelsen måste nå åtminstone en tredjedel kvinnor för att ge studerad effekt.
”Det är inte ökningen av kvinnor i sig som påverkar volatiliteten, utan att man kommer upp i en kritisk massa. Men ju mer man får upp andelen kvinnor, desto stabilare kursutveckling”, säger Cecilia Fryklöf.
Jessica Löfström driver ett bemanningsföretag i byggsektorn och är grundare av 17-nätverket, en sammanslutning av 44 bolag med kvinnliga grundare och en omsättning på minst 50 miljoner kronor.
Hon konstaterar att bolag når bättre resultat och styrning med fler kvinnor på höga positioner – inte bara i styrelserna. Och hon poängterar att kön inte är den enda parametern:
”Man måste ha en jämn könsfördelning, olika etnisk ursprung, olika utbildningar – så fort det blir homogent stannar innovationskraften av. Om Sverige ska vara ett av världens mest framgångsrika länder framöver måste vi ha bolag som lyckas. Och det får vi med mer mångfald”, säger hon.
De personer som letar efter kvinnor men inte tycker att de hittar några för sin styrelse, vad kan de göra?
”De behöver ställa om sitt tankesätt. Att det inte finns kompetenta kvinnor är en stor myt. Man behöver gå utanför sin vänskapskrets. Om man inte har det nätverket kan man ta hjälp av rekryteringsnätverk med specialinriktning på kvinnor.”
Enligt Cecilia Fryklöf håller Nordea i detta nu på med en studie som inkluderar fler parametrar än bara kön och ålder.
Hur viktiga är faktorer som etnisk och kulturell bakgrund, klass, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet? Skulle medvetenhet om dem kunna öka avkastningen ytterligare?
”Jag vet att det är svårt att bevisa hur olika typer av samband påverkar aktiekursen. I en heterogen värld som blir mer och mer komplex borde det vara så, men om det är så rent statistiskt vet jag inte”, säger hon.
