1515

Ny rapport: Ta med klimatkrisen i beräkningarna – eller betala priset

En ny rapport från Citibank pekar mot att klimatkrisen kan leda till en serie ekonomiska chocker – något världens centralbanker och privata investerare måste ta på allvar.

Stora belopp står på spel för företagen, skriver bland annat tunga ekonomen Willem Buiter. 

Foto:TT

”Agera nu eller betala priset senare”, så avslutar Citigroups tunga ekonomiska rådgivare Willem Buiter och chefen för bankens makroavdelning Benjamin Nabarro sin rapport om behoven av att agera mot, och anpassa sig för, klimatförändringarna. 

Rapporten, som heter ”Hanterande av riskerna med klimatförändringar” (Managing the Financial Risks of Climate Change), slår fast att kostnaderna för ett uppvärmt klimat antingen kommer i form av minskande vinster till följd av politiska beslut som gör att utsläppen begränsas: exempelvis skatter, begränsningar på fossila energikällor och andra insatser för att gå över till en utsläppsfri ekonomi. 

Alternativet är kostnader för de effekter som ett varmare klimat leder till: bland annat fler och värre naturkatastrofer, stigande havsnivåer och minskad biologisk mångfald. 

”Båda dessa risker kommer i någon mån att förverkligas. Desto längre vi väntar desto högre och värre kommer de riskerna och kostnaderna som är förknippade med dessa att bli”, skriver de i rapporten. 

Willem Buiter och Benjamin Nabarro poängterar att det är svårt att beräkna exakt hur hårt nya regler kommer att slå mot bolag, då det inte går att vara säker på hur mycket marknaden redan har prisat in. Det är också svårt att beräkna den exakta skadan som ett varmare klimat kommer att göra på företagens egendomar. Men det finns risk för att världens ekonomier hamnar i en serie av stagflationschocker som en följd av klimatförändringar. 

Därför måste både finansiella myndigheter, så som centralbanker, och privata investerare tänka om i den nya verklighet som klimatförändringarna skapar, slår de fast. 

”Finansiella risker som en följd av klimatförändringar är här för att stanna”, skriver de. 

De två ekonomerna ser dock tecken på att saker håller på att hända i frågan från centralbankernas sida.

”Det kan vara så att den här nya riskkategorin erkänns och hanteras innan den blir ett fullsakligt hot”, skriver de. 

Men de ser inte samma trend hos den privata sektorn. De skriver att det inte är troligt att storbolag kommer att börja se risken med klimatförändringar som en separat sådan. Snarare kommer det att ses som något som förstärker andra hot, vilket gör att de inte kommer att agera i klimatfrågan på en daglig basis.

”Det är en anledning till oro”, skriver de. 


Innehåll från Visiba CareAnnons

Upphandling av IT måste moderniseras

Foto:Anna Sigvardsson Höglund © 2020 Visiba Group AB

Pandemin har varit en stark innovationsdrivare av digitala systemlösningar för vården. För Sverige finns nu chansen att ta täten internationellt inom digitaliseringen av vården. Men, för att lyckas krävs ett nytt synsätt på upphandling och förvaltning av IT-system.

Med visionen att ”det ska vara lika enkelt att boka en tid hos vårdcentralen som det är att boka ett flyg till Thailand” grundades Visiba Care 2014. Bolaget var en av de första leverantörerna av system för säkra digitala vårdmöten i Sverige.

– Vi har arbetat för att driva på nytänkandet inom branschen och att möjliggöra nya lösningar. Utvecklingen har gått fort – från enskilda videomöten till att vi i dag kan erbjuda system för hela vårdkedjan och knyta ihop primärvården med specialistavdelningar, säger Johan Gustafsson, vd på Visiba Care. Han fortsätter:

– Under pandemin har vi tydligt sett hur utvecklingstakten har ökat. I primärvården har man genomfört tester med AI-motorer – teknik det har pratats om i några år, men som nu börjat implementeras.

Sverige har goda förutsättningar

Sverige låg i framkant inom digitaliseringen av vården redan innan pandemin, något som är en fördel även framöver när vi har covid-19 bakom oss.

– Mycket tyder på att länder som hade kommit långt med digitaliseringen har fått en extra skjuts av pandemin och Sverige sitter i en väldigt gynnsam position för att driva på utvecklingen. Videomöten är bara början – den stora effekten kommer när vi drar nytta digitaliseringens möjligheter och förändrar hur vård levereras, säger Peter Tyreholt, Chief Product Owner på Visiba Care.

Gamla modeller behöver förnyas

För att lyckas behöver dock synen på IT-system i offentlig sektor moderniseras.

– På Visiba Care släpper vi nya uppdateringar ungefär var tredje vecka. I det tempot är förvaltningsmodeller som bygger på att man köper en färdig produkt, med en förväntad livslängd om tre till fem år, inte applicerbar. Upphandling och förvaltning måste utgå från att systemet ständigt uppdateras med nya funktioner, säger Peter Tyreholt och avslutar:

– Det är inte heller hållbart med långa kravlistor för en skräddarsydd lösning. För när upphandling, utveckling och utrullning av ett system väl är gjord har det gått flera år och kravspecifikationen har blivit inaktuell. Upphandlingar måste utgå från en tydlig problemformulering och målbild. Då får man en bättre produkt med större värde för organisationen.

Om Visiba Care
Visiba Cares digitala vårdplattform används idag inom en stor bredd av vårdverksamheter, från kommunal vård- och omsorg till regional vård. Företaget grundades 2014 och är idag ledande i Norden.

Läs mer på www.visibacare.com

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?