I den nya artikeln, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews, har forskarna bland annat analyserat tidigare studier och gått igenom ett antal olika verktyg för bolag att använda sig av.
Och det är ingen smickrande bild som målas upp av näringslivets hållbarhetsarbete.
Bland resultaten kan nämnas:
* Av världens 2 000 största börsnoterade företag är engagemanget för FN:s hållbarhetsmål till stora delar symboliskt.
* I en grupp företag hade vartannat bolag satt upp mål kopplade till FN:s hållbarhetsmål, men bara en fjärdedel av dessa hade relevanta och mätbara mål, enligt en undersökning forskarna hänvisar till.
Varför var det viktigt att undersöka hur företagen förhåller sig till hållbarhet?
”För att se att målen som finns i Agenda 2030 verkligen ger en förändring. Det är en sak att ha mål, en annan sak att agera och fatta beslut som gör att man kan möta de här målen. En utmaning med de globala hållbarhetsmålen är att de är väldigt komplexa. Det går att gömma sig bakom dem om man vill, så att det mest bara ser fint ut”, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers tekniska högskola och projektledare för den aktuella studien.
Sticker svenska bolag ut i någon riktning?
”Det kan man inte riktigt säga. Svenska bolag ingår ofta i globala koncerner. Men det finns så klart goda exempel i Sverige. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har en rad branscher – på ett positivt sätt – målat in sig i ett hörn och sagt att man ska följa det klimatpolitiska ramverket. Det är en bra början, men nu är det upp till bevis.”
När Di i fjol lanserade tidningens Hållbarhetsindex – där bolagens utsläpp redovisas på börsplats i tidningen – hade 94 av totalt 124 bolag minst ett streck i tabellen, vilket innebär att de saknar redovisning för åtminstone något av utsläppsscopen.
Varför är det, som ni framhåller, viktigt att företagen sätter konkreta mål för klimatarbetet?
”Det är en självklarhet för att man ska kunna veta om man är på rätt väg. Det viktiga är att kombinera kortsiktiga och långsiktiga mål. Det är en sak att veta att man ska minska utsläppen nästa år, en annan att nå nettonoll inom några decennier. Det kanske kräver kraftiga förändringar i ett företags produktionsprocess eller att vissa företag måste ändra sin affärsidé.”
För att återstarten av ekonomin ska bli hållbar efter corona måste det finnas en styrning mot tydliga och kvantifierade hållbarhetsmål, skriver ni på DN Debatt och pekar på att regeringen bör villkora stöd till företagen. Varför är det viktigt att politikerna tar sitt ansvar?
”Det är stora summor som delas ut i stöd till företagen och som många konstaterat är coronakrisen en chans till något annat. Man kan så klart inte kräva att alla restauranger bara ska servera vegetariskt i morgon, men man måste utarbeta något slags kriterier för de här stöden. Om inte så går tiden, och då är risken att vi snart är tillbaka på business as usual. Agenda 2030 är ett existerande ramverk som inte behöver uppfinnas igen.”
Ni studerade ett antal verktyg som ska hjälpa bolagen att nå FN:s hållbarhetsmål. Vilken slutsats drar ni där?
”De här verktygen täcker in allt från att hjälpa företagen med en enkel screening av deras hållbarhetsarbete till att vara komplexa och går mer på djupet. De kan vara ett verktyg för bolagen att se hur man ligger till och granska sitt strategiarbete.”
Kan en slutsats vara att bolagen inte kan skylla ett bristande hållbarhetsarbete på att det inte skulle finnas verktyg att tillgå?
”Ja, det tycker jag. Sen kan det få stora konsekvenser för vissa branscher. Vissa företag kanske måste göra saker på ett annat sätt, eller göra helt andra saker.”
